FoU-projekt i svenska och svenska som andraspråk

Vill du vara med?

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.

Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS

Pågående projekt

Vad tar eleverna med sig till kommande lektion?

Deltagande skola: Rosenborgskolan, Södertälje
Deltagande lärare: Hanna Göthlin och Susanne de Brun Mangs
Projektperiod: HT 2023 – VT 2025

I detta projekt undersöks hur man som lärare kan ge elever inom NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stöd att läsa, förstå och tolka de skönlitterära texter som de möter. Vår erfarenhet av undervisning i denna elevgrupp säger oss att vi gång på gång får ta en “nystart”, de vill säga mycket tid får ägnas åt repetition innan vi kan fortsätta med det påbörjade arbetet. Ofta har vi fått lägga ett stort fokus på att repetera för att se till att eleverna var med på spåret i stället för att skapa rutiner och ritualer för att packa ihop lektionerna (Wallberg, 2019) på ett sätt som skulle hjälpa dem vid kommande lektion.

Syftet med projektet är därför att beskriva och analysera några metoder som skapar en kontinuitet i undervisningen och som skapar förutsättningar för eleverna att få med sig förväntade kunskaper gällande såväl faktakunskaper som analys- och tolkningsförmågor i undervisning som rör läsning och tolkning av skönlitteratur.

Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign – en handbok. Gothia fortbildning

Avslutade projekt

Konsten att sätta punkt

Deltagande skola: Hedvig Eleonora skola
Deltagande lärare: Veronica Johansson, Moa Ahrnbom och Marie Nylén-Petersen
Projektperiod: ht 2022 – vt 2024

Vi på Hedvig Eleonora skola har under ett läsår genomfört en systematisk kartläggning för att identifiera vad som fungerar i undervisningen samt vad som utgör problem och utmaningar. Vi har då använt oss av en matris för att få en grov bild av undervisningsutmaningar i ämnet svenska. Med utgångspunkt i kartläggningen har vi nu identifierat elevers förmåga att sätta punkt som det innehåll vi vill utforska ytterligare.

Syftet med projektet är att utveckla skriftspråksaktiviteter som möjliggör för elever att utveckla sin förståelse för när man ska sätta punkt.
Vi fokuserar här på två forskningsfrågor:

1. Vad är det man kan när man kan sätta punkt?
2. På vilket sätt kan undervisningsaktiviteter skapa förutsättningar för att elever ska utveckla förmågan att sätta punkt?

I arbetet med att utveckla undervisningsaktiviteter planerar vi att använda oss av Learning Study som modell. Inledningsvis formuleras ett lärandeobjekt med identifiering av kritiska aspekter. Därefter planeras en lektion med efterföljande utvärdering och analys. Vi hoppas med vår forskning få möjlighet att utveckla elevernas kunnande i konsten att sätta punkt.

Grammatik för skrivande

Deltagande skola: Anna Whitlocks gymnasium
Deltagande lärare: Daniel Sterling, Gunnel Thydell, Katarina Lycken Rüter
Projektperiod: ht 2022-vt 2024

För många gymnasieelever innebär den utredande texten en stor skrivutmaning. En resultatrapport från NP i kursen Svenska 3 (Broman, 2019) redovisar att cirka 10 procent av eleverna inte nått kraven för E eller högre gällande aspekten språk och stil.

Myhill (2020) beskriver grammatisk kunskap som en väg till medvetna språkliga val. Vi vill genom vår studie få en bättre förståelse för hur kunskap om grammatiska begrepp kan skapa möjligheter och/eller svårigheter för elever att utveckla språklig medvetenhet, förmåga att urskilja kvalitet och kompetens att fatta medvetna val i sitt skrivande.

Vi kommer att undersöka inspelade elevsamtal om textkvalitet och i analysen fokusera på användning av ett antal grammatiska begrepp som har särskild bäring på de språkliga kvaliteter en utredande text kräver gällande informationsstruktur och textbindning. Vi hoppas att vår studie ska kunna ge mer insikt i hur elever kan ha nytta av grammatiska termer för att diskutera handlingsalternativ i sitt skrivande. Det kan hjälpa oss till klokare didaktiska val i skrivundervisningen, och bidra till ämnesdidaktisk utveckling.

Broman, A. (2019). Resultatrapport för nationellt prov i kurs 3, vt 2019. Hämtat från Uppsala Universitet
Myhill, D. (2020). Re-thinking grammar – as choice. Viden om literacy, 27, ss. 6-10.

Förmågan att gestalta en scen i en text och skapa läsvärde genom en nära beskrivning efter litterär förebild

Deltagande skola: Sjöstadsskolan, Stockholm
Deltagande lärare: Ulrica Bäcklin, Martina Jonsson, Bodil Lundblad, Gunilla Pettersson Berggren.
Projektperiod: ht 2021-vt 2023

Syftet med vår studie är att bidra med ämnesdidaktisk kunskap om hur litterära förlagor kan användas i en explicit skrivundervisning med fokus på innehåll, för att utveckla elevers förmåga att skriva gestaltande texter. Skrivundervisningen på lågstadiet har behov av utveckling, enligt flera forskare (af Geijerstam, 2014; Myhill & Skar, 2022) och Thorsten (2018) menar att det behövs mer forskning som belyser just en explicit undervisning där elever ges möjligheter att utveckla sitt kunnande om berättelseskrivande, genom att göra kunskapen mer synlig och undervisningsbar. De flesta elever har kommit i kontakt med berättelser genom högläsning, egen läsning och barnfilmer/tv-program och får på så sätt en implicit förståelse för hur man kan gestalta en berättelse. Meningsskapande och reflektion sker i gemensamma upplevelser av text, teater eller film och det framhålls hur avgörande tillgången till ord och uttryck är, för att kunna uttrycka sig i tal och skrift, till exempel genom att skriva innehållsrika texter (Liberg, 2020). I läroplanen i ämnet svenska betonas det även hur betydelsefullt det är att ha ett rikt och varierat språk.

