Hög tid att skippa handskarna

Under 2023 använde köket i Akalla grundskola närmare 700 engångshandskar per månad. Men efter ett projekt i november, som framför allt handlade om att göra personalen medveten om problemet och ändra gamla vanor, minskade antalet markant: månaden efter använde köket bara 65 stycken. 

– Engångshandskarna behövs sällan, det är dåligt för klimatet och det är pengar som skulle kunna komma till mycket bättre nytta, säger kökschefen Josephine Antwi.

I ett samarbete med miljöförvaltningen inledde de projektet med en workshop där kökspersonalen fick skriva ner alla arbetsmoment där de använde engångshandskar. Det handlade om många tillfällen under en arbetsdag, även när de diskade eller städade eftersom dessa handskar är lättare, bekvämare och smidigare än flergångshandskar – och framför allt eftersom det blivit en vana.

”Vi tvättar med ättiksprit”

– Vi pratade om när vi helt kunde ta bort handskarna, och det visade sig vara vid nästan varje arbetsmoment, utom när man har sår eller andra hudåkommor på händerna, säger Josephine Antwi.

Men även om personalen tvättar händerna noga och det faktiskt är mer hygieniskt att arbeta utan handskar så finns det också en annan sida, där man i stället för att skydda livsmedlen vill skydda händerna mot till exempel lukten av fisk som lätt stannar kvar.

– Det var flera som tyckte att det var svårt att låta bli handskarna för att lukten blir otrevlig, så vi provade en ny rutin. När vi har hanterat fisk tvättar vi först händerna med tvål och vatten. Sedan tvättar vi dem med ättiksprit och gnider in dem med citronhalvor. Det fungerar mycket bra, berättar Josephine Antwi.

Akalla grundskolas restaurang är dekorerad med skyltar med budskap om vikten av handhygien, och personalen bär förkläden med texten ”Jag tvättar händerna 24 gånger om dagen. Hur mycket tvättar du?” för att öka elevernas medvetenhet om att det gäller alla – överallt. 

”Förstärktes av pandemin”

– Det finns en generell och felaktig bild av att det är hygieniskt med handskar, och den har förstärkts av pandemin, så det här är ett bra sätt att kunna prata om det, att man lär eleverna och personalen att vi behöver inga handskar i vårt kök eftersom vi har rena händer, säger Anja Karlsson, projektledare på miljöförvaltningen.

Men det är inte bara skolköken som använder stora mängder handskar – år 2023 använde stadens skolor drygt 2 miljoner engångshandskar i hela verksamheten till en kostnad av närmare 1,5 miljoner kronor – och i Akalla grundskola har projektet därför också fortsatt inom elevhälsan. 

Skolsköterskan konstaterade att hon använde dem när hon steriliserade instrument och städar. Nu använder hon i stället flergångshandskar till de moment där det fungerar. En fördel är att de inte går sönder lika lätt, och då minskar också risken för att hon ska få frätande lösningsmedel på händerna.

Dags för skolor att ta efter

Men kan det inte vara bra att använda engångshandskar i vissa lägen, kanske när personalen hanterar rå kyckling för att inte riskera att bakterier sprider sig? Josephine Antwi skakar på huvudet.

– Nej, om du tvättar händerna ordentligt med tvål efter varje moment måste du kunna lita på att dina händer är rena. Det sitter mer i huvudet än på händerna. 

– En sak som gjorde mig glad var att några som inte alls trodde att det här skulle gå nu är väldigt engagerade i vad vi mer kan göra för att minska vår klimatpåverkan, säger Josephine Antwi.

Nu hoppas miljöförvaltningen att fler skolor tar efter, och inom kort kommer de att ta fram ett stödpaket med inspiration och goda exempel. 

– Det är till stor del en beteendefråga, så man kommer ganska långt bara genom att fundera på hur personalen i köket använder handskar och genom att exempelvis inte ha handskförpackningar överallt, säger Anja Karlsson.