Lärande med alla sinnen

– Titta! Jag har fångat en kräfta!

Manne Lidberg bubblar av entusiasm när han först av alla fångar ett spännande djur i sin håv. Hans kamrater kommer fram, och på behörigt avstånd beundrar de kräftan innan den flyttas över till en hink. Sedan doppar eleverna från Kristinebergsskolans förskoleklass åter sina håvar i Igelbäcken, på jakt efter fler fynd.

Igelbäcken är en viktig anledning till att delar av Järvafältet numera är naturreservat. Här simmar den fridlysta fisken grönling, troligen utplanterad på 1700-talet av kung Fredrik I, men i dag alltmer sällsynt. Det är inte många minuter till miljonprogramsområdet i Tensta, och kontrasten mot höghusen är slående, med ängs- och åkermark, skogsdungar och fridfullt betande hästar.

Alla stadens skolor välkomna

Ett dovt buller från motorvägen hörs visserligen i bakgrunden, men Anna Rådström, biolog och naturpedagog på Eggeby gårds naturskola, brukar lite skämtsamt kalla det för bruset från ett vattenfall, och med hjälp av fantasin tillsammans med den omgivande miljön är det lätt att skapa den bilden och känna hur lugnet infinner sig.

– Det här är en plats där alla elever kan komma till sin rätt. De som har mycket spring i benen och svårt att sitta still brukar också trivas här, för det är tillåtet att rusa runt och känna på saker, säger Anna Rådström.

Eggeby gårds naturskola firar i höst 25-årsjubileum, och Anna Rådström har varit med nästan ända sedan starten. När Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning tog initiativ till skolan var tanken att locka elever från närområdet att upptäcka naturen, och de första åren tog skolan bara emot elever härifrån. Numera lyder verksamheten under utbildningsförvaltningen och Medioteket och välkomnar alla stadens grundskolor, även om de flesta klasser fortfarande kommer från närområdet.

25 olika teman

Men besöket innebär inte bara en trevlig utflyktsdag i en grön oas. På Eggeby gårds naturskola finns 25 olika teman för eleverna: natur, matte, rymden, historia – allt kopplat till läroplanen och med stort fokus även på svenska språket eftersom många elever som kommer hit är nyanlända.

Genom åren har skolan drivit olika integrationsprojekt, och de arrangerar också fortbildning för lärare, till exempel om svampar, i undervisningen. I våras hade de en om fåglar där Anna Zelmin, lärare på Södra Ängby skola, deltog tillsammans med några kolleger för att få djupare kunskap om fågellivet i Sverige.

– Vi tycker om att ha undervisning ute och vill gärna arbeta praktiskt, så vi anmälde oss för att få tips och idéer på hur vi kan arbeta, säger hon.

Hon är nöjd med eftermiddagen som innehöll såväl fågelteori som många konkreta tips på hur man kan arbeta ämnesövergripande och även koppla in fritidshemmet på samma tema. Bland annat fick de tips på olika bilduppgifter och att det går utmärkt att måla med vattenfärg på en whiteboard, så att läraren kan måla en fågel samtidigt som eleverna gör det.

Egna fröautomater

Anna Zelmin hoppas kunna använda de nya kunskaperna när hennes förskoleklass studerar djur i närmiljön samt årstidsväxlingar.

– En idé är att klassen kan göra egna fröautomater som vi sätter upp och sedan tillsammans kan observera fåglar nära skolan.

Kunskapen om natur, och möjligheterna att upptäcka den, har minskat bland många unga. Färre familjer söker sig till skogen, och naturupplevelser konkurrerar i dag alltmer med andra fritidsaktiviteter och underhållning i surfplattor och telefoner, och därför fyller Eggeby gård en viktig funktion, konstaterar Emma Wallin, naturskolepedagog och anställd på naturskolan sedan ett år.

– Vår verksamhet är viktig för att eleverna får möjlighet att komma ut i naturen. De får peta, känna, göra… lära sig med alla sinnen. Praktiska övningar för att visualisera och befästa kunskapen fungerar mycket bra här.

Svårt att sova inför besök

Kristinebergsskolans elever är väl förberedda för sitt besök. Förskolläraren Linda Pellarp konstaterar att många av dem har varit så pirriga inför besöket att de hade svårt att sova i natt. Alla bär egna gummistövlar, något som inte är en självklarhet i alla klasser (men då finns lånestövlar hos naturskolan). Stövlarna visar sig vara bra att ha i dag, eftersom det allra första djur de ser är en liten snok som raskt ringlar undan uppståndelsen från klassen.

Efter förmiddagens teorilektion och utomhuslunch med egen matsäck doppar de nu sina håvar i vattnet, försiktigt till en början, men snart är de uppslukade av sin uppgift. Sänker ner och lyfter upp, studerar sina fynd i botten av håvarna. Även små larver och insekter får följa med ner i hinken.

Michelle Malkomian hittar både en sötvattensgråsugga och en kräfta.

– Kräftan ser nästan ut som en säl i ansiktet och den har bara en klo, säger hon.

Gråsuggor och en spindel

Hon pekar och visar men tycker att den är lite läskig så hon vill helst inte hålla i den, av rädsla för att den ska nypas. Flera av hennes kamrater håller med. Men Casper Skyttner-Rahmani är modig och hjälper gärna till att plocka kräftor ur håvarna, utifrån de instruktioner de tidigare har fått. Han har fiskat några gånger på sin fritid, men i dag blev det ingen fisk.

– Jag fångade både gråsuggor och en spindel. Det var jätteroligt att håva och kul att jag fick något, säger han.

Dagen avslutas med att elever och lärare gemensamt går igenom bäckfynden. Anna Rådström och Emma Wallin visar bilder på de olika arterna och berättar vad de har för betydelse i ekosystemet, och sedan bär de tillbaka djuren till bäcken. Kanske kommer andra elever snart att fiska upp dem igen. För på Eggeby gårds naturskola är det full fart hela läsåret, med uppemot fyra besök per dag.

FN:s globala mål

Varje år tar de emot 7 000 elever från staden, och många klasser kommer regelbundet tillbaka, ända upp i nian. Därför anpassas varje besök med tillhörande lektion efter åldersgrupp, förkunskaper och önskemål om tema. Det är första gången som Linda Pellarp och hennes klass är här, efter ett tips från en kollega.

– Vi har jobbat med FN:s globala mål och ville göra något som kunde kopplas till temat vatten. Det var en jättebra eftermiddag, välorganiserad med en tydlig plan för vad vi skulle göra och pedagogiskt förklarat varför, säger hon.

Det är dags att lämna de gröna omgivningarna och återvända till stadsbruset. Men eleverna dröjer sig kvar, ingen verkar ha bråttom att gå därifrån. Och i natt sover alla gott, efter en rejäl dos frisk luft och med ny kunskap om naturen.