Tredjeklassarna Haris Muhammad, Vihanpreet Singh och Sahibpreet Singh flätar kvistar till en naturväv. Foto: Robert Blombäck
Artikel

Här får eleverna slöjda i skogen

På Elinsborgsskolan får eleverna pröva att ha slöjd i skogen. De utforskar vilka material som finns i naturen och skapar egna alster av sådant de hittar. Samtidigt utvecklar de sitt språk och lär sig mer om allemansrätten.

Sidans innehåll i korthet:

  • Elinsborgsskolan i Tensta låter eleverna slöjda i skogen, där de får använda material som kvistar, kottar och annat de hittar.
  • Den årliga slöjddagen har sitt ursprung i kravet på att arbeta språkutvecklande även i de praktisk-estetiska ämnena.
  • Eleverna får lära sig namn och begrepp på sådant som finns i naturen men också fakta om allemansrätten och hur man ska värna naturen.
  • Utomhusslöjden gör att eleverna får större förståelse för hållbarhet, återbruk och värdet av naturens material.

I en skogsdunge på Järvafältet letar Sahibpreet Singh efter kvistar, noga med att bara ta dem som fallit ner på marken. Han går i klass 3B på Elinsborgsskolan i Tensta som i dag har sin årliga utomhusslöjddag. Kvistarna ska han och hans kompisar sätta samman till en naturväv. Några elever tvinnar med hjälp av färgglatt garn ihop sina kvistar till vackra mobiler. Andra vill virka eller fläta, eller tillverka de klassiska kottdjuren med material från skogen.

Själva slöjdandet hade de egentligen kunnat göra inne i slöjdsalen, men genom att flytta ut i naturen får de också med sig andra värden.

– Jag vill att de ska se skönheten i naturen, att det finns så mycket att göra här och att materialet de hittar inte kostar något. Våra elever har lärt sig att ha respekt för tingen, och här lär de sig att när man slöjdar så är pinnarna på marken lika viktiga och värdefulla som en guldtråd, säger Maria Ihanus Svenman, lärare i textilslöjd.

Läraren Sara Hallin hjälper Jasmin Mohamed, 3A, att tvinna kvistar och garn. Foto: Robert Blombäck

Återbrukar tyger

I slöjden har eleverna länge arbetat med hållbarhet som en naturlig del av lärandet. De återbrukar tyger och får också tillverka egna smycken av gamla koppartrådar och cd-skivor som de smälter ihop till kristaller. Väl ute i skogen får de skapa med de material som finns här.

– Det är viktigt att de får lära sig att det finns ett värde i olika material och att de ska vara sparsamma med det som finns, säger Hector Garcés Luengo, lärare i trä- och metallslöjd.

Slöjddagen har sitt ursprung i kravet på att arbeta språkutvecklande även i de praktisk-estetiska ämnena. Därför började lärarna i dessa ämnen för tre år sedan arrangera en språkutvecklande utomhusdag på temat allemansrätt – och samtidigt ge fler möjlighet att utforska sitt närområde.

Mylla, mossa och bark

Aktiviteterna har varierat genom åren – till exempel har de tidigare fått in musiken genom att sjunga sånger som ”Änglamark” och ”Uti vår hage” samt idrottens orientering genom att visa kartans symboler – men allemansrätten och språket har alltid varit den röda tråden.

– Våra elever behöver lära sig fler begrepp som handlar om naturen och vad allemansrätten är, och vi vill att de ska se naturen som en plats där de är gäster men ändå får vistas och göra olika saker, säger Maria Ihanus Svenman.

Morgonens regn for vidare med vinden, och nu doftar det mylla, mossa och bark. När eleverna i samlad trupp når den lilla kullen är de förväntansfulla. De har förberett sig med två teoritillfällen om vad man får och inte får göra i naturen, men också vänt och vridit på själva ordet allemansrätt – hur det är sammansatt och vad det egentligen betyder.

– Vi har lärt oss att vi har rätt att vara i skogen men att vi måste skydda naturen, säger Vihanpreet Singh, klass 3A.

Elever stor runt sin lärare i skogen.
Elever i 3B samlar naturmaterial tillsammans med läraren Maria Ibrahim. Foto: Robert Blombäck

 Geometriska figurer

Han och hans bror Sahibpreet Singh berättar ivrigt om allt kul som de brukar göra ute. De gillar att leka kull och kurragömma och även bygga kojor.

– Men i naturen måste vi följa de regler som finns, och vi får inte bryta grenar från träden, säger kompisen Haris Mohammad.

Klasserna rör sig vidare mellan de tre stationerna i skogsdungen. Hos resursläraren Roger Gustafsson får de i uppdrag att gemensamt samla naturmaterial som de sedan formar till geometriska figurer.

– De får träna på att samarbeta och att inte se varje uppdrag som en tävling. Samtidigt får de chansen att skapa en relation till skogen, säger han.

På andra sidan kullen ser Hector Garcés Luengo ut att trivas i rollen som lekledare. Han har varken bollar eller annan rekvisita med sig utan använder det som finns här – med träd och fantasi kommer man långt.

 "Känna hur skogen kommer nära"

– Jag vill att de ska möta skogen och känna på den, hur den luktar och hur den kommer nära. Att de hör vinden i trädtopparna och lyssnar efter fåglar. Det är också viktigt att de vågar leka, säger han.

Parallellt fortsätter lektionen om vad man ska tänka på när man är gäst i naturen. De pratar om att det döda trädet på marken måste få ligga kvar eftersom det numera tjänar som insektshotell. Flera elever tycker att det är lite läskigt med småkryp, framför allt spindeln som kikar fram. Men snart tar nyfikenheten över och de stämmer in i det som Sahibpreet Singh i klass 3B sammanfattar:

– Om vi är bra mot naturen så är naturen bra mot oss.

Johanna Lundberg

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 3/2026

Uppdaterad