Elever står vid en spårvagn vid Slussen. Svartvitt foto från 1930-talet
Spårvagn med skidställ vid Slussen, sent 1930-tal. Notera Stomatolskylten i bakgrunden. Foto: Bertil Norberg/Stadsmuseet

Ta med din klass till Spårvägsmuseet

På Spårvägsmuseet kan elever i alla åldrar upptäcka stadens historia genom att följa kollektivtrafikens utbyggnad. Utställningen visar tekniska innovationer, människorna i trafiken, konst och design.

Sidans innehåll i korthet:

  • Spårvägsmuseet och Stockholmskällan bjöd in lärare för att presentera sina skolprogram.
  • Museet har flyttat till Hjorthagen och erbjuder fler möjligheter för besökande skolklasser.
  • Kollektivtrafiken och stadsbildningen följs åt och eleverna kan följa hur Stockholm förändras.
  • Ett besök på Spårvägsmuseet kan med fördel kopplas ihop med material från Stockholmskällan.

I september bjöd Spårvägsmuseet i samarbete med Stockholmskällan in till en lärarkväll för att presentera sina skolprogram och visa museet, som sedan 2022 ligger i Gasverksområdet i Hjorthagen. I lokalen finns 13 fordon utställda och i samlingarna finns en halv miljon foton, 20 000 ritningar och 10 000 övriga föremål.

Utställningen på det nya museet är bredare än tidigare, med fler möjligheter för besökande skolklasser.

– Det är väldigt mycket mer än fordon. Man kan följa hur Stockholm blir till, hur staden växer och samhället förändras. Kollektivtrafiken och stadsbildningen följs åt, berättar Fredrik Bergström som är pedagog på Spårvägsmuseet.

Vid vissa fordon finns tidskapslar som gör att man kan se hur hållplatser eller stilideal såg ut vid tiden då fordonet var i bruk. Det finns också interaktiva skärmar där man kan lära sig mer eller kliva in i fordonen. Lärare kan boka skolvisningar med kopplingar till SO, NO, teknik och bild.

– Våra visningar är inriktade på årskurser och ämnen, men vi har även allmänhistoriska visningar. När man bokar kan man också meddela om man har särskilda önskemål, förklarar Fredrik Bergström.

Hästbuss på Norrmalmstorg

För grupper från högstadiet och gymnasiet finns till exempel visningen Kollektivtrafikens anställda – från rodderskor till förarlösa tåg.

– Den handlar inte minst om kvinnorna som arbetat inom kollektivtrafiken, men också om samhällsutvecklingen i stort, klass och jämställdhet. Vi har även en avdelning om barnarbete. En annan visning handlar om konst, reklam och graffiti.

På lärarkvällen medverkar även Martin Nyblom, redaktör och pedagog på Stockholmskällan. Han visar hur ett besök på Spårvägsmuseet kan kopplas ihop med material från Stockholmskällan, exempelvis foton eller andra bilder.

– Bilder är ett historiskt källmaterial som är direkt och enkelt att jobba med tillsammans med eleverna.

Genom att söka på exempelvis ”hästbuss” hittar man bland annat ett äldre foto av en hästbuss på Norrmalmstorg. Precis som allt material på Stockholmskällan är fotot kopplat till en plats, och det är lätt att klicka sig vidare till en karta där platsen är utmärkt.

– Man kan placera materialet i dagens stad, men också röra sig tillbaka i tiden och få fram en äldre karta. Man kan jämföra kartor hela vägen tillbaka till 1600-talet. Kartan är ett sätt att jobba med staden och knyta an till en plats, förklarar Martin Nyblom.

Fem meter långa åror

På Stockholmskällan finns även tematiska artiklar om allt från industrialismen till epidemier i Stockholm.

– Temaartiklarna är en ingång för att hitta historiskt källmaterial, som ett kurerat paket, förklarar Martin Nyström och visar ett exempel från temaartikeln om båtar. Där finns bland annat ett brev från 1844 där roddarmadammerna försvarar sin rätt att skjutsa folk över vatten.

En stund senare får lärarna uppleva den direkt kopplingen mellan källmaterial och museiföremål när Fredrik Bergström visar en modell av en sju meter lång båt – lika stor som roddarmadammernas båtar.

– Båten rymde 25 passagerare och årorna var fem meter långa. Det var två kvinnor som rodde och det här var ett av få yrken för kvinnor, säger Fredrik Bergström, innan han går vidare och berättar om hästbussar, spårvagnar och katedraler under jorden.

Annelie Drewsen

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 4/2023