FoU-projekt i samhällsvetenskap
Ämnesdidaktiska FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket. Projekten utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen.
Vill du vara med?
Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS
Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.
Avslutade projekt
Tycka eller veta - en studie av vad det är elever gör när de drar slutsatser som bygger på belägg
Deltagande skola: Midsommarkransens gymnasium
Deltagande lärare: Ingela Andersson, Sara Carlberg och Katarina Schiöler.
Projektperiod: ht 2018–vt 2020
Vad grundar eleverna sina ställningstaganden i samhällsfrågor på? I vår undervisning har vi noterat att elever i viss utsträckning tar ställning på osäkra grunder. I vår tid är de exponerade för många olika intressen, både öppna och dolda. Vi frågar oss hur undervisningen i samhällskunskap kan utvecklas för att träna eleverna i förmågan att dra slutsatser och göra ställningstaganden som bygger på trovärdiga källor.
Syftet med vår undersökning är därmed att få djupare kunskap och förståelse för vad det är elever kan när de drar slutsatser och tar ställning i olika frågor och på ett välgrundat sätt argumenterar för sin ståndpunkt.
Undersökningen kommer att genomföras med två eller fler interaktioner i klassrummet där eleverna får svara på samhällsvetenskapliga frågor. Tre klasser på teoretiska program deltar i studien. Våra frågeställningar är:
- Vad gör eleverna när de får i uppgift att dra slutsatser som bygger på belägg?
- Vad är det eleverna kan när de drar slutsatser som bygger på belägg?
Vår undersökningsmetod är designbaserad, det vill säga den utvecklas under undersökningens gång. Resultatet av undersökningen analyseras med hjälp av tematisk analys.
Interkulturell historisk kompetens i det mångkulturella klassrummet
Deltagande skolor: Fryshusets gymnasium
Deltagande lärare: Line Ekman och Mathias Blomberg
Projektperiod: ht 2017–vt 2019
Läs mer om projektet här (pdf, 113 kB, nytt fönster)
Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under vikingatiden
Deltagande skolor: Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan, Eriksdalsskolan
Deltagande lärare: Kristina Wilhelmsson, Carolina Köhler Mossfeldt och Per Sahlström
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018
Vi vill undersöka hur en interkulturell undervisning kan genomföras där migration och kulturmöten spelar en central roll med utgångspunkt i kulturarvet, i form av
platser och föremål. Vikingatiden som är kanske det mest traditionellt behandlade innehållet i hela mellanstadiekursen har ett historiskt innehåll som passar för vår studie.
Frågor: Hur kan historieundervisning med utgångspunkter i platser och föremål möjliggöra lärande och förståelse av interkulturella perspektiv på vårt förflutna? Vad händer med elevers förståelse när kulturarvet, i form av platser och föremål, sätts i centrum? Är det så att det materiella, konkreta platser och föremål, kan öppna upp ett vanligtvis traditionellt formulerat innehåll för fler perspektiv? Vad är möjliggörande i undervisningen med detta fokus och vad är svårigheter för eleverna?
Undervisningen planeras och genomförs på våra två Stockholmsskolor, med tre olika elevgrupper.
Läs mer om projektet här (pdf, 270 kB, nytt fönster)
Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under stormaktstiden
Deltagande skolor: Nya Elementar, Sturebyskolan, Mariaskolan
Deltagande lärare: Stefan Jeppsson, Klara Loinder och Sven Skoog
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018
Vi arbetar i allt högre grad i mångkulturella klassrum, en utmaning för många lärare, som innebär stora möjligheter. Hur ska elever som nyligen kommit till Sverige och som har helt andra historiska referensramar erfarenheter inkluderas i historieundervisningen?
Vår projektidé är att undersöka hur en interkulturell undervisning kan genomföras där migration och kulturmöten spelar en central roll med utgångspunkt i kulturarvet, i form av platser och föremål.
Frågeställningar: Hur kan historieundervisning med utgångspunkter i platser och föremål möjliggöra lärande och förståelse av interkulturella perspektiv på vårt förflutna? Vad händer med elevers förståelse när kulturarvet, i form av platser och föremål, sätts i centrum? Kan materiella, konkreta platser och föremål, öppna ett vanligtvis traditionellt formulerat innehåll för fler perspektiv?
Läs mer om projektet här (pdf, 191 kB, nytt fönster)
Ett undervisningsmoment om religion i relation till sexualitet med utgångspunkt i Robert Jacksons tolkande ansats
Deltagande skolor: Tullinge Gymnasium, Globala Gymnasiet
Deltagande lärare: Hanna Ericsson och Emma Sandberg Andrasko
Projektperiod: ht 2014 – ht 2016
I Gy2011 ändrades ämnesplanen för religionskunskap och ett nytt centralt innehåll lades till. Eleverna skulle få kunskap om religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Detta var ett spännande tillägg men också utmanande då det berör ämnen som kanske inte kommit in i religionskurserna tidigare.
