Ämnesdidaktiskt ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen

Under läsåret 2020/2021 genomför SO-nätverket i STLS ett forskningsprojekt inom ramen för den nationella ULF-verksamheten, där vi fokuserar på elevers visuella litteracitet i de samhällsorienterande ämnena.

Säger bilden mer än tusen ord? Om utveckling av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen.

För att kunna utveckla en medborgerlig handlingsberedskap är det viktigt att elever har möjlighet att förstå och tillgodogöra sig både läromedelstexter och information i media. Många viktiga samhällsfrågor om försörjning, kulturmöten, klimatutmaningar och ekonomiska, sociala och politiska processer utmärks av komplexa relationer och samband som kan vara svåra att få grepp om. I skolans samhällskunskapsundervisning används ofta visuella representationer för att illustrera och förtydliga samband inom denna typ av samhällsfrågor. Tidigare forskning visar att samhällskunskapens visuella representationer bär på mycket information som inte uttrycks på annat sätt än just visuellt i läromedelstexter. Samtidigt pekar både forskningsresultat och lärares erfarenheter mot att elever ofta har svårt att tolka och förstå de visuella representationer som används i undervisning.

Syftet med projektet ”Säger bilden mer än tusen ord?” är att utveckla kunskap om elevers förståelse av tre representationer som ofta används i samhällskunskapsundervisningen – flödesschema, plotdiagram och fyrfältare – och om hur undervisning som främjar elevers förmåga att läsa av och förstå dessa representationer kan utformas. Det här är kunskap som är angelägen för utbildning av lärare i samhällskunskap och som kan användas av lärare i planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

Studien genomförs med hjälp av Learning study som undervisningsutvecklande forskningsansats. Forskare och lärare samverkar för att analysera elevers förståelse av fyrfältare, flödesscheman och plotdiagram i relation till olika ämnesinnehåll och utifrån resultatet tillsammans utforma, genomföra, utvärdera och revidera forskningslektioner. Studierna kommer genomföras på både grund- och gymnasienivå.

Projektet genomförs inom ramen för Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), som är en miljö för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning som etablerats i samverkan mellan Stockholms universitet och en rad skolhuvudmän. I projektet prövas och utvecklas också STLS som miljö för samverkan mellan skolan och akademi kring forskning och utveckling, till exempel genom att lärarstudenter erbjuds möjlighet att knyta sitt självständiga arbete till projektet.

Medverkande läsåret 2020/2021: Malin Tväråna (STLS/Stockholms universitet), Ann-Sofie Jägerskog (STLS/Fryshuset gymnasium/Stockholms universitet), Mattias Björklund (STLS/Tullinge gymnasium/Karlstad universitet), Max Strandberg (Stockholms universitet), Robert Kenndal (Tumba gymnasium), Sara Carlberg (Midsommarkransens gymnasium), Marie Losciale (Äppelviksskolan), Patrik Gottfridsson (Äppelviksskolan), Per Sahlström (Eriksdalsskolan), Therese Juthberg (Eriksdalsskolan), Bodil Kåks (Sjöstadsskolan).

Vill du vara med?

Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojektet i samhällsvetenskapliga ämnen är 15 april. Ramprojektet för läsåret 21/22 kommer fortsatt att vara projektet Säger bilden mer än tusen ord?

Avslutade delprojekt i tidigare Ram

Kritiskt perspektivtagande i so-ämnen I: Jämställdhet som omtvistat begrepp i samhällskunskap

Inom samhällskunskap har forskande lärare undersökt hur undervisning kan designas för att elever ska förstå olika perspektiv på centrala och värdeladdade begrepp som exempelvis rättvisa, makt och värde. I detta projekt undersöktes lektionsplaneringar och uppgifter för undervisning kring ett annat perspektivfyllt begrepp: jämställdhet.
Medverkande: Robert Karlbom, Fryshuset gymnasium, Alexander Wallentin, Kunskapsskolan, Malin Tväråna, STLS, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS, Max Strandberg, STLS

Kritiskt perspektivtagande i so-ämnen II

Tidigare undervisningsutvecklande forskning har resulterat i kritiska aspekter för tolkning av historiska källor. Med avstamp i dessa kritiska aspekter undersökte projektet vilken roll en uppgifts utformning spelar för elevers möjlighet att träna på att analysera historiska källor.
Medverkande: Marie Losciale, Äppelviksskolan, Patrik Gottfridsson, Äppelviksskolan, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset gymnasium/STLS, Mattias Björklund, Tullinge gymnasium/STLS, Malin Tväråna, STLS, Max Strandberg, STLS

Kritiskt perspektivtagande i so-ämnen III: En, två eller flera historier?

