Ny kurs ska göra fler behöriga

Nytt tangentbord till datorn, besök på Tekniska museet och första matchen med ett nytt fotbollslag. Vardagligt småprat inleder dagens lektion i svenska som andraspråk på Blackebergsskolan. Fem elever i årskurs 3 sitter runt ett bord och berättar vad de har gjort i helgen.

– Vi vann med 7–6. De gjorde självmål i sista sekunden!

Efter tio minuter är det dags att ta fram skrivböckerna. Eleverna har med hjälp av materialet Den magiska dörren skrivit egna berättelser. Tre elever är helt klara och håller fram sina verk, kompletta med omslag och baksidestexter.

– Medan de andra skriver klart vill jag att ni läser för varandra, säger Lukas Meijer, förstelärare i svenska som andraspråk.

Hälften av lärarna behöriga

Han har arbetat på Blackebergsskolan i tio år, från början som klasslärare. Behörigheten i svenska som andraspråk hade han med sig från lärarutbildningen.

– Jag arbetade språkutvecklande redan som klasslärare, men när det dök upp en tjänst i svenska som andraspråk kände jag att den skulle passa mig.

Tillsammans med kollegan Eva Marhlo undervisar Lukas Meijer alla elever som läser svenska som andraspråk i årskurs 1–6 på Blackebergsskolan, vilket är cirka 60 av 450 elever. Då kommer de till det särskilda klassrum där lärarduon undervisar tillsammans. Det betyder att alla elever undervisas av behöriga lärare i ämnet svenska som andraspråk, vilket är långt ifrån självklart, eftersom det råder nationell brist på lärare i ämnet.

I Stockholms stad är cirka hälften av lärarna som undervisar i svenska som andraspråk på grundskolan och gymnasiet behöriga. Allra lägst är behörigheten i årskurs 4–6, där knappt en tredjedel av lärarna är behöriga.

– Vi vill öka antalet behöriga lärare i ämnet och ser det som en likvärdighetsfråga, säger Frida Vedin, handläggare på avdelningen för personal och kompetensförsörjning på utbildningsförvaltningen.

Samarbete med Högskolan Väst

Därför startar förvaltningen i samarbete med Högskolan Väst en kurs i svenska som andraspråk med inriktning på årskurs 4–6 med start våren 2024. Tanken är att locka några av de lärare som undervisar i ämnet utan behörighet, men med behörighet i svenska.

Eva Marhlo har arbetat som lågstadielärare i två år och har kompletterat sin lärarutbildning med svenska som andraspråk. Hon tycker att fler borde göra det.

– Alla lärare arbetar väl mer eller mindre språkutvecklande på lågstadiet, men det handlar också om att förstå hur man lär sig ett andraspråk eller kanske till och med ett tredjespråk, och vilka svårigheter som kan uppstå.

Lukas Meijer nickar instämmande och tycker att andraspråksinlärning borde finnas med i alla lärares grundutbildning på ett eller annat sätt.

– Det är inte bara för att det är kul att undervisa, utan en verkligt bra kompetens att ha. Skolor ser olika ut men om man kommer till en skola med mycket svenska som andraspråk så gynnas man också mycket av att ha den kompetensen.

Blir dynamik i klassrummet

På dagens lektion sitter Eva Marhlo tillsammans med de två elever som inte är klara med sina berättelser. Den ena skriver för hand, medan den andra har kommit lite längre och redigerar sin text på surfplattan.

– Vet du vad, Ali Reza … Här skulle jag ta bort punkten och göra det till en mening, säger Eva Marhlo och pekar på skärmen.

Ali Reza Jasari ändrar i sin text och hittar samtidigt ett fel som läraren har missat.

– Här ska det stå svarade och inte frågade.

I klassrummet hörs ett trivsamt ordsorl från elever i arbete. De två lärarna utstrålar ett fokuserat lugn och skapar en miljö där språket får växa fram i samspel mellan elever, lärare och ett rikt språkutvecklande material.

Lukas Meijer tycker att dynamiken i klassrummet är något av det bästa med att undervisa i svenska som andraspråk.

– Vi har både helt nyanlända elever och de som varit här en längre tid. Det är en plats med högt i tak och där en majoritet av eleverna känner sig väldigt trygga.

Årets lärarlag 2022

Förra året fick Blackebergsskolans ämneslag i svenska som andraspråk utmärkelsen Årets lärarlag. Utöver gratulationer och förfrågningar om att föreläsa på andra skolor medförde priset en summa pengar till kompetensutveckling. Den ska gå till en tvådagarskonferens med en rad aktuella föreläsningar.

Ett annat sätt att utveckla undervisningen är via det nätverk i svenska som andraspråk som finns i Stockholms stad.

– Nästa träff ska handla om läromedel, vilket har varit efterfrågat. När kriget i Ukraina började bjöd man in studiehandledare som berättade om det ukrainska skolsystemet. Det var väldigt bra! säger Lukas Meijer.