Något som också blev tydligare framskrivet i den nya ämnesplanen för religionskunskap var kunskap om Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
Vi fastnade för det komplexa området identitet i förhållande till sexualitet och vi såg att det behövs kunskap och redskap för att ta sig an de utmaningar som detta innehåll kräver.
Projektet är presenterat på konferens: Ericsson, H., Sandberg Andrasko, E. (2015, oktober). Att skapa undervisning om religion i relation till sexualitet. Lärarnas Forskningskonferens 2016, Stockholm, 1 nov, 2016.
Läs mer om projektet här (pdf, 364 kB, nytt fönster)
Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen
Deltagande skola: Globala Gymnasiet
Deltagande lärare: Charlotte Brimark, Eva Hasselträd, Tove Johnson
Projektperiod Ht 2013 – Vt 2014
Syftet med studien är att undersöka om begreppen aktör och struktur kan vara användbara för att utveckla elevernas analyserande förmåga. Med studien vill vi få en ökad förståelse kring hur eleverna använder begreppen aktör och struktur när de analyserar en samhällsfråga.
Hur använder eleverna begreppen aktör och struktur i en analys av en samhällsfråga?
Som bakgrund till vår studie, hade vi analyserat elevernas svar på två uppgifter, en handlade om att analysera orsaker till att ungdomar tar sms-lån, den andra om att analysera orsaker till en fabriksolycka i Bangladesh.
I analysen av sms-lånen lade ungdomarna främst orsaken på aktörsnivå, och då främst ungdomarna själva som aktörer. I analysen av fabriksolyckan lyfte de fram orsaker på både aktörs- och strukturnivå, men främst på strukturnivå. Vi tyckte oss se att när eleverna lyfte fram orsaker på både aktör- och strukturnivå, blev deras analys bättre eftersom de då belyste flera perspektiv och problemens komplexitet blev tydligare.
Projektet är presenterat på konferens: Brimark, C., Hasselträd, E., Johnsson, T. (2015, oktober). Aktörer och strukturer i samhällskunskaps- undervisningen. Lärarnas Forskningskonferens 2015, Stockholm, 27 okt, 2015.
Projektets resultat har beskrivits i en utvecklingsartikel: Brimark, C., Hasselträd, E. & Ericsson, H. (2015). Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen.
Att bedöma elever efter en fältstudie i geografi
Deltagande skola: Mälarhöjdens skola
Deltagande lärare: Åsa Colliander Celik, Gustav Forsblad, Josefina Garcia Hultqvist, Jannike Kohinoor, Lars-Erik Lagander
Projektperiod Ht 2013 – Vt 2015
Vårt skolutvecklingsprojekt avsåg att utveckla undervisning och bedömning i geografi genom att kollaborativt ta fram goda exempel för undervisning med GIS och fältstudier.
I fältstudien skulle eleverna planera för en ny verksamhet och inom ett bestämt avgränsat område bestämma var denna verksamhet ska placeras. Eleverna arbetade med sårbara platser i geografi vilket fick ligga som ett raster i deras analys. Målen för undervisningen bestämdes till att eleverna skulle kunna tillämpa goda metoder för fältstudier.
Vi undersökte hur elever, i sina presentationer, interagerar med surfplattor som redskap och hur lärare kan urskilja elevernas geografiska förmågor efter en fältstudie.
Vi fann att elevernas interaktion med kartor, bilder och diagram under deras presentationer,
ger stöd för lärarna att urskilja ett antal geografiska förmågor. Eleverna använde surfplattan
som ett redskap av både fysisk och intellektuell karaktär före, under och efter fältstudien. Vi skapade en bedömningsmatris där de geografiska förmågorna tydliggörs.
Konferens: Colliander Celik, Å., Forsblad, G., Kohinoor, J. (2015, oktober). Den digitala surfplattan och fältstudien. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2015, Stockholm, 27 okt, 2015.
Att pusselläsa historiska källor
Deltagande skola: S:t Botvids gymnasium
Deltagande lärare: Nancy Haddad, Anders Ohlson
Projektperiod Ht 2013 – Vt 2015
Hur kan lärare på en skola med många flerspråkiga elever arbeta för att utveckla förmågan att kritiskt granska, förstå och tolka historiska källor?
Vi utformade en lektionsdesign med pusselläsning (Gibbons)som vi utprovade i två klasser, som fick uppgiften att tolka fyra uppsatser skrivna av elever på en flickskola från början av 1900-talet. Genom att analysera elevernas arbete – som spelades in – försökte vi få svar på frågan om hur lektionsdesignen kan bidra till elevernas litteracitet och förmågan att förstå, tolka och använda historiska källor.
Vi tror alltså att pusselläsning kan bidra till elevernas litteracitet och därmed utveckla deras förmåga att studera historiska källor. En annan slutsats som vi tror att vi kan dra är att textförståelsen gynnas av en medvetenhet om hur historiska källtexter ska användas.
