FoU-projekt i samhällsvetenskap
Ämnesdidaktiska FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket. Projekten utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen.
Vill du vara med?
Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS
Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.
Avslutade projekt
Medborgaransvar i samhällskunskapsundervisning på högstadiet
Deltagande skola: Kista grundskola
Deltagande lärare: Marita Nilsson och Roger Terner
Projektperiod: HT 2021–VT 2023
I vår samhällskunskapsundervisning har vi länge upplevt att elever har en ytlig förståelse för demokrati och medborgaransvar, vilket också visar sig i vårt FoU-projekt. Tidigare forskning visar att undervisningen i samhällskunskap när det gäller demokratifrågor gärna tenderar att handla om de strukturer och former som redan finns och mindre om problematiseringar och frågeställningar som skulle kunna fördjupa elevers syn på vad det innebär att vara medborgare i ett samhälle. Då ett av syftena med samhällskunskapen på högstadiet (Lgr22, Skolverket) är att fostra aktiva och ansvarstagande medborgare är det viktigt att också utveckla undervisning som riktar sig mot detta.
Under projektets gång har vi funnit att många elever uppfattar ansvar som något som bara har med individen att göra. Idén om att man också har ett ansvar som medborgare är däremot inte lika omfattande. Under analysen har vi identifierat tre aspekter som tycks vara kritiska för elever att få urskilja för att de ska få en fördjupad förståelse för ett medborgaransvar. För det första behöver elever i undervisningen få möjligheten att erfara att en individs agerande kan ha en påverkan på andra individer. Det är först när detta har urskilts som det blir möjligt att ta ansvar över någon annan än sig själv. För det andra måste elever i undervisningen få möjligheter att erfara att individen också har en roll som medborgare i samhället och därmed att den enskilda medborgarens agerande styrs av en förståelse för samhället som ett system där olika människor är beroende av varandra. För det tredje behöver eleverna urskilja att den enskilda medborgarens agerande står i relation till resursfördelning utifrån olika gruppers behov. Dessa resultat kan användas för att ytterligare utveckla denna typ av undervisning. FoU-projektet förlängdes med två ytterligare år under våren 2023.
Att utveckla samhällsekonomiundervisning kring hållbar utveckling med utgångspunkt i modellen ”den inbäddade ekonomi-modellen”
Deltagande skola: Norra Real
Deltagande lärare: Gun Andersson och Malin Ahlgren
I undervisning om samhällsekonomi är det utmanande att inkludera hållbarhetsfrågor och systemförståelse. Hållbarhetsfrågor har blivit en allt viktigare aspekt av ekonomiska frågor i vårt samhälle. Men när lärare undervisar i samhällsekonomi är det utmanande att inkludera hållbarhetsaspekter och systemförståelse. Detta FoU-projekt har därför undersökt hur denna undervisning skulle kunna utvecklas med hjälp av Kate Raworths modell ”det inbäddade kretsloppet”.
Resultat från studien visar att ”det inbäddade kretsloppet” med fördel kan användas i undervisningen för att synliggöra relationen mellan samhället och de planetära gränserna och att modellen kan bidra till elevernas systemförståelse. Men läraren behöver vara noga med att skilja denna modell från andra samhällsekonomiska modeller, exempelvis ”det samhällsekonomiska kretsloppet”. FoU-projektet har publicerat sina resultat i tidskriften SO-didaktik.
Webbversion av Tidskriften SO, webbplatsen Issuu
Tycka eller veta - en studie av vad det är elever gör när de drar slutsatser som bygger på belägg
Deltagande skola: Midsommarkransens gymnasium
Deltagande lärare: Ingela Andersson, Sara Carlberg och Katarina Schiöler
Projektperiod: HT 2018–VT 2020
Vad grundar eleverna sina ställningstaganden i samhällsfrågor på? I vår undervisning har vi noterat att elever i viss utsträckning tar ställning på osäkra grunder. I vår tid är de exponerade för många olika intressen, både öppna och dolda. Vi frågar oss hur undervisningen i samhällskunskap kan utvecklas för att träna eleverna i förmågan att dra slutsatser och göra ställningstaganden som bygger på trovärdiga källor.
Syftet med vår undersökning är därmed att få djupare kunskap och förståelse för vad det är elever kan när de drar slutsatser och tar ställning i olika frågor och på ett välgrundat sätt argumenterar för sin ståndpunkt.
