En cyklist, gångtrafikanter och bilar på en bro i regn och mörker.
Foto: Johann Wallnöfer, Stockholms stad

Att tänka på när du undervisar om klimat och miljö

Hur kan vi ge våra elever kunskap, framtidstro och handlingskraft i klimat- och miljöfrågor? Här får du tips på hur du kan prata med elever om klimatet och tips på resurser du kan använda i din undervisning.

I miljö- och klimatundervisningen är det viktigt att inte bara ge eleverna kunskap om miljöproblem och hållbarhetsutmaningar utan också inspirera dem att vilja påverka utvecklingen i en hållbar riktning. Här är några tips:  

  • Lyft fram lyckade åtgärder och pågående satsningar. För att ge hopp och framtidstro är det viktigt att visa på lösningar och framgångsrika insatser, både globalt och lokalt. Berätta om projekt och satsningar i elevernas närmiljö och hur dessa motverkar klimat- och miljöproblem.
  • Utgå ifrån elevernas frågor och intressen. Diskutera exempel från deras vardag, som vilket material som används till skolans fotbollsplan eller vad som händer med tuggummi som kastas i skogen. Koppla till elevernas egna funderingar för att göra undervisningen mer relevant och engagerande.
  • Ge utrymme för känslor och reflektion. Eleverna har många känslor inom sig och många känner oro inför framtiden. Ge tid för samtal om känslor och hjälp eleverna att bearbeta dem, till exempel genom kreativa uppgifter som att uttrycka tankar i bild eller andra skapande aktiviteter.
  • Låt eleverna agera tillsammans. Eleverna kan delta i konkreta åtgärder, som att planera projekt för att minska matsvinn, delta i skräpplockardagar eller skapa hållbarhetskampanjer. Att agera tillsammans stärker känslan av att kunna påverka och ger hopp och framtidstro.
  • Visa att klimat- och miljöfrågor är komplexa. Lyft fram olika perspektiv och visa helhetsbilden. Hjälp eleverna att förstå hur hållbarhetsfrågor hänger ihop och påverkar varandra. (Ett holistiskt perspektiv.)
  • Spegla olika åsikter och värderingar i undervisningen. Lyft fram olika synpunkter och spegla den aktuella debatten. Låt eleverna kritiskt granska fakta, synsätt och värderingar. Genom diskussion och att ta ställning utvecklar de självständigt tänkande och förmågan att fatta välgrundade beslut. (Pluralistisk undervisning.)
  • Integrera klimat och miljö tvärvetenskapligt. Klimat- och miljöfrågor kan inkluderas i många ämnen – från teknik och geografi till samhällskunskap och biologi. Diskutera klimatförändringar ur historiskt perspektiv, analysera statistik i matematik, eller skriv argumenterande texter om hållbarhet i svenska.

Stöd i undervisning om klimatrelaterad oro, ångest och bristande framtidstro

Idag är 60% av ungdomar mellan 12 och 18 år oroliga för klimatet och saknar framtidstro. Bara hälften tror att klimatkrisen kommer att lösas. Det är en svår balansgång att förmedla allvaret och samtidigt ge eleverna hopp om framtiden.

Tips för att prata med elever

Organisationerna ”Våra barns klimat” och ”Klimatpsykologerna” har metodmaterial och tips på vad vi kan tänka på för att möta elevernas frågor, oro och engagemang för klimatet.

Handlingsplan: Prata med elever om klimatet, webbplatsen Våra barns klimat

Lärarpaket och lektionsupplägg, webbplatsen Klimatpsykologerna

Fler resurser

Resurser för miljö- och klimatundervisning:

Fakta om miljön i Stockholm, webbplatsen Stockholms miljöbarometer

Vad är det i dina grejer – om kemikalier i ungdomars vardagsföremål

Baltic Sea Science Center – Östersjön på Skansen

Fältlabbet – Stockholms mobila naturskola

Eggeby gårds naturskola

Resurser för att förbättra skolans kemikaliehantering och resursanvändning:

Minska skadliga kemikalier i förskolan och skolan, Kemikaliecentrum – Stockholms stads webbplats

Skolmåltider, intranätet

Stockholms miljömål, Agenda 2030 och Sveriges miljömål

Stockholm är en av Europas främsta miljöstäder och strävar efter att vara en internationell förebild i det globala miljö- och klimatarbetet. Stadens ambitiösa miljömål för 2025-2030 fokuserar på att minska klimatpåverkan, stärka den biologiska mångfalden och förbättra luft- och ljudmiljön. Men hur hänger dessa mål ihop med Sveriges nationella miljömål och FN:s globala Agenda 2030?

Uppdaterad