När tekniken lyfter lärandet

På klassrummets stora projektorduk i Östermalmsskolans klass 6A tonar ett annat klassrum fram. Nästan som en spegelbild, men med andra elever och i ett annat, för de svenska eleverna okänt, land. Nyss har läraren Mirjam Facchini Jacobsson klickat ”connect” på datorn och Mystery Skype kan dra i gång.

Det gäller för eleverna i de båda klasserna att komma underfund med varifrån de andra skajpar. Bara lärarna vet svaret. Engelska är det gemensamma språket och en och en går eleverna från respektive klass fram till en webbkamera och ställer en fråga som klassen kommit överens om. En elev från den främmande klassen börjar.

– Are you from Asia?

– Nooo! svarar klass 6A nästan i kör och replikerar:

– Are you from the northern hemisphere?

Den främmande klassen svarar ja. Och Jack-Pascal Aksornsua, som fått förtroendet att sammanfatta framme vid tavlan, skriver: ”They live in the northern hemisphere.”

”Do you boarder to Hungary?”

Frågorna bollas vidare mellan de två klasserna. I 6A är eleverna försedda med kartor över världen. I små klungor står de ivrigt diskuterande samtidigt som svaren på frågorna alltmer snävar in vilka länder som kan vara möjliga.

Jack-Pascal fyller tavlan med nya uppgifter: ”Their country is in Europe. They live in a small country. They don’t have a coastline.” Eleverna pekar på sina inplastade kartor och upptäcker att bland annat Slovakien inte har någon kust och samtidigt gränsar till Ungern. De ställer frågan:

– Do you boarder to Hungary?

Efter en del tvekan och skratt i den främmande klassen blir svaret ”No!”. Snart har de också listat ut att klass 6A kommer från Sverige. Men det krävs några turer till innan de svenska eleverna inser att den andra klassen faktiskt sitter i Ungern.

Möjlighet till fördjupning

Sedan hinner de två klasserna inte fråga så mycket mer om varandra förrän det är dags att sluta. Men Mirjam Facchini Jacobsson lovar många fler Mystery Skype under veckan som kommer. Och flera av de passen kommer att vara betydligt längre, med möjlighet till fördjupning.

Eleverna Siri Huhta och Alma Falender skulle gärna ha fått reda på mer om skolan i Ungern. De tycker att det blev lite snopet när de frågade om landet gränsade till Ungern och svaret i själva verket var Ungern.

– Vi trodde ju att de skrattade åt något som vår kompis gjorde, inte att de satt i Ungern, säger Alma Falender.

– Men egentligen gör det ingenting, vi lär oss ju genom att ställa många frågor innan vi gissar vilket land det är. Det är ingen tävling där det gäller att gissa först rätt, som en del tror, konstaterar Siri Huhta.

Klassen har gjort en Mystery Skype tidigare, med en klass som visade sig komma från Amsterdam.

– Då lärde vi oss också att det gäller att inte prata högt med varandra på vårt eget språk när vi skajpar. Då kan den andra klassen höra och gissa, säger Alma Falender och härmar det holländska ljudet som låter som ”asch” på svenska.

Bra träning på engelska

De båda berättar att klassen också har fått förbereda sig genom att träna geografiska ord på engelska, som ”gräns”, ”norra och södra halvklotet”, ”huvudstad” och ”kust”.

Mirjam Facchini Jacobsson konstaterar att i ämnet engelska är det hon som äger kunskapen.

– Men när vi ska bestämma hur vi ska göra i olika situationer då vi använder teknik och digitala verktyg är det inte alltid jag som sitter på lösningarna. Jag lär mig mycket av eleverna och vi utvärderar alltid och lär tillsammans av våra misstag hur vi ska göra det bättre nästa gång.

Och även om hon är Östermalmsskolans digitala utvecklingslärare, understryker Mirjam Facchini Jacobsson att hon inte är någon expert på vare sig teknik eller programmering.

– Det fina är att det alltid finns andra kolleger och experter som redan har klurat ut saker, säger hon och berättar att hon just fått tips om en kalender där hon genast kan se, utan att behöva räkna ut det själv, vilken svensk tid som gäller när den utländska klassen är tillgänglig för Mystery Skype.

Ambassadör för Globala målen

Att det också handlar om kollegialt lärande framgår när en lärare från skolan akut ringer mitt under vår intervju och får hjälp med hur hon ska lösa ett problem i Office 365.

Mirjam Facchini Jacobsson är också ambassadör för Globala målen, vilket innebär att hon i sin undervisning försöker bidra till att vi kan nå FN:s mål om att bland annat främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen fram till år 2030.

Förra året kopplade hon ihop de Globala målen med Kodutmaningen, en tävling anordnad av en ideell organisation som vill uppmuntra elever att lära sig programmering. Då deltog flera klasser från Östermalmsskolan som fick lära sig att koda robotar och få dem att utföra uppdrag som kan göra det lättare att nå klimatmålen – som att minska matsvinnet, samla upp och sortera skräp i havet och naturen.

Klasser från Östermalmsskolan tog hem både första- och andrapriset i tävlingen.

– Trots att det var under pandemin kunde vi även låta vårdnadshavarna ta del av vad eleverna hade gjort. Med hjälp av QR-koder kunde de se en utställning med robotarna och deras arbete i sina mobiler.

Flera ämnen på en gång

I nästan all undervisning där eleverna använder digitala verktyg handlar det om ämnesintegrering, menar Mirjam Facchini Jacobsson. Som när de både lär sig programmera robotar och pratar om klimatförändringar och miljö. Eller Mystery Skype, med undervisning i ämnen som engelska, geografi och samhällskunskap samtidigt som eleverna lär sig hantera dator och webbkamera.

– Digitala verktyg är till för att lyfta lärandet, inte att ersätta något analogt, säger Mirjam Facchini Jacobsson och fastslår att en bok är en bok.

Sedan avslutar hon lektionen med att läsa högt för eleverna ur ”Fröken Europa”, en bok där eleverna får lära sig mer om Europa förr och nu.