Undersökningen kommer att genomföras med två eller fler interaktioner i klassrummet där eleverna får svara på samhällsvetenskapliga frågor. Tre klasser på teoretiska program deltar i studien. Våra frågeställningar är:
- Vad gör eleverna när de får i uppgift att dra slutsatser som bygger på belägg?
- Vad är det eleverna kan när de drar slutsatser som bygger på belägg?
Vår undersökningsmetod är designbaserad, det vill säga den utvecklas under undersökningens gång. Resultatet av undersökningen analyseras med hjälp av tematisk analys.
Interkulturell historisk kompetens i det mångkulturella klassrummet
Deltagande skolor: Fryshusets gymnasium
Deltagande lärare: Line Ekman och Mathias Blomberg
Projektperiod: HT 2017–VT 2019
Läs mer om projektet här (pdf, 113 kB, nytt fönster)
Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under vikingatiden
Deltagande skolor: Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan, Eriksdalsskolan
Deltagande lärare: Kristina Wilhelmsson, Carolina Köhler Mossfeldt och Per Sahlström
Projektperiod: HT 2016–VT 2018
Vi vill undersöka hur en interkulturell undervisning kan genomföras där migration och kulturmöten spelar en central roll med utgångspunkt i kulturarvet, i form av
platser och föremål. Vikingatiden som är kanske det mest traditionellt behandlade innehållet i hela mellanstadiekursen har ett historiskt innehåll som passar för vår studie.
Frågor: Hur kan historieundervisning med utgångspunkter i platser och föremål möjliggöra lärande och förståelse av interkulturella perspektiv på vårt förflutna? Vad händer med elevers förståelse när kulturarvet, i form av platser och föremål, sätts i centrum? Är det så att det materiella, konkreta platser och föremål, kan öppna upp ett vanligtvis traditionellt formulerat innehåll för fler perspektiv? Vad är möjliggörande i undervisningen med detta fokus och vad är svårigheter för eleverna?
Undervisningen planeras och genomförs på våra två Stockholmsskolor, med tre olika elevgrupper.
Läs mer om projektet här (pdf, 270 kB, nytt fönster)
Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under stormaktstiden
Deltagande skolor: Nya Elementar, Sturebyskolan, Mariaskolan
Deltagande lärare: Stefan Jeppsson, Klara Loinder och Sven Skoog
Projektperiod: HT 2016–VT 2018
Vi arbetar i allt högre grad i mångkulturella klassrum, en utmaning för många lärare, som innebär stora möjligheter. Hur ska elever som nyligen kommit till Sverige och som har helt andra historiska referensramar erfarenheter inkluderas i historieundervisningen?
Vår projektidé är att undersöka hur en interkulturell undervisning kan genomföras där migration och kulturmöten spelar en central roll med utgångspunkt i kulturarvet, i form av platser och föremål.
Frågeställningar: Hur kan historieundervisning med utgångspunkter i platser och föremål möjliggöra lärande och förståelse av interkulturella perspektiv på vårt förflutna? Vad händer med elevers förståelse när kulturarvet, i form av platser och föremål, sätts i centrum? Kan materiella, konkreta platser och föremål, öppna ett vanligtvis traditionellt formulerat innehåll för fler perspektiv?
Läs mer om projektet här (pdf, 191 kB, nytt fönster)
Ett undervisningsmoment om religion i relation till sexualitet med utgångspunkt i Robert Jacksons tolkande ansats
Deltagande skolor: Tullinge Gymnasium, Globala Gymnasiet
Deltagande lärare: Hanna Ericsson och Emma Sandberg Andrasko
Projektperiod: HT 2014–HT 2016
I Gy2011 ändrades ämnesplanen för religionskunskap och ett nytt centralt innehåll lades till. Eleverna skulle få kunskap om religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Detta var ett spännande tillägg men också utmanande då det berör ämnen som kanske inte kommit in i religionskurserna tidigare.
Något som också blev tydligare framskrivet i den nya ämnesplanen för religionskunskap var kunskap om Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.
Vi fastnade för det komplexa området identitet i förhållande till sexualitet och vi såg att det behövs kunskap och redskap för att ta sig an de utmaningar som detta innehåll kräver.
Projektet är presenterat på konferens: Ericsson, H., Sandberg Andrasko, E. (2015, oktober). Att skapa undervisning om religion i relation till sexualitet. Lärarnas Forskningskonferens 2016, Stockholm, 1 nov, 2016.
