FoU-projekt i praktisk-estetiska ämnen

Vill du vara med?

Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.

Pågående projekt

Perspektiv på återkoppling i bildundervisningen

Deltagande skola: Anna Whitlocks Gymnasium, Stockholms stad
Deltagande lärare: Anna Grenholm Borgqvist, Karin Knapp och Stina Arvas
Projektperiod: ht22- vt24

Studien syftar till att utveckla former för formativ återkoppling samt kartlägga hur återkoppling påverkar elevens kunnande i att reflektera och kommunicera med och genom bilder. Studien bidrar därmed även till att kartlägga vad elever uppfattar som relevant återkoppling och hur undervisningen kan formas för att möta och utmana elevers utveckling av ämneskunnande i bildämnet. Utgångspunkten i studien är att försöka identifiera “Vad är det eleverna ännu inte kan? Och på vilket/vilka sätt utvecklas och kvalificeras undervisningen för att främja elevernas kunskapsutveckling?” (Lindberg, Eriksson & Pettersson, 2019, s.31).

Studien har två preliminära frågeställningar:
Hur påverkas elevernas arbetsprocess och utveckling av återkoppling?
Vad ska återkoppling – i arbetsprocessen – innehålla för att bli meningsfull för elevens lärande?

I förlängningen är målet med projektet att få syn på och utveckla återkopplingspraktiker i bildämnet som leder till förbättrade förutsättningar för elevers lärande och utveckling av ämneskunnande. Den tänkta studien utgör därigenom ett bidrag till den ämnesdidaktiska forskningen inom praktiskt estetiska i gymnasieskolan, och mer specifikt bildämnet.

Artikel i Ämnesläraren som har uppmärksammat FoU-projektet, Stockholms universitets webbplats

Vilka former av återkoppling gör att elevernas arbetsprocess utvecklas när det gäller att värdera olika val i ämnet hem- och konsumentkunskap?

Deltagande skola: Lina grundskola och Mariekällskolan, Södertälje kommun
Deltagande lärare: Linda Forssman och Katarina Neidestam
Projektperiod: ht22- vt24

I kursplanen för hem- och konsumentkunskap framgår det att eleverna bland annat ska utveckla förmåga att värdera val i skilda situationer, men även att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

I det här projektet undersöks olika former av återkoppling som kan stärka eleverna i att värdera olika val och handlingar i matlagning och göra privatekonomiska ställningstaganden. Genom att utveckla undervisningens återkopplingspraktiker syftar projektet till utveckling av ämneskunnande i att värdera val; teoretiskt såväl som i praktiska moment i undervisningen. I studien undersöks vilka former av återkoppling som eleverna föredrar; men också hur återkopplingens organisation påverkar utvecklingen av elevernas ämneskunnande.

Studies preliminära frågeställning:

• Vilka former av återkoppling gör att elevernas arbetsprocess utvecklas när det gäller att värdera olika val i hem- och konsumentkunskap?

Förväntade resultat av studien är didaktiska exempel om återkoppling i ämnet; ur elev- såväl som lärarperspektiv.

Avslutade projekt

Att reflektera över och värdera arbetsprocessen i slöjdämnet

Deltagande skola: Sjöstadsskolan
Deltagande lärare: Madeline Ekblom och Annika Nordahl
Projektperiod: ht 19 – vt 21

I grundskolans styrdokument för slöjdämnet betonas att eleverna ska kunna värdera sin egen arbetsprocess. Elever förefaller dock ofta ha svårt att se den reflekterande delen av slöjd som viktig. De uttrycker att de under slöjdlektioner vill ägna sig åt praktiskt arbete, att tillverka produkter.

Projektets målsättning är att genom undervisning möjliggöra en utveckling av elevernas förmåga att använda skriftliga och muntliga reflektioner när det gäller att förstå och utvärdera arbetsprocessen i slöjdämnet.

I styrdokumenten anges att eleverna för att kunna kommunicera värderingen av arbetsprocessen behöver ha kunskaper om ämnesspecifika ord och begrepp. Vidare beskrivs att reflektioner innan, under och efter arbetet innebär att kunna föreställa sig och beskriva effekter av olika handlingar eller vad som har hänt och hur det påverkar resultatet.

Projektet syftar således även till att eleverna ges möjlighet att utveckla terminologi, och genom reflektionsprocessen i högre grad förmå urskilja, erfara och utveckla sitt eget lärande. En av de preliminära forskningsfrågorna är därför: På vilket sätt kan undervisningen utformas så att eleverna urskiljer och erfar det som behövs för att kunna värdera och reflektera över sin arbetsprocess i slöjdämnet?

