Här läser alla minst 18 böcker

Utåt sett består Ekens skola i Hammarby sjöstad av kantiga baracker. Det ser kalt och kallt ut. Men inne i skolan regerar skönlitteraturen. Med hjälp av den får högstadieeleverna hela tiden använda sin fantasi och inlevelseförmåga. Om läsningen är anledningen till den mjuka och generösa atmosfär som råder innanför den kantiga fasaden ska vi låta vara osagt, men här välkomnas främlingar med stor hjälpsamhet: ”Vart ska ni? Vi kan visa!”

– Det sägs att man blir lite mer empatisk när man läser. Man får möta olikheter som man kanske inte skulle ha mött annars, konstaterar Hanna Forsberg, en av två svensklärare på skolan som fått stor uppmärksamhet även nationellt och häromåret fick ta emot Stora läspriset på Bokmässan i Göteborg. 

Den andra heter Anna Persson. Hon var med och etablerade arbetssättet på Ekens då nystartade skola när hon kom hit för fem år sedan. 

”Läsningens roll är självklar”

– För mig är läsningens roll självklar i svenskämnet. Det handlar i förlängningen om demokrati. Att kunna tänka självständigt, fatta egna beslut. Att bli en god samhällsmedborgare. Och i dag är läsvana viktigare än någonsin. Ska du ladda ned en app, eller skriva kontrakt, behöver du kunna ta dig igenom det finstilta. Annars blir du lurad. 

Men högstadieelever gillar inte automatiskt att läsa. Därför sätter de här lärarna böckerna och läsningen i centrum för många andra aktiviteter. 

– Vi lämnar aldrig eleverna ensamma med böckerna. Vi guidar dem. Vi går in i och ut ur boken – till oss själva, till samhället, tillbaka till boken. Vi diskuterar teman, två och två eller i helklass. Boken är vårt läromedel. Vi kan också ta ut alla svåra ord vi hittar. Eller alla verb på en viss sida, berättar Anna Persson. 

Undervisningen på skolan är organiserad i ämnesveckor. Det betyder att eleverna har 17 sammanhängande lektioner i ett och samma ämne. 

– Det ger oss stor frihet. Varje vecka eleverna har svenska jobbar vi med en ny bok, och vi kan djupdyka mer i boken än vi skulle kunna med ett traditionellt schema. Under tre år på högstadiet läser de minst 18 böcker. De tycker själva att det är häftigt, berättar Hanna Forsberg. 

Funderar över citat

Arbetet med den aktuella boken kan ibland inledas med att läraren tar ut några citat som eleverna får fundera över, och kanske skriva en uppgift om, innan de börjar läsa. Paketeringen är viktig, och de båda lärarna använder sig av en mängd olika didaktiska metoder. 

Eleverna får ofta läsa högt för varandra. Det kan bli teater – elever får spela upp en händelse i boken. Eller ”sitting down drama”, vilket innebär att vissa elever agerar huvudkaraktärerna i boken, och så får klassen ställa frågor till dem. Det här underlättar också för elever som har lässvårigheter, påpekar Hanna Forsberg. 

– Det finns naturligtvis elever som har svårare att läsa än andra och då stöttar vi mer. När vi får våra sjuor finns det ofta en viss läsovana. Men det sätt vi tar oss an texterna på innebär att alla kan vara med. 

Mollie Mellin i 9D berättar att böckerna lever även på fritiden: 

– Vi chattar med varandra om den bok som vi läser. Vi tänker mycket på vad som utspelas i den. Vi pratar om vad karaktärerna gör och funderar över hur man kan se det från olika perspektiv, och vi har ofta delade åsikter om vad som händer. 

Lättare i andra ämnen

Alla elever vi pratar med framhåller att det blir lättare att lära även i de andra ämnena. André Beriel i 8B är snabbare och mer effektiv i sin läsning i dag: 

– Jag har fått ett bra ordförråd, jag förstår vad jag läser utan att behöva gå tillbaka i texten. I exempelvis NO kan vi behöva läsa många sidor ganska svår text. Då har jag nytta av att vara en van läsare. 

Lärarna är noga med att läsandet ska vara lustfyllt. Tråkiga böcker göre sig inte besvär. Bibliotekarien Åsa Kullander är en viktig kugge i läsbygget; till henne går lärarna med sina önskemål och behov, och ut kommer de som regel med tre förslag på böcker som kan väcka engagemang. 

Alva Hemmälin i 9D har tagit till sig detta med läsglädje: 

– Vi läser ofta tillsammans, turas om att högläsa för varandra. Det är väldigt mysigt. Det gör läsningen roligare. Man ser fram emot veckan med svenska, den brukar göra mig lugnare inför de andra veckorna som kan vara jobbiga på ett annat sätt: som matte och NO med en massa formler … 

”Vilken bok blir det?”

Denna förväntan kan Hanna Forsberg och Anna Persson känna av när de rör sig på skolan. Eleverna i olika klasser kollar av läsläget med varandra: Snart är det vår tur att läsa ”Vinterviken”! 

Många ser också fram emot Magnus Nordins deckare ”Förföljaren”, liksom klassikern ”Möss och människor” av John Steinbeck som alla vet att de kommer att få läsa i nian. 

– När jag möter mina elever i korridorerna frågar de ofta: ”Vad ska vi ha för bok nästa gång?”. Och självklart kan någon ibland vara anti i fråga om ett bokval. Men vad som händer är ju att alla läser, även just den eleven – och ofta med stor behållning. Då har vi magi i klassrummet, säger Anna Persson.