Läs mer om projektet här (pdf, 364 kB, nytt fönster)
Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen
Deltagande skola: Globala Gymnasiet
Deltagande lärare: Charlotte Brimark, Eva Hasselträd och Tove Johnson
Projektperiod: HT 2013–VT 2014
Syftet med studien är att undersöka om begreppen aktör och struktur kan vara användbara för att utveckla elevernas analyserande förmåga. Med studien vill vi få en ökad förståelse kring hur eleverna använder begreppen aktör och struktur när de analyserar en samhällsfråga.
Hur använder eleverna begreppen aktör och struktur i en analys av en samhällsfråga?
Som bakgrund till vår studie, hade vi analyserat elevernas svar på två uppgifter, en handlade om att analysera orsaker till att ungdomar tar sms-lån, den andra om att analysera orsaker till en fabriksolycka i Bangladesh.
I analysen av sms-lånen lade ungdomarna främst orsaken på aktörsnivå, och då främst ungdomarna själva som aktörer. I analysen av fabriksolyckan lyfte de fram orsaker på både aktörs- och strukturnivå, men främst på strukturnivå. Vi tyckte oss se att när eleverna lyfte fram orsaker på både aktör- och strukturnivå, blev deras analys bättre eftersom de då belyste flera perspektiv och problemens komplexitet blev tydligare.
Projektet är presenterat på konferens: Brimark, C., Hasselträd, E., Johnsson, T. (2015, oktober). Aktörer och strukturer i samhällskunskaps- undervisningen. Lärarnas Forskningskonferens 2015, Stockholm, 27 okt, 2015.
Projektets resultat har beskrivits i en utvecklingsartikel: Brimark, C., Hasselträd, E. & Ericsson, H. (2015). Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen.
Att bedöma elever efter en fältstudie i geografi
Deltagande skola: Mälarhöjdens skola
Deltagande lärare: Åsa Colliander Celik, Gustav Forsblad, Josefina Garcia Hultqvist, Jannike Kohinoor och Lars-Erik Lagander
Projektperiod: HT 2013–VT 2015
Vårt skolutvecklingsprojekt avsåg att utveckla undervisning och bedömning i geografi genom att kollaborativt ta fram goda exempel för undervisning med GIS och fältstudier.
I fältstudien skulle eleverna planera för en ny verksamhet och inom ett bestämt avgränsat område bestämma var denna verksamhet ska placeras. Eleverna arbetade med sårbara platser i geografi vilket fick ligga som ett raster i deras analys. Målen för undervisningen bestämdes till att eleverna skulle kunna tillämpa goda metoder för fältstudier.
Vi undersökte hur elever, i sina presentationer, interagerar med surfplattor som redskap och hur lärare kan urskilja elevernas geografiska förmågor efter en fältstudie.
Vi fann att elevernas interaktion med kartor, bilder och diagram under deras presentationer, ger stöd för lärarna att urskilja ett antal geografiska förmågor. Eleverna använde surfplattan som ett redskap av både fysisk och intellektuell karaktär före, under och efter fältstudien. Vi skapade en bedömningsmatris där de geografiska förmågorna tydliggörs.
Konferens: Colliander Celik, Å., Forsblad, G., Kohinoor, J. (2015, oktober). Den digitala surfplattan och fältstudien. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2015, Stockholm, 27 okt, 2015.
Att pusselläsa historiska källor
Deltagande skola: S:t Botvids gymnasium
Deltagande lärare: Nancy Haddad och Anders Ohlson
Projektperiod: HT 2013–VT 2015
Hur kan lärare på en skola med många flerspråkiga elever arbeta för att utveckla förmågan att kritiskt granska, förstå och tolka historiska källor?
Vi utformade en lektionsdesign med pusselläsning (Gibbons)som vi utprovade i två klasser, som fick uppgiften att tolka fyra uppsatser skrivna av elever på en flickskola från början av 1900-talet. Genom att analysera elevernas arbete – som spelades in – försökte vi få svar på frågan om hur lektionsdesignen kan bidra till elevernas litteracitet och förmågan att förstå, tolka och använda historiska källor.
Vi tror alltså att pusselläsning kan bidra till elevernas litteracitet och därmed utveckla deras förmåga att studera historiska källor. En annan slutsats som vi tror att vi kan dra är att textförståelsen gynnas av en medvetenhet om hur historiska källtexter ska användas.
Tidskrift: Hadad, N. & Ohlson, A. (2015). Att pusselläsa historiska källor.
