Lågstadieelever som gör rörelser i klassrum.
Rörelseledarna Liv Hagman och Iris Hellsing, i blå tröjor, startar dagens rörelsepaus i klass 3C med några snabba upphopp. Foto: Robert Blombäck

Rörelseglädje som mirakelkur

”Ingen pedagog borde säga nej till en gratis mirakelkur. För det är precis vad en rörelsepaus i klassrummet är”, konstaterar Rudolf Carneholm, idrotts- och förstelärare på Hägerstenshamnens skola entusiastiskt.

Sidans innehåll i korthet:

  • Idrottsläraren Rudolf Carneholm har infört rörelsepauser på Hägerstenshamnens skola.
  • Han säger att det är rena mirakelkuren – trötta elever får genast ny energi och lust att lära.
  • Rörelsepauserna leds av två frivilliga elever som tycker att det är roligt att agera framför klassen.
  • Några gånger per termin samlar Rudolf Carneholm skolans 40 rörelseledare till ett rörelseråd.

– Upphopp! ropar rörelseledare Liv Hagman i klass 3C och hela klassen börjar hoppa upp och ner i rask takt, alltmedan klasslärare Maria Lindström räknar ner från tio. 

På noll stannar alla. En längre biologilektionen har just avbrutits för en välbehövlig rörelsepaus. 

– Vi brukar ta en rörelsepaus på eftermiddagen, när vi har lite längre lektioner och eleverna börjar tappa ork och koncentration. Resultatet ser jag omedelbart. Lite trötta elever får ny energi och lust att lära igen, säger Maria Lindström.

Tre rörelser vardera

Denna termin är det Liv Hagman och Iris Hellsing som fått uppdraget som klassens rörelseledare. Under cirka tio minuter tar de två rörelseledarna över klassrummet och genomför tre rörelser vardera. 

– Rollen är helt frivillig, och eleverna som blir rörelseledare måste själva tycka att det är roligt och våga agera framför klassen, säger idrotts- och förstelärare Rudolf Carneholm. 

Det var under det tidigare arbetet på utbildningsförvaltningen med projektet Spring i benen som Rudolf Carneholm fick idén om rörelsepauser i klassrummet.

– Det blir ett otroligt bra och effektivt komplement till de ordinarie idrottslektionerna, och pauserna bidrar till det jag brinner allra mest för – rörelseglädje. 

Och just rörelse har på senare år blivit lite av ett signum för Hägerstenshamnens skola.

”Jag får ny energi”

– Som idrottslärare är mitt mål att eleverna verkligen ska känna glädje i att röra på sig och få kunskap om hur viktigt det är för att må bra. Det handlar också om att skapa trygghet, både när det gäller att röra på sig för egen del och tillsammans med andra. 

Fyra gånger per termin samlar Rudolf Carneholm skolans cirka 40 rörelseledare till ett rörelseråd. 

– Då stämmer vi av lite och jag ger fler tips på rörelser de kan använda. Ibland har jag bjudit in någon utifrån för en miniföreläsning, berättar han. 

Alba Lepre i 3C säger att hon får ny energi av rörelsepauserna och klasskompisarna Ruben Berglund och Lucas Pettersson tycker också att det är skönt att få röra på sig. 

– Ibland blir man uttråkad om man suttit still för länge, då är det kul att få hoppa lite upp och ner, tycker de båda.

”Ingen belastning för lärarna”

Rudolf Carneholm betonar att konceptet med rörelsepauser är hur enkelt som helst – men att pedagogen i klassrummet själv måste se fördelarna och tycka att det ger något. 

– Genom att ha två elever i varje klass som genomför själva pausen, blir det ingen ytterligare belastning för lärarna, säger Rudolf Carneholm och berättar att han lägger ut tips och nya rörelser på Teams som inspiration för de lärare som ändå vill engagera sig lite mer. 

– För mig som idrottslärare är det fantastiskt att kunna bidra till att hela skolan satsar extra mycket på rörelse, att det blir en del i skolvardagen för varje elev. Jag hoppas att fler skolor i staden använder det här enkla konceptet. Jag bidrar gärna med inspiration! säger han och skyndar ut till rasten. 

Där är rörelseledarna i full färd med sitt utökade uppdrag, att skapa rörelseglädje även utomhus. 

Agneta Berghamre Heins

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 2/2025

Uppdaterad