En mer riktad och explicit skrivundervisning menar vi är ett perspektiv som inte har uppmärksammats i så stor utsträckning. Vi har i denna studie tagit fasta på hur användandet av verb kan vara en gynnsam nyckel i ett gestaltande skrivande. Hur just verb kan användas för att beskriva händelser och tillstånd i händelseförlopp har uppmärksammats i en svensk kontext (Nordlund, 2016). I studien har vi fokuserat på hur elever uttrycker och beskriver reaktioner med handlingar i den fysiska världen och har då lyft fram skillnaden mellan att använda gestaltande känslo-ord som rädd och nyfiken mot att gestalta en reaktion med, jag svalde och sträckte på halsen. Studien som är genomförd i årskurs 2, är inspirerad av modellen Learning Study. Efter förtestet identifierades den första kritiska aspekten som att kunna urskilja en avgränsning av tid och rum, en scen, kan skapa fokus i text. Den andra kritiska aspekten identifierades som att uppfatta hur en känsla visar sig i kroppen och att denna reaktion följs av en reflektion.

I lektionsdesign och analys av elevtexter har vi använt oss av variationsteorin och den systemiska funktionella grammatiken, med fokus på processer. Begreppet process i den systemiska funktionella grammatiken motsvarar ofta den traditionella grammatikens verb. Under forskningslektionerna genomfördes som utgångspunkt en gemensam analys tillsammans med eleverna på ett avgränsat textavsnitt - en scen, ur en skönlitterär bok Apstjärnan av Frida Nilsson som de var väl bekanta med från tidigare högläsning. Textavsnittet delades in i tre kategorier, vilka benämndes beskrivning, reaktion och reflektion. Eleverna relaterade till det valda textavsnittet och genom samtal, skrivövningar och dramatisering av olika känslor, gavs eleverna möjlighet att urskilja olika kroppsliga reaktioner på en känsla. Eleverna kunde använda sig av varierande fysiska reaktioner och även reflektioner, både fysiskt, verbalt och i skrift.

Vi kan i både lektionsanalys och analys av elevtexter se att den riktade och explicita skrivundervisningen med en litterär förlaga har främjat elevernas förmåga att utveckla sitt gestaltande skrivande.

Den skönlitterära textens potential i utveckling av högstadieelevernas förmågor att beskriva och argumentera

Deltagande skola: Språkcentrum, Botkyrka kommun
Deltagande lärare: Anna Hjalmarsson, Gunta Eneroth och Edyta Jurus
Projektperiod: ht 2020 – ht 2022

Undervisningsmetoder i ordens värld

Deltagande skola: Grimstaskolan och Ålstenskolan. 
Deltagande lärare: Jessica Fidani och Anna Norlin.
Projektperiod: ht 2020 – ht 2022

Läs mer om projektet (word, 63 kB, nytt fönster)

Bilden i språket och språket i bilden

Deltagande skolor: Lärvux Stockholm och Alternativ sfi
Deltagande lärare: Annika Drougge och Fredrik Morin
Projektperiod: ht 2020 – ht 2022

Läs mer om projektet, pdf på webbplatsen Skolporten

Läsning med bilden som resurs

Deltagande skola: Eriksdalsskolan
Deltagande lärare: Mia-Lena Gusterman och Karin Fondin
Projektperiod: ht 2019 – vt 2021

Läs mer om projektet (pdf, 128 kB, nytt fönster)

Lässtrategier för läsning av faktatexter inom svenskämnet

Deltagande skola: Björkhagens skola och Rågsveds grundskola
Deltagande lärare: Lisa Fondin, Sara Djupman och Jenny Helin
Projektperiod: ht 2018 – vt 2020

Läs mer om projektet här (pdf, 199 kB, nytt fönster)

Vuxna svenska som andraspråksinlärares förmåga till kritisk läsning

Deltagande skola: SIFA, Stockholms intensivsvenska för akademiker
Deltagande lärare: Victoria Steen, Johan Hedberg och David Haas
Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Läs mer om projektet här (pdf, 521 kB, nytt fönster)

Rapporten Kritisk läsning hos vuxna studerande i svenska som andraspråk. (pdf, 600 kB, nytt fönster)

Skriva juridisk analys - om att synliggöra juridiska skrivpraktiker

Deltagande skola: Östra Real
Deltagande lärare: Emma Unnersjö och Eva Bergman Chinapah
Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Läs mer om projektet här (pdf, 557 kB, nytt fönster)

Större fokus på muntlig framställning i svenskämnet

Deltagande skolor: Tumba gymnasium och Globala gymnasiet
Deltagande lärare: Lauri Kuru och Petra Åslund
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Läs mer om projektet här (pdf, 274 kB, nytt fönster)

Elever som effektiva skribenter - en interventionsstudie

Deltagande skolor: Kungsholmens gymnasium
Deltagande lärare: Fredrik Grahn och Yannick Orfevre
Projektperiod: ht 2016 –vt2018

Läs mer om projektet här (pdf, 286 kB, nytt fönster)