Hur elevers analyserande kommer till uttryck i geografi i år 4
Deltagande skolor: Banslättsskolan och Adolf Fredriks skola
Deltagande lärare: Malin Dannemann, Angelica Bellman och Sara Yoder
Projektperiod: HT 2012–VT 2013
Vi har genomfört en praxisnära forskningsundersökning i två klasser, år 4, med syfte att utveckla elevers förmågor att analysera hur ”naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen” samt förmågan ”att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker” (Lgr 11). Undersökningen delades upp i diagnos, förtest, undervisning och eftertest. Vi formulerade en egen analysmodell ett venndiagram.
Resultatet visar att när vi pedagoger ger eleverna stöttning i form av en medveten pedagogisk scaffoldingmodell, som i detta fall gick ut på att introducera eleverna i att använda så kallade konnektorer när de arbetade med uppgifterna, kan eleverna utveckla sina svar både muntligt och skriftligt. Med stöd av denna scaffoldingmodell utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig analytiskt.
Nyckelord: analys, uttrycksförmåga, konnektorer, avläsning, förklaring, se samband och se samband i flera led.
Konferens:
Bellman A., Dannemann, M. & Yoder, S. (2014, oktober). Hur elevers analyserande kommer till uttryck i geografi i år 4. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2014, Stockholm, 28 okt, 2014.
Projektets resultat har beskrivits i en utvecklingsartikel: Brimark, C., Hasselträd, E. & Ericsson, H. (2015). Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen.
Gymnasieelever lär sig historisk källtolkning
Deltagande skola: Globala gymnasiet
Deltagande lärare: Olle Haglund, Niklas Biller och Patrik Johansson
Projektperiod: HT 2012–VT 2013
Vi planerade och genomförde två Learning study (LS) i historia på gymnasiet som fokuserade elevernas arbete med historiska primärkällor, och där lärandeobjektet var historisk källtolkning. Syftet var att rikta fokus mot tolkningen av de historiska källorna, snarare än mot de källkritiska begreppen, och att skapa förutsättningar för eleverna att gå in i en tolkningsprocess där de engagerades i historiskt resonerande.
Undervisningsmomentet fokuserade demokratiseringen av Sverige mellan 1850 och 1930 som historisk förändringsprocess. Genom undervisningen skulle eleverna lära sig formulera och ställa historiska frågor, tolka och använda de historiska källorna för att belysa frågorna, samt lära sig om den historiska förändringsprocess som Sveriges demokratisering innebar.
Det huvudsakliga resultatet från studierna var en ökad kunskap om lärandeobjektet, bland annat i form av kritiska aspekter för historisk källtolkning, men också om tolkningsredskapens utformning. Dessutom gav studierna oss kunskap om elevernas lärandeprocess och meningsskapande när de jobbar med historiska primärkällor.
Konferens:
Biller, N., Johansson, P. & Haglund, O. (2013, oktober). Vad kan elever när de kan tolka historiska primärkällor? Preliminära resultat från två Learning study på gymnasiet. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2014, Stockholm, 29 okt, 2013.
Är Bordurien en diktatur eller demokrati? En Lesson Study i samhällskunskap om värdet av pressfrihet
Deltagande skolor: Mälarhöjdens skola, Ross Tensta gymnasium, Sofia skola, S:t Eriks gymnasium och Sturebyskolan
Deltagande lärare: Åsa Colliander Celik, Thérèse Juthberg, Fredrik Kihlström, Eeva-Liisa Purolainen och Patrik Söderström
Projektperiod: HT 2009–VT 2010
Många elever har en ytlig förståelse av demokrati och de förknippar främst demokrati med ett styrelseskick och olika mänskliga rättigheter kommer lätt i skymundan.
Vi konstruerade ett pedagogiskt rollspel, i en Lesson study, kring pressfrihet där eleverna fick agera journalister. Den gemensamt planerade rollspelslektionen utfördes på tre olika skolor vid tre skilda tillfällen, däremellan reviderades lektionen.
Resultatet av projektet visar att rollspel kan vara en bra metod för att utveckla elevers förståelse för demokratibegreppet som värde. Lektionen upplevdes som rolig av eleverna vilket ökade deras motivation att lära.
Enligt vår analys berodde den visade ökade förmågan att resonera hos dessa elever att värdet av pressfrihet framträdde tydligare i en inte demokratisk situation än i en demokratisk. Det var således kontrasten i upplevelsen mellan det förgivettagna (demokrati) och det oväntade (diktatur) som skapade lärandet.
Tidskrift:
Colliander, Celik, Å., Juthberg, T., Kihlström, F., Purolainen, E. & Söderström, P. (2010). Är Bordurien en diktatur eller demokrati?