Lässtrategier för ökad läsförståelse

Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text (Skolforskningsinstitutet, 2019). I Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Läsförståelse och undervisning om lässtrategier, som denna text bygger på, kan du läsa mer detaljerat om lässtrategier och om undervisning om lässtrategier.

Läsförståelse och undervisning (pdf), Skolforskningsinstitutets webbplats

På webbplatsen kan du även ladda ner en kostnadsfri tryckt översikt.

Tre olika grupper av lässtrategier

I studier om lässtrategier har cirka trettio olika lässtrategier identifierats. De kan delas i tre grupper:

• memoreringsstrategier
• fördjupningsstrategier
• kontrollstrategier.

Det är viktigt att elever lär sig att använda många slags strategier för olika syften med sin läsning.

Memoreringsstrategier

Exempel på memoreringsstrategier är anteckningar/nyckelord, läsa om, stryka under och återberätta. Sådana enkla strategier är viktiga då de bidrar till en översikt av texten. Däremot bidrar de inte till en djupare förståelse.

Fördjupningsstrategier

En djupare förståelse kan man få med hjälp av fördjupningsstrategier. Exempel på sådana är aktivera bakgrundskunskap, förutsäga, finna luckor i texten, närläsning, sammanfattning och visualisering. Fyra av dessa beskrivs närmare:

• Aktivera bakgrundskunskap: att koppla textinnehållet till tidigare kunskaper och läserfarenheter. Läsaren kan då dra slutsatser som inte finns utskrivna i texten. Kan användas före, under och efter läsningen.
• Förutsäga: att förutse textens eller obekanta ords innehåll eller syfte. Att ha idéer om vad som kanske kommer senare i texten skapar förväntningar och förstärker upplevelsen av innehållet.
• Närläsning: att läsa noggrant ord för ord. Hjälper att förstå både huvudinnehållet, detaljerna och nyanserna i texten.
• Visualisera: läsaren visualiserar textinnehållet mentalt eller fysiskt genom bilder eller symboler för att förstå texten på ett djupare plan.

Kontrollstrategier

Kontrollstrategier använder läsare för att själva övervaka sin egen läsprocess och kontrollera sin förståelse av texten. Exempel på kontrollstrategier är målsättning, klargöra, övervaka förståelse, ställa och besvara frågor och viktiga delar. Några av dessa beskrivs närmare:

• Målsättning: att sätta mål för sin läsning, till exempel genom frågor som ”Vad behöver jag veta? Var ska jag börja? Vilket är mitt mål?”.
• Klargöra: att reda ut oklarheter i en text. Det kan vara okända ord, meningar, avsnitt eller begrepp. Läsaren behöver då välja en lässtrategi som passar till texten, syftet eller sammanhanget, till exempel att läsa om. Målet är alltså att identifiera den oklara texten och välja den strategi som kan hjälpa till att klargöra.
• Ställa och besvara frågor: Eleverna formulerar frågor om viktiga saker i texten eller om saker som är oklara för dem medan de läser. Det kan handla om att ställa frågor om vad, när, vem och varför till texten. Efter att de läst färdigt texten och lagt undan den, försöker de svara på frågorna för att kontrollera att de förstått texten. Denna strategi är krävande eftersom det för vissa elever kan vara svårt att avgöra vad som är viktigt i en text. Om strategin används till att hämta ut fakta från texten, fungerar den istället som en memoreringsstrategi.

Lässtrategiprogram

Det har utvecklats ett flertal lässtrategiprogram som på ett medvetet sätt kombinerar olika lässtrategier vilket har visat sig kunna bidra till ökad läsförståelse. Två exempel på sådana program är RT (”Reciprocal Teaching”) och CORI (”Concept-Oriented Reading Instruction”). Det finns också webb- eller datorbaserade lässtrategiprogram, till exempel ICON och iStart (Läs mer på Skolforskningsinstitutet, 2019, sidorna 28–29).

Läsförståelse och undervisning (pdf), Skolforskningsinstitutets webbplats