Spelifiera för synligt lärande

1. Läs texten "Ett slag för det spelifierade klassrummet".
2. Anteckna gärna medan du läser/tittar och fundera på hur innehållet relaterar till ditt och kollegornas arbete.

Ett slag för det spelifierade klassrummet (pdf)

Diskussion

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni läst texten. Ha gärna texten tillgänglig om ni tillsammans vill läsa någon del igen.

Förslag på upplägg:

• Var och en får fundera en kort stund för att kunna välja en reflektion att dela med hela gruppen.
• Runda 1 där deltagarna, en och en, får dela med sig av reflektionen de valt.
• Runda 2 där var och en får ställa en fråga, eller utveckla ytterligare en reflektion utifrån det som sagts i runda 1.
• Diskussion: ​​​​​​
  - Återkoppla till fundera-frågorna i texten. Vilka likheter och skillnader fanns i era svar?
  - Återkoppla till frågorna i sammanfattningen i texten. Vilka är era tankar kring dem i er grupp?
  - Gör en inventering av hur mycket ni redan arbetar, medvetet eller omedvetet, med spelifieringar i er undervisning. Detta kan illustreras exempelvis genom en tankekarta.

Planering

• Planera gemensamt en aktivitet som utförs med elever, hela eller delar av lärargruppen eller individuellt. 
• Bestäm när aktiviteten ska ske och hur och vad som ska dokumenteras eller observeras.

Exempel på typer av aktiviteter:

• Titta igenom era lektionsplaneringar för att se om hela eller delar av lektionerna kan få en ny design med spelifieringsinslag.
• Reflektera i ert ämnes- eller lärarlag hur idéerna som presenteras i texten kan appliceras på er skola. Kan ni identifiera möjligheter och begränsningar?
• Studera "spelens element" i texten noggrant. Fundera över om det går att planera ett helt moment med samtliga delar.

Genomförande

• Genomför det som ni gemensamt har planerat inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter och schema.
• Dokumentera på det sätt ni kommit överens om.

Reflektion

Utgå från era reflektioner och anteckningar från aktiviteten.

• Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade, samt vad i det prövade som kan gynna undervisningen och därmed elevernas lärande. Vad kan behöva justeras eller förändras?
• Se till att alla i gruppen har tillgång till nästföljande individuella del i form av fyra filmer, samt vet tid och plats för efterföljande diskussion.

• Se de fyra intervjuerna.
• Anteckna gärna medan du läser/tittar och fundera på hur innehållet relaterar till ditt och kollegornas arbete.

Intervju med Pål Sundkvist

Pål Sundkvist är lärare i svenska, svenska som andraspråk och media, samt IT-pedagog på ESS-gymnasiet i Stockholms stad. I denna intervju, inspelad under våren 2021, delar han med sig av sina tankar kring spelifiering i undervisningen.

Intervju med Camilla Askebäck Diaz

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik, samt förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholms stad. I denna intervju, inspelad under våren 2021, delar hon med sig av sina tankar kring spelifiering i undervisningen.

Intervju med Adam Palmquist

Adam Palmquist är doktorand inom tillämpad IT för lärande vid Göteborgs universitet. I denna intervju, inspelad under våren 2021, delar han med sig av sina tankar kring spelifiering i undervisningen.

Intervju med Frida Tränk Heerman

Frida Tränk Heerman är lärare i SO och NO på Nya Elementar i Stockholms stad. I denna intervju, inspelad under våren 2021, delar hon med sig av sina tankar kring spelifiering i undervisningen.

Diskussion

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni sett filmerna. Ha gärna filmerna tillgängliga om ni tillsammans vill se något igen.

Förslag på upplägg:

• Var och en får fundera en kort stund för att kunna välja en reflektion att dela med hela gruppen.
• Runda 1 där deltagarna, en och en, får dela med sig av reflektionen de valt.
• Runda 2 där var och en får ställa en fråga, eller utveckla ytterligare en reflektion utifrån det som sagts i runda 1.
• Diskussion:
  - Alla personer som intervjuas får ge sin bild av vad spelifiering är. Vems eller vilkas stämmer bäst överens med er syn?
  - I intervjuerna presenteras flera olika redskap och metoder. Vilka skulle, med anpassning till era elevgrupper och ämnen, kunna vara till störst nytta?

Planering

• Planera gemensamt en aktivitet som utförs med elever, hela eller delar av lärargruppen eller individuellt.
• Bestäm när aktiviteten ska ske och hur och vad som ska dokumenteras eller observeras.

Exempel på olika typer av aktiviteter:

• Identifiera de olika praktikerna som tas upp i intervjuerna och se hur de skulle kunna implementeras på din undervisning.
• Låna eller köp en av böckerna från någon av författarna Adam Palmquist och eller Camilla Askebäck Diaz och fördjupa dig ytterligare i deras syn på det spelifierade klassrummet.
• Gör en fördjupning i exempelvis escape room genom att läsa på mer, exempelvis genom att utforska diskussionen kring dem i sociala medier för att se vilket material som redan finns färdigt för att pröva i din undervisning.
• Prova något arbetssätt eller något verktyg som det tipsas om i intervjuerna med eleverna, till exempel escape room i Onenote. En enklare variant av Twine som Pål Sundqvist tipsar om är Textäventyr, som har lägre tröskel och inte kräver inloggning.
  Textäventyrs webbplats

Digitala lärresurser som används i Stockholms stads skolor måste uppfylla vissa krav på lagring och personuppgiftsbehandling. Eftersom förutsättningar och möjligheter kan förändras över tid uppmanas du att hålla dig uppdaterad kring vad som som det tipsas om i filmer, genom att besöka webbplatsen Digitala lärrresurser.

Digitala lärresurser Stockholms webbplats

Genomförande

• Genomför det som ni gemensamt har planerat inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter och schema.
• Dokumentera på det sätt ni kommit överens om.

Reflektion

Utgå från era reflektioner och anteckningar från aktiviteten.

• Beskriv och diskutera med varandra hur genomförandet av aktiviteten fungerade, samt vad i det prövade som kan gynna undervisningen och därmed elevernas lärande. Vad kan behöva justeras eller förändras?
• Hur går ni vidare utifrån det ni kommit fram till?
• På vilket sätt dokumenterar och sprider ni det kollegiala lärande som skett?