Nätverk för lärare i svenska som andraspråk

I ett kreativt klassrum på Maltesholmsskolan i Hässelby har sex elever samlats i skolans enda förberedelseklass. Egentligen består klassen av nio elever från årskurs 2 till årskurs 6, men det är sällan alla är på plats samtidigt. Parallellt med introduktionen i förberedelseklassen följer några elever vissa lektioner i de ordinarie klasser som de så småningom ska slussas ut till.

Individuella uppgifter

Dagens tema är människokroppen och eleverna arbetar två och två. Läraren Anna Våg Pääjärvi har förberett individuella uppgifter som ska stämma med den kunskaps- och språknivå där varje elev befinner sig.

− Jag är ensam lärare i förberedelseklassen så jag gör all planering själv. Det blir ett smörgåsbord av skol-, språk- och samhällsintroduktion samtidigt som jag med individuella uppgifter får koll på elevens ämneskunskaper och tidigare skolerfarenhet.

Olika kunskaper i svenska språket

Eleverna arbetar koncentrerat två och två. Deras enda gemensamma nämnare är just att de är mer eller mindre nyanlända. Skillnaderna i skolbakgrund och svenska språket är stora. Någon kom förra veckan och kan inte ett ord svenska, andra har varit här ett år och är redan lite hemtama med både språk och den svenska skolan.

Deras livlina är Anna Våg Pääjärvi. Hon är Maltesholmsskolans enda lärare som arbetar i förberedelseklass och det är hon som ska bädda för att de nyanlända eleverna så snabbt och bra som möjligt kan slussas ut till sina ”riktiga” klasser. Ett ansvarsfullt och svårt arbete som bygger på inlevelseförmåga och improvisation eftersom någon nationell läroplan inte existerar i förberedelseklassen.

Lugn och övning i ett litet sammanhang

Några elever arbetar i grupp med huden. De färglägger olika skikt med vattenfärg: överhud, läderhud och underhud. Andra tittar på en film från Utbildningsradion om hur hjärtat fungerar. Ett annat populärt verktyg är ett klassiskt memoryspel.

Anna Våg Pääjärvi beskriver hur eleverna får det bästa av två världar: dels får de lugn och mycket stöd här inne i förberedelseklassen, dels får de öva sig i ett litet sammanhang.

− Jag försöker hitta rätt nivå utifrån vad jag vet om var och en: lite matte här, lite engelska där. Är det för lätt? För svårt? Svenskan är förstås i fokus hela tiden, och dessutom vill jag få in lite NO och SO.

Hon konstaterar att de nyanlända eleverna behöver bygga upp både sitt vardagsspråk och ett skolspråk parallellt.

− De har helt enkelt inte tid att vänta med skolspråket.

Nätverk för utbyte av tankar och idéer

Även om hon har stor glädje och nytta av att ingå i ett arbetslag med erfarna kolleger, är hon i slutänden ändå ensam med sina arbetsuppgifter. Därför var det självklart för henne att anmäla sig till det nätverk som vänder sig till just andraspråkslärare och lärare som arbetar med nyanlända elever.

− Vi har haft två nätverksträffar per termin. Målet är att öka likvärdigheten för nyanlända, och nätverket är en mötesplats där vi får utbyta tankar och idéer. Vi får också ta del av den senaste forskningen och jag blir en informationskanal till mina kolleger på Maltesholmsskolan, säger Anna Våg Pääjärvi.

Hon berättar att deltagarna i nätverket oftast också gör en praktisk övning som de sedan kan använda både i sin undervisning och som en del i det kollegiala lärandet ute på skolorna.

− En övning gick ut på att individuellt spåna fram nya idéer som vi sedan diskuterar och poängsätter. Om jag omsätter den i min egen undervisning kan jag till exempel fråga eleverna: ”Vilka regler ska vi ha i klassrummet?”. Flest poäng vinner.

Hennes auktoritet bland kollegerna på hemmaplan har stärkts, tycker hon, och det är lättare att ta plats när hon bidrar med nya kunskaper och kan orientera om den senaste forskningen och nyheter från utbildningsförvaltningen.

− Tack vare nätverket har jag kommit i kontakt med kolleger i förberedelseklasserna på andra skolor i Hässelby och Vällingby. Det finns så otroligt mycket att lära av varandra.

Arbetet med nyanlända elever är ett prioriterat område

Sva-nätverket lärare drivs av Kristina Ansaldo och Annica Gärdin, som är samordnare för nyanländas lärande på utbildningsförvaltningen. De har kartlagt dels vilka utvecklingsområden som förvaltningen ska arbeta med, dels vilket stöd eleverna och skolorna behöver.

− Arbetet med nyanlända är ett av utbildningsförvaltningens prioriterade områden och nätverket syftar till att skapa en plattform för erfarenhetsutbyte, spridning av forskning och annat som är på gång, exempelvis nya direktiv från Skolverket, säger Kristina Ansaldo.

Hon konstaterar att denna lärargrupp har olika förutsättningar för samverkan och erfarenhetsutbyte på sina skolor och att nätverket fyller en viktig funktion i arbetet med ökad likvärdighet både i mottagande och undervisning av nyanlända elever.

Drygt 100 lärare på över 60 grundskolor ingår i nätverket, och Kristina Ansaldo tror och hoppas att antalet ska fortsätta öka.