FoU-projekt i svenska och svenska som andraspråk

Uppdaterad 20 september 2022

Ämnesdidaktiska FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket. Projekten utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen.

Vill du vara med?

Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.

Pågående projekt

Grammatik för skrivande

Deltagande skola: Anna Whitlocks gymnasium
Deltagande lärare: Daniel Sterling, Gunnel Thydell, Katarina Lycken Rüter
Projektperiod: ht 2022-vt 2024

För många gymnasieelever innebär den utredande texten en stor skrivutmaning. En resultatrapport från NP i kursen Svenska 3 (Broman, 2019) redovisar att ca 10 procent av eleverna inte nått kraven för E eller högre gällande aspekten språk och stil.

Myhill (2020) beskriver grammatisk kunskap som en väg till medvetna språkliga val. Vi vill genom vår studie få en bättre förståelse för hur kunskap om grammatiska begrepp kan skapa möjligheter och/eller svårigheter för elever att utveckla språklig medvetenhet, förmåga att urskilja kvalitet och kompetens att fatta medvetna val i sitt skrivande.

Vi kommer att undersöka inspelade elevsamtal om textkvalitet och i analysen fokusera på användning av ett antal grammatiska begrepp som har särskild bäring på de språkliga kvaliteter en utredande text kräver gällande informationsstruktur och textbindning. Vi hoppas att vår studie ska kunna ge mer insikt i hur elever kan ha nytta av grammatiska termer för att diskutera handlingsalternativ i sitt skrivande. Det kan hjälpa oss till klokare didaktiska val i skrivundervisningen, och bidra till ämnesdidaktisk utveckling.

Broman, A. (2019). Resultatrapport för nationellt prov i kurs 3, vt 2019. Hämtat från Uppsala Universitet
Myhill, D. (2020). Re-thinking grammar – as choice. Viden om literacy, 27, ss. 6-10.

Förmågan att gestalta en scen i en text och skapa läsvärde genom en nära beskrivning efter litterär förebild

Deltagande skola: Sjöstadsskolan, Stockholm
Deltagande lärare: Ulrica Bäcklin, Martina Jonsson, Bodil Lundblad, Gunilla Pettersson Berggren.
Projektperiod: ht 2021-vt 2023

Syftet är att bidra med ämnesdidaktisk kunskap om hur skönlitteratur kan utveckla undervisning om gestaltande textskrivning för yngre elever. Vi har identifierat ett glapp mellan lågstadiets fokus på form och struktur i att skriva berättande text och mellanstadiets krav på mer gestaltande text. Många lärare använder skönlitteratur i undervisningen, framför allt som läsmaterial, men kanske mer sällan som förlaga eller inspiration för skrivande.

En första analys av elevtexter visar att elever som har en stor erfarenhet av att läsa och lyssna till böcker, lånar såväl grepp som innehåll från skönlitteratur, medan elever med mindre läsvana fastnar i kronologiska uppradningar. I en förberedande studie såg vi dock att alla elever gynnades av en medveten undervisning utifrån skönlitterär text.

Projektet består av lärares ämnesdidaktiska erfarenheter, litteraturstudier samt en kollaborativ, intervenerande studie i klassrum baserad på modellen Learning study.

Den skönlitterära textens potential i utveckling av högstadieelevernas förmågor att beskriva och argumentera

Deltagande skola: Språkcentrum, Botkyrka kommun
Deltagande lärare: Anna Hjalmarsson, Gunta Eneroth och Edyta Jurus
Projektperiod: ht 2020 – vt 2022

Studien fokuserar på utveckling av högstadieelevernas förmåga att producera skriftliga analyser av litterära karaktärer i modersmålsämnet. Syftet med projektet är att utforska vilken typ av språkundervisning som möjliggör utveckling av elevernas förmåga att skriva karaktärstolkande texter?

Vårt intresse av den ovannämnda problematiken förklaras med att karaktärsanalyser är en vanligt förekommande genre inom språkämnena. Det är en komplex texttyp med inslag av flera basgenrer, så kallade makrogenrer. Dessutom kräver skrivande av dessa texter elevernas välutvecklade förmåga att läsa och analysera skönlitterära texter. Jämfört med andra skolgenrer, som detaljerat framställs till exempel i Johansson och Ring (2019), har karaktärsanalyser inte studerats från ett genrepedagogiskt perspektiv i svensk skolforskning, speciellt i relation till undervisning i modersmål.

