En person står intill ett odlingsskåp och håller i ett tråg med sallad.
Kökschefen Åsa Odenlid har just lyft fram den egenodlade romansallaten som ska serveras till lunch. Odlingsskåpet står i matsalen så att eleverna kan följa hur allt växer. Foto: Robert Blombäck

Närodlade örter en del av lärandet

Egenodlade örter ska lyfta Kristinebergsskolans vegetariska kost – och bidra till att uppnå klimatmålen för skolmaten. Dessutom fyller det egna odlingsskåpet en pedagogisk funktion och visar hur naturen fungerar.

Sidans innehåll i korthet:

  • Kristinebergsskolan är en av dem som kommit längst när det gäller att nå klimatmålen för skolmaten.
  • Ett odlingsskåp med egenodlade örter ska lyfta skolan vegetariska kost.
  • Skåpet väcker också elevernas nyfikenhet på maten och fyller en pedagogisk funktion.
  • Ett av Stockholms stads mål är att 70 procent av skolmaten ska vara ekologisk.

Doften av basilika letar sig ut i matsalen och kittlar smaklökarna när kökschefen Åsa Odenlid öppnar glasdörren till Kristinebergsskolans odlingsskåp. En kollega från köket kommer förbi och hämtar ett tråg med den romansallat som ska serveras till dagens lunch. Det är så närodlat som det bara går, där växterna ska bidra till att ge skolans vegetariska måltider en känsla av vardagslyx samtidigt som odlingen också fyller andra funktioner:

– Odlingen hjälper oss att visa hur naturen fungerar. De flesta av våra elever kommer från den närliggande stadsmiljön, och det finns ett värde i att visa hur det går till att odla. Jag ser att eleverna blir mer delaktiga i maten nu, berättar Åsa Odenlid.

Odlingen sker i komposterbara krukor med kokosfiber i stället för jord, på så vis undviker man att bakterier som trivs i jorden sprider sig till maten. Med sin ledbelysning och det gröna innehållet drar skåpet blickarna till sig, och tack vare sin plats i matsalen kan eleverna följa processen från frö till dess att plantan är färdig att skörda. De ställer gärna frågor och fascineras av att här också finns ätbara blommor som petunia och viol. 

– Vi ser varje dag hur framför allt de yngre eleverna går fram och tittar. De vill gärna smaka på allt som finns där, och det väcker deras nyfikenhet för maten, säger skolans rektor Susanne Dybeck.

Klimatmål för skolmaten

Med 64 procent ekologiska inköp och 1,45 kilo koldioxidekvivalenter – det vill säga den totala summan av de utsläpp som ett livsmedel genererar från jord till bord – per kilo livsmedel är Kristinebergsskolan en av de skolor med eget tillagningskök som har kommit allra längst för att nå Stockholms stads klimatmål för skolmaten. Och även om den senaste mätningen gjordes innan de köpte odlingsskåpet i höstas så är detta också en viktig del av helheten, menar Åsa Odenlid. 

– Eleverna vill se vad de äter, och att odla i alla fall en liten del av det vi serverar får dem att tänka mer på varifrån maten kommer. Det blir också färre och kortare transporter och mindre emballage.

Stadens mål är att 70 procent av skolmaten ska vara ekologisk, men Åsa Odenlid konstaterar att det också handlar om avvägningar eftersom hon och hennes fem kolleger i köket måste följa upphandlingarna. Ett exempel är hårt bröd som är svårt att hitta ekologiskt samt miljömärkt lax som har stigit i pris. 

– Sett till helheten behöver det inte vara dyrare med ekologisk mat, till exempel är ekologiska linser mycket billigare än nötkött. 

Två vegetariska dagar

För att minska sitt klimatavtryck har skolan två helt vegetariska dagar varje vecka. Fisk serverar de en eller två dagar per vecka och nötkött max en gång i månaden. Men, påpekar Åsa Odenlid, det betyder inte att de utesluter traditionella rätter, utan att de skapar nya varianter av dem. Chili con pollo får till exempel ersätta chili con carne, och den vegetariska varianten görs på bondbönefärs.

– Eleverna vänjer sig snabbt, men ett knep är att trycka på med tydliga smaker och att komplettera vegetariska grytor med till exempel rostade grönsaker eller kikärtor, så att det finns lite krispighet och en helhet.

Men att ge en god matupplevelse handlar också om miljön, och det blir tydligt när sorlet i matsalen plötsligt dämpar sig. Trots att det nästan är fullsatt runt borden blir det märkbart tystare i fem minuter. Sedan pratar och skrattar alla igen och volymen ökar. Tio minuter senare blir det åter lugnt. Faktum är att det går att ställa klockan efter sorlet, för de återkommande tysta minuterna är markerade på matsalens väggklocka. De är till för att ge eleverna chans att i lugn och ro njuta av maten, samtidigt som det också är bra för kökspersonalens arbetsmiljö.

”Vi odlar våra grönsaker”

– Det allra bästa är att ha schemalagd lunch som sedan följs av återsamling i klassrummet innan det är dags för rast. Det är lätt att bli stressad om kompisarna äter fortare och springer ut på skolgården, men eftersom det är svårt schematekniskt har vi den här lösningen i stället, säger Åsa Odenlid.

Eleverna tar glatt för sig av maten, och även nyfikna föräldrar har tidigare bjudits in för att provsmaka. Det leder i sin tur till samtal mellan föräldrar och deras barn hemma vid köksbordet om mat, odling och klimat, berättar Susanne Dybeck och konstaterar att odlingsskåpet var en bra investering:

– Jag blir glad när jag hör eleverna säga att ”på vår skola odlar vi våra grönsaker”, för odlingarna är också ett sätt att bejaka deras nyfikenhet och att ur ett pedagogiskt perspektiv lyfta fram hållbarheten.

Johanna Lundeberg

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 2/2024