Tidigare undervisningsutvecklande projekt har resulterat i redskap och principer för undervisning i historia som kan utveckla elevers sätt att se på historiska händelser ur ett mångkulturellt perspektiv. I projektet utformas och prövas undervisning baserat på sådana redskap/principer, i relation till nya historiska områden och teman.
Medverkande: Mattias Blomberg, Fryshusets gymnasium, Line Ekman, Fryshusets gymnasium, Lisa Hoffman Carlsson , Fryshuset gymnasium. Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Malin Tväråna, STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS, Max Strandberg, STLS.

Analys i samhällskunskap I: Analys av parlamentarism

Medverkande: Robert Edström och Karl Hanno, Kärrtorps Gymnasium, Malin Tväråna, STLS, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS

Analys i samhällskunskap II: Analys av en maktsituation

Medverkande: Karina Cottin, Norra Real, Marie Waern och Krister Brolin, Östra Real och Anna-Karin Martinsson, Tumba gymnasium, Malin Tväråna, STLS, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshusets gymnasium/STLS

Projektets syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av maktrelationer i samhället, och deras sätt att analysera frågor om makt, i samhällskunskapsundervisningen. Studien genomfördes som en learning study och resultatet visar på några aspekter av makt som är kritiska för elever att urskilja för att kunna analysera maktrelationerna i en specifik samhällelig situation.

Genom projektet utvecklades även en modell av makt som begrepp, vilken kommit till användning i läromedlet Forum Samhällskunskap 123. Denna modell presenteras i en artikel i tidskriften SO-didaktik, nr 5: Brolin, K., Waern, M., Cottin, K., Mattsson, Jägerskog, A.-S., Tväråna, M. (2018) Makt: relation eller tillstånd?, SO-didaktik nr 5: Undervisning utanför skolan Rum och materialitet

Analys i samhällskunskap III: Analys av flyktingkatastrofen

Medverkande: Malin Tväråna, STLS, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS, Max Strandberg, STLS, Sofie Söder, Gabriella Ljung, Lotta Ragne, Helena Häger, Bodil Kåks, Katja Eriksson, Anita Dahlman, Eva Norell, Ove Bergqvist, Theodor Bittner. Medverkande skolor: Eriksdalsskolan, Sofia Skola, Järla Skola, Alviksskolan, Brunns skola, Hemmestaskolan, Värmdö Gymnasium

Varför flyr många, varför stannar andra kvar, hur påverkas individer och samhälle av flyktingsituationen? Vad innebär det att kunna svara på dessa frågor för elever i olika åldrar? Studien har genom en learning study tillsammans med tio verksamma lärare utvecklat och undersökt undervisning om och lärande av analys av flyktingsituationen i årskurserna 1, 6, 8 samt år 2 på gymnasiet. Undervisningsdesignen utgick från kartläggningar av hur elever i olika årskurser uppfattade och analyserade flyktingsituationen. De mest kvalificerade elevsvaren utmärks av att analysen relaterar till flyktingsituationen som en dynamisk process, använder konsekvenser i en processkedja även som orsaker, samt relaterar flera olika dimensioner till varandra. Vi exemplifierar undervisning som möjliggjorde även för de yngsta eleverna att uppvisa denna slags analys.

Analys i samhällskunskap IV: Analys av värde i ekonomi

Medverkande: Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Malin Tväråna, STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS, Max Strandberg, STLS, Eva Malmqvist, Blackebergsskolan, Jan Norevik, Lena Olin och Linda Karlander, Träkvista skola.

Sedan 2011 ingår ekonomi som en del i SO-undervisningen i svensk skola (Skolverket 2017) där en bärande del av kunnandet är att eleverna ska utveckla kunskaper om begreppen pris och värde. Forskning har visat att undervisning i ekonomi är avgörande för om unga utvecklar en ekonomisk förståelse, då allmän undervisning eller mognad inte verkar bibringa detta (Davies & Lundholm, 2012). Även elever i lågstadieåldern verkar kunna utveckla förståelse för ekonomi, även om didaktiska utmaningar finns när det gäller att möjliggöra en disciplinär förståelse. Däremot verkar möjligheterna till en mer utvecklad förståelse av ekonomi öka med stigande ålder (Thompson & Siegler, 2000).

Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1, 4, 5 och 8 erfar och förstår pris och värde, ställt i relation till olika typer av undervisning, både i termer av innehåll och undervisningsmetoder. Studien utgår från en learning study vars utfallsrum och kritiska aspekter legat till grund för två olika undervisningscykler om pris och värde där varan vatten har använts som utgångspunkt.

Tentativa resultat visar att elever i samtliga årskurser, innan de fått någon undervisning, ofta förstår pris och värde utifrån en varas inneboende kvalitet samt varans nytta, som i sig inte är ekonomiska begrepp. Undervisning som rör ekonomiska idéer tycks underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet, men hur dessa idéer struktureras och relateras till varandra tycks avgörande för att utveckla elevernas ekonomiska kunnande. Elever i alla undersökta åldrar tycks dock kunna utveckla en mer kvalificerad förståelse av pris och värde.