Tidskrift:
Hadad, N. & Ohlson, A. (2015). Att pusselläsa historiska källor.
Hur elevers analyserande kommer till uttryck i geografi i år 4
Deltagande skolor: Banslättsskolan och Adolf Fredriks skola
Deltagande lärare: Malin Dannemann, Angelica Bellman, Sara Yoder
Projektperiod Ht 2012 – Vt 2013
Vi har genomfört en praxisnära forskningsundersökning i två klasser, år 4, med syfte att utveckla elevers förmågor att analysera hur ”naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen” samt förmågan ”att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker” (Lgr 11). Undersökningen delades upp i diagnos, förtest, undervisning och eftertest. Vi formulerade en egen analysmodell ett venndiagram.
Resultatet visar att när vi pedagoger ger eleverna stöttning i form av en medveten pedagogisk scaffoldingmodell, som i detta fall gick ut på att introducera eleverna i att använda så kallade konnektorer när de arbetade med uppgifterna, kan eleverna utveckla sina svar både muntligt och skriftligt. Med stöd av denna scaffoldingmodell utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig analytiskt.
Nyckelord: analys, uttrycksförmåga, konnektorer, avläsning, förklaring, se samband och se samband i flera led.
Konferens:
Bellman A., Dannemann, M. & Yoder, S. (2014, oktober). Hur elevers analyserande kommer till uttryck i geografi i år 4. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2014, Stockholm, 28 okt, 2014.
Projektets resultat har beskrivits i en utvecklingsartikel: Brimark, C., Hasselträd, E. & Ericsson, H. (2015). Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen.
Gymnasieelever lär sig historisk källtolkning
Deltagande skola: Globala gymnasiet
Deltagande lärare: Olle Haglund, Niklas Biller, Patrik Johansson
Projektperiod Ht 2012 – Vt 2013
Vi planerade och genomförde två Learning study (LS) i historia på gymnasiet som fokuserade elevernas arbete med historiska primärkällor, och där lärandeobjektet var historisk källtolkning. Syftet var att rikta fokus mot tolkningen av de historiska källorna, snarare än mot de källkritiska begreppen, och att skapa förutsättningar för eleverna att gå in i en tolkningsprocess där de engagerades i historiskt resonerande.
Undervisningsmomentet fokuserade demokratiseringen av Sverige mellan 1850 och 1930 som historisk förändringsprocess. Genom undervisningen skulle eleverna lära sig formulera och ställa historiska frågor, tolka och använda de historiska källorna för att belysa frågorna, samt lära sig om den historiska förändringsprocess som Sveriges demokratisering innebar.
Det huvudsakliga resultatet från studierna var en ökad kunskap om lärandeobjektet, bland annat i form av kritiska aspekter för historisk källtolkning, men också om tolkningsredskapens utformning. Dessutom gav studierna oss kunskap om elevernas lärandeprocess och meningsskapande när de jobbar med historiska primärkällor.
Konferens:
Biller, N., Johansson, P. & Haglund, O. (2013, oktober). Vad kan elever när de kan tolka historiska primärkällor? Preliminära resultat från två Learning study på gymnasiet. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2014, Stockholm, 29 okt, 2013.
Är Bordurien en diktatur eller demokrati? En Lesson Study i samhällskunskap om värdet av pressfrihet
Deltagande skolor: Mälarhöjdens skola, Ross Tensta gymnasium, Sofia skola, S:t Eriks gymnasium och Sturebyskolan
Deltagande lärare: Åsa Colliander Celik, Thérèse Juthberg, Fredrik Kihlström, Eeva-Liisa Purolainen, Patrik Söderström
Projektperiod Ht 2009 – Vt 2010
Många elever har en ytlig förståelse av demokrati och de förknippar främst demokrati med ett styrelseskick och olika mänskliga rättigheter kommer lätt i skymundan.
Vi konstruerade ett pedagogiskt rollspel, i en Lesson study, kring pressfrihet där eleverna fick agera journalister. Den gemensamt planerade rollspelslektionen utfördes på tre olika skolor vid tre skilda tillfällen, däremellan reviderades lektionen.
Resultatet av projektet visar att rollspel kan vara en bra metod för att utveckla elevers förståelse för demokratibegreppet som värde. Lektionen upplevdes som rolig av eleverna vilket ökade deras motivation att lära.
Enligt vår analys berodde den visade ökade förmågan att resonera hos dessa elever att värdet av pressfrihet framträdde tydligare i en inte demokratisk situation än i en demokratisk. Det var således kontrasten i upplevelsen mellan det förgivettagna (demokrati) och det oväntade (diktatur) som skapade lärandet.
Tidskrift:
Colliander, Celik, Å., Juthberg, T., Kihlström, F., Purolainen, E. & Söderström, P. (2010). Är Bordurien en diktatur eller demokrati?