Designstudie används som forskningsmetod för det aktuella projektet. Vi planerar en intervention i form av ett undervisningsupplägg med syfte att stödja elever i att producera mer komplexa texter, som karaktärsanalyser, med stöd av textsamtal. Upplägget kommer sedan att utvecklas på ett iterativt sätt.

Referens:

Johansson, B. & Ring, A. (2019). Låt språket bära – genrepedagogiken i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Undervisningsmetoder i ordens värld

Deltagande skola: Grimstaskolan och Ålstenskolan.
Deltagande lärare: Jessica Fidani och Anna Norlin.
Projektperiod: ht 2020 – vt 2022

I vår studie vill vi undersöka vilka metoder i en strukturerad undervisning som ökar elevernas ordförråd på bredden och på djupet. Vi vill undersöka hur ett ökat ordförråd påverkar elevers skriftliga uttrycksförmåga. Vi kommer att fokusera på begreppen djup, bredd och access (Skolverket, 2016) som en beskrivning av ordförrådets uppbyggnad och funktion.

Bakgrunden till studien är att vi i vår praktik har olika strategier för inlärning av nya ord men ställer oss frågande till om dessa strategier är tillräckligt gynnsamma. När eleverna börjar skolan kan ordförrådet skilja sig åt markant. En anledning till detta är de stora skillnaderna i språkliga förutsättningar, i vilka miljö och arv spelar roll (Cox Eriksson, 2014). Cox Eriksson (2014) menar att en del av skolans uppdrag är att kompensera för dessa skillnader och ge eleverna ett gott språk. Vi hoppas finna metoder för att kompensera för dessa skillnader.

Läs mer om projektet (word, 63 kB, nytt fönster)

Bilden i språket och språket i bilden

Deltagande skolor: Lärvux Stockholm och Alternativ sfi
Deltagande lärare: Annika Drougge och Fredrik Morin
Projektperiod: ht 2020 – vt 2022

Bilder spelar en central roll i undervisningen i svenska inom komvux som särskild utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF), samt undervisningen i Alternativ sfi för personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller migrationsrelaterad stress.

Studiens syfte är att utforska arbetssätt med bilder som främjar språkutveckling i undervisningen inom svenska och sfi. I studien söker vi svar på följande frågeställningar:

Hur väljer lärare bilder i undervisningen för att främja elevernas språkutveckling?
Hur använder lärare bilder i undervisningen för att främja elevers språkutveckling?
Hur kan ett språkutvecklande arbetssätt med bilder medvetandegöras?

Forskningsdata samlas in genom att lärare intervjuas och att de använder en framtagen matris i samband med sin undervisning. Efter tematisk bearbetning och analys av insamlat material färdigställs en rapport. Förväntade kunskapsbidrag är en fördjupad förståelse för hur bilder i språkundervisning bidrar till språkutveckling, samt ett didaktiskt verktyg som stödjer ett språkutvecklande arbetssätt med bilder.

Avslutade projekt

Läsning med bilden som resurs

Deltagande skola: Eriksdalsskolan
Deltagande lärare: Mia-Lena Gusterman och Karin Fondin
Projektperiod: ht 2019 – vt 2021

Läs mer om projektet (pdf, 128 kB, nytt fönster)

Lässtrategier för läsning av faktatexter inom svenskämnet

Deltagande skola: Björkhagens skola och Rågsveds grundskola
Deltagande lärare: Lisa Fondin, Sara Djupman och Jenny Helin
Projektperiod: ht 2018 – vt 2020

Läs mer om projektet här (pdf, 199 kB, nytt fönster)

Vuxna svenska som andraspråksinlärares förmåga till kritisk läsning

Deltagande skola: SIFA, Stockholms intensivsvenska för akademiker
Deltagande lärare: Victoria Steen, Johan Hedberg och David Haas
Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Läs mer om projektet här (pdf, 521 kB, nytt fönster)

Rapporten Kritisk läsning hos vuxna studerande i svenska som andraspråk. (pdf, 600 kB, nytt fönster)