En vecka i Astrids värld
Under barnboksveckan med Astrid Lindgren-tema arbetar lärarna ämnesövergripande med hennes böcker och eleverna får möta författarens alla sidor. Veckan är en del av skolans långsiktiga satsning på läsning.
Sidans innehåll i korthet:
- Skanskvarnsskolan i Årsta har haft en barnboksvecka med Astrid Lindgren-tema.
- Temat kom till för att eleverna inte lånar Astrid Lindgrens böcker längre.
- Skolan arbetar med en långsiktig lässatsning – vill väcka läslusten genom roliga aktiviteter.
- Lässatsningen har bidragit till elevernas lärande – ju mer de läser, desto större ordförråd får de.
- Men för att öka elevernas läsförmågor och skapa intresse för läsning krävs ett kontinuerligt arbete.
Det är knäpptyst i klass 2B på Skanskvarnsskolan i Årsta när Astrid Lindgrens välkända röst läser ur ”Mio, min Mio”:
”… att Bo Vilhelm Olsson, som egentligen heter Mio, är i gott förvar i Landet i Fjärran och har det så bra, så bra hos sin fader konungen.”
Klasslärare Therese Pettersson stänger av uppspelningen. Dagen till ära – den första på skolans årliga barnboksvecka, detta år med Astrid Lindgren-tema – har hon två flätor i stället för en.
– Vilken karaktär liknar jag i dag?
– Pippi, ropar eleverna unisont.
– Men jag kanske inte är lika stark som Pippi och mina flätor hänger rakt ner. Men vi ska få dem att stå rakt ut. Vi måste skapa magi den här veckan så kanske mina flätor står rakt ut när den är slut, säger Therese Pettersson.
Vill väcka läslusten
Hon startar ett bildspel med Astrid Lindgrens karaktärer och eleverna får berätta om Ronja, Skorpan och alla de andra. Tillsammans kommer de fram till att karaktärerna inte är tråkiga och att berättelserna tar upp ganska svåra saker. Lektionen fortsätter med bingo där eleverna ska para ihop kända Astrid Lindgren-citat med olika karaktärer.
Under veckan ska Therese Pettersson och hennes kolleger, förutom att läsa och diskutera Astrid Lindgrens böcker, prata om författarens person, liv och Almapriset samt diskutera med eleverna om vad hon har gjort för barnboksvärlden, för barn och läsning.
– Det är så mycket större än bara böckerna i sig. Astrid Lindgren är en skatt vi har i Sverige som vi verkligen ska bevara, säger Therese Pettersson.
Skanskvarnsskolan vill väcka läslusten hos eleverna genom roliga aktiviteter och förra läsåret sjösattes en större lässatsning som pågått sedan dess. En del klasser deltar i Stockholms stads tävling En bok i världen, andra i Bonnier Carlsens Den stora läsutmaningen. Läsbingo och obligatorisk läskvart efter lunchen är andra aktiviteter. En gång per termin satsar skolan lite extra på läsfrämjande aktiviteter, på våren en läsutmaning och på hösten en barnboksvecka. Alla klasser deltar på något sätt.
”Det blir inte lika läskigt”
Therese Pettersson märker att lässatsningen ger resultat. Läsförståelsen har ökat och eleverna är mer motiverade att läsa. De som upplevt rädsla och inte tyckt att de är tillräckligt bra på att läsa har fått chansen att öva i olika situationer.
– Då släpper spärren och de vågar läsa för en kompis. Det blir inte lika läskigt längre.
Eleverna pratar också mer om böcker och om olika karaktärer med varandra. De ber om att få ta ut böckerna på rasterna och läsa mer.
– Det blir som en happening, något man gör tillsammans.
I en av korridorerna har sexorna samlats. De ska högläsa för de yngre klasserna. Tore Zetterqvist, Aldo Boon och Nils Götell ska läsa för 3A. De får Killevippenbollar – chokladbollar – att dela ut av Sarah Axelson, SO-lärare och skolans bibliotekarie. Hon peppar killarna innan de går in till 3A som just har haft bokpresentationer om hemliga böcker för sina kamrater.
Lånar inte Astrid Lindgren
Alla elever samlas på den runda blå mattan och Tore börjar läsa ur ”Pippi Långstrump börjar skolan” medan Nils delar ut Killevippenbollarna. Alla blickar vänds mot de tre äldre eleverna. Så tar Aldo och sedan Nils över läsningen. När de läst klart får de applåder och bravorop.
Sarah Axelson är spindeln i nätet för Skanskvarnsskolans läsfrämjande insatser. Årets tema kom till för att hon märkt att eleverna inte lånar Astrid Lindgrens böcker längre.
– Många har läst henne när de var yngre och känner att de redan klarat av det. Men en fyraåring och en tioåring tar till sig berättelserna på olika sätt. Dessutom är de här berättelserna tidlösa eftersom vi skrattar och gråter åt dem än i dag.
Alla elever får inte heller med sig Astrid Lindgren hemifrån. Till exempel har nyanlända elever inte hört så mycket om Pippi och Emil.
– I mitt uppdrag som bibliotekarie ingår att presentera olika slags litteratur för eleverna, även den de själva inte väljer. Många är intresserade av manga, men vi behöver hjälpa dem till annan litteratur också. Då är Astrid Lindgrens berättelser tacksamma – de är spännande, roliga och sorgliga.
”Då blev jag tårögd”
Att barnboksveckan och lässatsningen bidrar till elevernas lärande är Sarah Axelson övertygad om.
– Ju mer de läser, desto större ordförråd får de. De får också en inblick i olika världar och kanske djupare förståelse för sin egen. Och ju bättre man läser, desto lättare har man att avkoda mattetal och förstå nyheter.
Läraren Therese Pettersson berättar om en elev som haft dåligt självförtroende just med läsningen. Hon kämpade mycket hemma under en läsutmaning och var en av de elever som gick i mål och läste 1 000 sidor.
– Då blev jag lite tårögd. Just tillfället när hon gick upp och hämtade medaljen och blev medlem i 1 000-sidorsklubben. Föräldrarna berättade att hon var så glad och stolt.
Men en temavecka eller läsutmaning gör inte alla elever till läsare per automatik. För att öka elevernas läsförmågor och skapa intresse för läsning krävs ett kontinuerligt arbete där alla behöver jobba mot samma mål och avsätter tid för läsning, menar Sarah Axelson.
– Föräldrarna måste orka ta striden för läsningen. Vi som skola kan hjälpa till med det, med läsbingo eller läsutmaningar, och på så sätt hjälpa föräldrarna att motivera till läsning. Den konkurrerar med så mycket annat roligt, men när kravet kommer från skolan och det finns en potentiell belöning ökar intresset. Alla medel är tillåtna, även chokladbollar.
Pernilla Rönnlid
Skribent
Originalpublicering i LÄRA 2/2023