Valet är ditt - en studie om hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdämnet

Deltagande skolor: Bagarmossen Brotorps skolor och Grimstaskolan
Deltagande lärare: Hanna Skarelius, Marita Olsson Hvid och Louisa Asplund
Projektperiod: ht 2018 – vt 2020

Under slöjdprocessen gör elever en mängd val. Det kan exempelvis handla om val av material, tekniker, uttryck eller tillvägagångssätt. I undervisningen förväntas eleverna även resonera om valen. I denna studie undersöks hur undervisningen kan utformas för att stärka själva resonerandet kring val. Tidigare forskning är begränsad då det gäller undervisningsmetoder som utvecklar elevernas förmåga att välja och motivera val i slöjdämnet. Detta kommer även till uttryck i den nationella ämnesutvärderingen i slöjd (2015) där det framgår att bara ungefär hälften av eleverna, i som mest ganska liten grad, förstår vad som menas med att slöjdundervisningen utvecklar deras förmåga att välja och motivera val.

Syftet med projektet är att arbeta fram metoder där eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att göra mer medvetna val och välutvecklade motiveringar i slöjdundervisningen. I studien prövas olika undervisningsmetoder som relaterar till kooperativt lärande. Eleverna får övningar, och testa olika moment, för att stärka sitt lärande genom diskussion och samarbete. Genom att utveckla och pröva undervisningsmetoder, dokumentera dem och analysera dem, bidrar studien till det slöjddidaktiska fältet.

En av de preliminära forskningsfrågorna är därför: På vilket sätt kan undervisningen utformas så att eleverna urskiljer och erfar det som behövs för att kunna värdera och reflektera över sin arbetsprocess i slöjdämnet?

Gestaltning i ett flerspråkigt rum (Teater)

Deltagande skolor: Fryshusets gymnasium
Deltagande lärare: Pipsa Perrin Poukka och Jack Dahlby
Projektperiod: ht 2018 – vt 2020

Vår forskningsfråga fokuserar på språkets betydelse för gestaltning. Vilken typ av gestaltning av text möjliggör vi och vad blir lämnat utanför klassrummet som outnyttjad resurs? Hur kan vi bättre ta tillvara de olika erfarenheter som individer i ett flerspråkigt klassrum besitter? Behovet att titta närmare på området föddes under ett färdighetsprov, där den sökande blommade upp när vi bad hen framföra den inövade texten på hens egna modersmål. En upplevelse av gestaltning uppstod genom möjligheten för den sökande att komma närmare texten. Alla elever kan gynnas av möjligheten att vi ser på deras förståelse ur flera perspektiv.

Teaterutbildningen är formad utifrån vår teatertradition och kursplanerna på gymnasiets estetiska program. Kan flerspråkighet skapa närhet och flera ingångar till gestaltning av en dramatisk text?

Syftet med utvecklingsarbetet är att ämnesdidaktiskt utveckla former för undervisning om gestaltning av text i ett flerspråkigt rum samt identifiera elevers uppfattningar av relationen mellanspråk, text och kropp.

Idrott och hälsa: användning av digitala tekniker och rörlig bild

Deltagande skola: International School of the Stockholm Region (Grundskolan)
Deltagande lärare: Jonathon Mckeever och Laura Runceanu.
Projektperiod: ht 2018 – vt 2020

För Idrott och hälsa framgår i ämnesplanens syfte att undervisningen ska ge elever förmåga att “värdera olika rörelseaktiviteter” samt ”utveckla sin samarbetsförmåga”. I ämnets centrala innehåll (åk 7–9) slås vidare fast att undervisningen ska innehålla ”digitala och andra verktyg för att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter”. Mot denna bakgrund är det centralt att studera användning av digitala verktyg i undervisning, och mer specifikt vad eleverna utvecklar för ämneskunnande. Användning av digitala tekniker har ökat; bland annat i form av återkoppling genom återspelning av rörlig bild medelst slow-motion-funktioner (Trout 2013).

Syftet med studien är att utveckla möjligheterna att implementera en spelbaserad ansats som innefattar så kallad videotaggning, i kombination med elevdiskussioner och lärarreflektioner. Därigenom analyseras hur observationer av videoklipp guidar elevers förmåga att planera kollektiva beslut. I det aktuella fallet handlar det om bollspel. Studien undersöker användning av korta videoklipp, filmade av elever i undervisning, samt på vilket sätt metoden eventuellt kan stimulera kritiskt tänkande, reflektion och diskussion.

Utveckling av kunnande i bild och musik genom ett gemensamt filmprojekt

Deltagande skola: Åsö grundskola
Deltagande lärare: Jonas Asplund och Malin Johansson
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Läs mer om projektet här (pdf, 273 kB, nytt fönster)

Praktisk hälsa – utveckla modell för undervisning om och i hälsa

Deltagande skola: Sturebyskolan
Deltagande lärare: Andreas Jacobsson och Henrik Jakobsson
Projektperiod: ht 2015 – vt 2017

Läs mer om projektet här (pdf, 265 kB, nytt fönster)

Begreppsanvändning i slöjd

Deltagande skola: Tunaskolan (Botkyrka)
Deltagande lärare: Laila Guvå, Maria Stevanovic, Carolina Hall och Zandra Hansson
Projektperiod: ht 2014 – vt 2015

Läs mer om projektet här (pdf, 275 kB, nytt fönster)