God stämning på skolan i topp

Skolan är liten och de flesta känner varandra. Nybohovsskolan är en 1960-talsskola för årskurserna F–6 som i dag har 220 elever.

Vi har kämpat oss uppför en seg backe i motvind från Liljeholmens t-banestation och möts av skolkuratorn Madeleine Bengtsson och hennes kollega försteläraren Marika Lönnqvist för ett samtal om motivation, ledarskap och hur man formar en arbetsplats så att den får ett AMI (aktivt medskapandeindex) på 94, vilket är högst av alla kommunala grundskolor i Stockholms stad.

Rektor Marion Sarmiento Aguilera dyker upp med famnen full av färgglada mineralvattenburkar och hennes medarbetare skrattar. Ett typiskt drag hos deras chef, får vi veta. Alltid mån om sin personal. Stämningen och känslan att bli sedd och lyssnad på är en väldigt viktig faktor för trivseln på skolan.

− Vi känner att vi får vara med och bestämma. Alla är med och utvärderar det vi gjort under året. Vi vågar också säga vår mening och det är högt i tak, säger Marika Lönnqvist.

Från 45 till 98 procent

För att skapa den tryggheten har skolan satsat på att bygga broar mellan medarbetarna – för umgängesklimatet kolleger emellan har inte alltid varit på topp. Så sent som 2021 var det bara 45 procent som tyckte att alla behandlades med respekt på jobbet. I år hade den siffran lyft till 98 procent.

− Vi har arbetat mycket med bemötande och har många personalaktiviteter som bidrar till att vi blivit en sammansvetsad grupp, säger Madeleine Bengtsson.

Både hon och Marika Lönnqvist säger att den goda stämningen i personalgruppen sprider sig till klassrummet.

− När jag träffar mina kolleger blir jag på gott humör och får en fin start på dagen när jag sedan ska möta mina elever, säger Marika Lönnqvist.

Men trivseln bottnar också i tydliga förväntningar och krav från skolledningen. En annan framgångsfaktor är transparensen. Alla medarbetare på skolan, inklusive servicepersonal, ingår i ett arbetslag som redovisar protokoll och arbetsmaterial i det gemensamma forumet på Skolplattformen.

Alla kan påverka

Marika Lönnqvist nämner också framförhållning och tydlighet som viktiga delar. Alla vet hur planeringen ser ut månader i förväg, både den egna och kollegernas. Och alla har möjlighet att påverka.

− När vi inför ett nytt arbetssätt får alla kolleger komma med synpunkter. Först därefter godkänns arbetssätten i ledningsgruppen och skolledningen, säger hon.

Detta är en stor skillnad mot tidigare, då lärarna bara hade sin egen planering i datorn. Nu finns de pedagogiska planeringarna uppsatta i klassrummen. Även eleverna ser och pratar om planeringen, och vårdnadshavarna ser den på Skolplattformen.

All personal har också insyn i den psykosociala arbetsmiljön genom en anonym enkät vid varje APT som sedan arbetslagen följer upp varje månad.

− Alla arbetslag tar del av statistik över elevernas kränkningsanmälningar: ”Vilken typ av kränkning? Var har den skett? Vilka åtgärder har vidtagits?”, säger Madeleine Bengtsson.

Uppdraget i bokhyllan

Robin Engström är IT-samordnare och tidigare vaktmästare. Han tillhör skolservicegruppen som har egna möten och gör sin egen planering.

− Personligen trivs jag och vi har en jättebra personalgrupp, säger han. Det är lätt att få genomslag för nya idéer och det är väldigt öppet på våra möten.

Rektor Marion Sarmiento Aguilera ler när hon får höra vad hennes medarbetare tycker. Hon har ramat in uppdraget hon fick från utbildningsförvaltningen för tre år sedan och det står som en påminnelse i hennes bokhylla. Arbetsmiljön på Nybyhovsskolan var inte optimal och i uppdraget låg att åstadkomma förändring. För trots att skolan redan då hade ett bra AMI var det några siffror som stack ut.

− Jag blev förvånad när jag såg hur låg respekten var för varandra på skolan. Det var inte heller många som ville rekommendera sin arbetsplats till andra. Mitt uppdrag blev att professionalisera besluts- och kommunikationsprocesser, säger Marion Sarmiento Aguilera.

”Jag är den tydliga”

För henne handlar det om att ha forum så att alla medarbetare kan utvecklas. Allra viktigast är att personalen är med och påverkar sin skola. Rektorn menar att det var tufft i början när hon fick börja med att sätta upp beteenderegler.

− En trygg ledare ska kunna säga nej. För mig är inte siffran 94 det viktiga, utan vad vi åstadkommer tillsammans. Men jag är också den tydliga chefen som följer upp att det vi har beslutat också är det som sker.

Hon betonar att Nybohovsskolans framgång inte beror på skolans storlek. Samma resa går att göra på vilken skola som helst, enligt Marion Sarmiento Aguilera.

− Jag var tidigare på en skola med 1 000 elever så jag vet att det inte handlar om hur stor personalgruppen är. Vad medarbetarna vill ha för att trivas är lika för alla: du vill kunna påverka ditt arbete och det ska vara trevligt att komma till jobbet.