Viktigt med tidigt stöd för särskilt begåvade

– I dag ska vi gemensamt göra ett träd och alla får måla något, vad man vill, som vi sedan hänger upp i trädet, säger bildlärare Charlotte Smitterberg och startar veckans extralektion i bild.

Samtidigt tillägger hon att de elever som blir klara snabbt med uppgiften kan fortsätta med porträtten eller arbeta fritt.

En gång i veckan erbjuds en extra lektion för ett 15-tal elever i årskurs 1–3 som har stort intresse och fallenhet för bild. Skolan har även speciella undervisningsgrupper för elever som är särskilt begåvade i engelska, svenska och matematik.

Charlotte Smitterberg ser stora fördelar med att ha egna undervisningsgrupper för elever som är särskilt begåvade.

– De får mer utmanande uppgifter än på de ordinarie lektionerna. Det blir också en annan dynamik i gruppen när alla elever är väldigt intresserade och duktiga, säger hon.

Ett av sex kompetensnav

Agneta Bodin-Söderström, rektor på Lugnets skola, leder arbetet med särskilt begåvade elever tillsammans med specialpedagog Linda Järvå och svensklärare Carina Lindström. Lugnets skola är även ett av stadens sex kompetensnav med uppdrag att ge stöd till andra kommunala skolor och bidra till lärande om särskilt begåvade elever.

– Hittills har vi mest haft förfrågningar som rört individuella ärenden, säger Agneta Bodin-Söderström och pekar på vikten av att kunna identifiera och ge stöd till de här eleverna i ett så tidigt skede som möjligt.

– Särskilt begåvade elever behöver både individuellt stöd i klassrummet och möjlighet att accelerera tillsammans med elever som vill skynda lite snabbare.

Lugnets skola arbetar efter ABC-modellen (acceleration, berikning och coachning), som hon anser är ett bra redskap för att ge individuellt stöd till elever som behöver det. Linda Järvå pekar på att det också handlar mycket om bemötande.

– Elever med särskild begåvning har inte alltid en så lätt skolgång, de måste få känna att det är okej att vara annorlunda och tänka lite vid sidan av. Täta återkopplingar från mentorerna spelar en viktig roll. Det handlar inte bara om att köra ett race och tenta av uppgifter, säger hon.

”Håller inte takten socialt”

– Vi pedagoger måste se vad eleverna behöver i stort, till exempel att de också har möjligheter att vara socialt delaktiga. Vissa elever skyndar snabbt fram vad gäller ämneskunskaper och håller därför inte takten socialt med de andra i klassen.

– Får inte de eleverna extra utmaningar kan det i stället leda till att deras otålighet tolkas negativt och som störande moment, säger Linda Järvå.

Agneta Bodin-Söderström menar att det kan vara viktigt för vissa elever att skolan även vågar ta till lite större grepp, exempelvis att de får läsa ämnen i andra årskurser, göra nationella prov i förväg eller flytta upp någon eller några årskurser.

Men nu vill Omar Taha Adam ha lite hjälp av sin bildlärare med ansiktsfärgen på ett av sina porträtt.

– Skillnaden mot de vanliga lektionerna i bild är att jag oftare ger mer öppna uppgifter som går att arbeta med på olika kunskapsnivåer. Men det handlar lika mycket om att skapa en lustfylld undervisning och bekräfta elevernas fallenhet för ämnet, säger Charlotte Smitterberg.

”Ta oss i anspråk!”

– Tack vare att vi har haft fokus så länge på elever med särskild begåvning, har vi blivit bra på att skapa lärmiljöer som stimulerar även den här elevgruppen, säger rektor Agneta Bodin-Söderström.

Hon riktar också en uppmaning till stadens skolor.

– Hittills är det tyvärr alltför få som nyttjat oss i vår roll som kompetensnav. Pandemin är en förklaring, men en annan är kanske att man inte riktigt vet vad man ska efterfråga. Vi kan bidra med fler verktyg och praktiska exempel, och inte minst visa hur man kan identifiera de här eleverna – så ta oss i anspråk!

Forskaren Valerie Margrain, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, bekräftar att kunskapen om och intresset för särskilt begåvade elever stadigt växer, att allt fler även väljer det som forskningsområde.

– Numera vet vi genom den forskning som gjorts, att om elever med en särskild begåvning inte får tillräckligt stöd, riskerar de att underprestera. En följd av det kan i sin tur bli att de mår psykiskt dåligt och får problem i skolan. Det handlar inte bara om att upptäcka de här eleverna, utan även om att hitta bra metoder i skolan, exempelvis vad gäller att differentiera undervisningen på ett sätt som fungerar för alla, säger Valerie Margrain.

Föräldrarna vet tidigt

Hon betonar att när man pratar om inkludering måste det gälla alla, även elever med hög potential.

– Elever ska inte riskera att gå i skolan och känna att de inte lär sig något, konstaterar Valerie Margrain med eftertryck.

Ett konkret råd hon ger till pedagoger är att lyssna ännu mer till föräldrarna.

– Forskning visar att föräldrar kan identifiera särskild begåvning hos sina barn i tidig ålder. Samarbete med föräldrar och elevhälsoteam är A och O för att hitta de bästa lösningarna för elever som behöver specialpedagogiskt stöd i skolan.