Två elever som tillsammans löser en skoluppgift.
Ravin Yones (till vänster) och Maria Mercedes Ciula i 6A på Knutbyskolan försöker para ihop ord med rätt språk. Foto: Marc Femenia

Språkkunskaper som superkraft

Trots att många i Sverige är flerspråkiga råder det brist på översättare i vissa språk. Därför driver Översättarcentrum projektet Världens läsare, som ska få skolelever att förstå vilken superkraft deras språkkunskaper kan vara.

Sidans innehåll i korthet:

  • Översättarcentrums projekt Världens läsare ska få elever att inse värdet av flerspråkighet.
  • Många elever har det ordförråd som krävs hemma men utvecklar inte mer avancerade språkkunskaper.
  • Skolor och bibliotek med många flerspråkiga elever kan boka ett besök av en översättare.

Franska, kurmanji, swahili, polska, turkiska … Det är bara elva elever i klassrummet, men när klass 6A räknar upp sina modersmål blir det åtta olika språk, utöver svenska och engelska.

– Fantastiskt! konstaterar översättare Yvonne Blank när hon besöker Knutbyskolan i Rinkeby.

Besöket sker inom ramen för Världens läsare, ett pilotprojekt som drivs av Översättarcentrum och som är på väg att bli en del av den ordinarie verksamheten. Skolor och bibliotek i utsatta områden och med många flerspråkiga elever kan boka ett besök av en översättare.

– Det finns en mängd flerspråkiga barn i Sverige och vi vill stärka deras språkliga självkänsla och uppmuntra dem att utveckla läs- och skrivförståelsen i sina språk, förklarar projektledaren Karin Hansson.

Fördel med flera språk

Hon menar att en allmän trend i samhället är att fokus riktas på det svenska språket, samtidigt som forskningen tydligt visar att det är en fördel att kunna flera språk. Dessutom finns det ett konkret behov bakom projektet. Trots att så många i Sverige är flerspråkiga råder det brist på översättare, till exempel från tigrinja till svenska.

– Vi märker att eleverna är stolta över sina språk, men ibland blir det uppenbart att de inte behärskar dem fullt ut. De har det ordförråd som krävs hemma men utvecklar inte mer avancerade språkkunskaper, säger Karin Hansson.

Hon hänvisar till en statlig utredning om modersmål och studiehandledning från 2019 där det framgår att deltagande i modersmålsundervisning sjunker kraftigt i årskurs 6–9. Mellanstadiet är alltså en avgörande tid för att uppmuntra eleverna att fortsätta att utveckla sina språk.

I klass 6A är entusiasmen stor när eleverna får en uppgift av Yvonne Blank. De ska försöka para ihop ord i två kolumner. I den ena finns 17 olika språk listade, i den andra ordet ”tack” på dessa språk. En flicka känner genast igen det arabiska ordet, och pojken i bänken bredvid ljudar fram ett annat ord som också är skrivet med det arabiska alfabetet.

– Aha, det är persiska!

”Inte som vi pratar hemma”

Nagehan Pek är lärare i svenska, NO och teknik och är med i klassrummet. Hon berättar att eleverna generellt är intresserade av språk. Flera i klassen går på modersmålsundervisning och lärarna brukar uppmuntra dem att använda sina olika språk i skolarbetet.

– Ibland får de börja skriva på sitt modersmål och sedan översätta till svenska eller engelska. Det arbetar vi mycket med, eftersom vissa elever har svårt att komma i gång och skriva på svenska.

Som avslutning på lektionen tar Yvonne Blank fram några barnböcker på olika språk från skolbiblioteket och frågar om någon vill läsa högt. Flera elever räcker upp handen och det blir högläsning på somaliska, spanska och arabiska.

Ali Mohammed Younes får den arabiska översättningen av boken ”Ring 112!” av Helena Bross. Något trevande läser han de första sidorna. Klassen lyssnar uppmärksamt. Efteråt säger han att det var roligt att läsa högt, men nervöst.

– Det kändes lite konstigt, för det var inte sådan arabiska som vi pratar hemma.

Ett frö hos eleverna

Skolbibliotek och folkbibliotek är huvudsaklig målgrupp för Världens läsare, ”eftersom det är där litteraturen finns”. Men Karin Hansson vill gärna nå fler.

– Man kan höra av sig till oss på Översättarcentrum för att boka ett besök. Det vore spännande att göra insatser till exempel på modersmålslektioner, men dit har vi inte kommit ännu.

Förhoppningen är att översättarens besök ska så ett frö hos eleverna.

– Bibliotekarier och lärare kan referera till besöket efteråt. De kan fråga eleven: ”Ska du inte låna en bok på tigrinja?”.

Annelie Drewsen

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 4/2022