En robot och en figur i modellera står på en trådrulle.
Foto: Josef Sahlin

Makertänk i undervisningen

Verktyg & resurs
Uppdaterad

Stödmaterial för kollegialt lärande om hur arbetssätt och idéer från maker-rörelsen kan bidra till att öka engagemang och förståelse i skolarbetet. Inom maker-rörelsen går teoretiskt tänkande och praktiskt görande hand i hand.

Detta digitala material innehåller strukturstöd, perspektiv, diskussionsfrågor och idéer för dig som tillsammans med dina kollegor vill undersöka hur ämnesundervisning eller ämnesövergripande undervisning skulle kunna breddas och fördjupas med inslag av praktiskt, tekniskt och estetiskt skapande. Materialet är framtaget för Stockholms stads grundskolor inom ramen för ESF-projektet BLIVA läsåret 2020/2021.

Vilket stöd ger materialet Makertänk i undervisningen?

Det är mycket som lärare förväntas hinna med på gemensam mötestid och det är därför lätt att reflektion och utveckling av undervisningen får ge vika för mer akuta problem som behöver åtgärdas. Att ta sig an ett material som cykliskt varvar individuell förberedelse, diskussion, prövning av nya arbetssätt och reflektion kan vara det stöd som behövs för att skapa utrymme för ett systematiskt kollegialt lärande.

Arbetet leds med fördel av en vald samtalsledare, som med hjälp av instruktionerna i modulen leder arbetet.

Materialet börjar med individuell förberedelse, i form av text och film med vad som definierar maker-rörelsen och vilken kunskapssyn som florerar inom dess verksamheter. Några kritiska perspektiv tas upp samt vad estetiska lärprocesser skulle kunna tillföra ett makerinspirerat arbetssätt i skolan. Därefter ses gruppen och diskuterar innehållet i relation till det egna arbetet. En aktivitet planeras och genomförs tills nästa gång då det är dags att reflektera över hur det gick.

I nästa vända är det dags för påfyllning av perspektiv kring förutsättningar, ämnesövergripande arbete och bedömning. Efter diskussion planeras och genomförs en ny aktivitet och till sist ses gruppen för slutreflektion.

Det går givetvis bra att förändra både upplägg och innehåll så som det passar lärargruppen, eller bara använda innehållet för individuell kompetensutveckling.

Omfattning: Cirka 6 timmar, varav cirka 4 timmar tillsammans under vald mötestid. Utöver detta ska två gemensamt planerade aktiviteter utföras inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter.

Tanken är att ett lärarlag under handledning av någon i skolan arbetar med materialet tillsammans. Störst fokus ligger på att i lärarlaget utforska sin och kollegornas undervisningspraktik och tillsammans pröva nya lösningar utifrån behov i undervisningen.

Introduktion till Makertänk i undervisningen

Material och förslag på upplägg

Tryck på rubrikerna för att läsa mer om varje del.

Om BLIVA

Utbildningsförvaltningen genomförde 2019–2022 ett EU-finansierat projekt, kallat BLIVA. Ett 30-tal grund- och gymnasieskolor deltar för att under två läsår utforska potentialen i digitaliseringen utifrån undervisningsrelaterade frågor. BLIVA står för Behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt.

För vem?

Materialet är tillgängligt för dig som arbetar i grund- och gymnasieskolan. Det är varken årskurs- eller ämnesspecifikt. Däremot uppmanas grupper som tar sig an materialet att tolka och bearbeta innehållet utifrån sitt specifika läraruppdrag.

Makertänk

En maker tror att om något går att föreställa sig så går det att skapa. En maker nöjer sig inte med att vara en konsument utan vill själv utveckla, omforma och producera. En maker drivs av nyfikenhet och vill lära sig genom att utforska, experimentera och pröva själv.

I kölvattnet av stärkta digitala färdighetskrav och att arbete med programmering har skrivits in i läroplanen har makerspace skapat ett större intresse i diskussioner om hur IT och digitala verktyg ska implementeras i skolan. Maker-relaterade material och programvaror förekommer allt oftare, i synnerhet i teknik- och matematikundervisningen. Två exempel är programvaran Scratch, för blockprogrammering, och den enkla minidatorn Micro:bit.