Eleverna trivs i det gröna

På Brotorpsskolan i Bagarmossen är det full fart under rasten. Den gamla grusplanen för fotboll – som spolas till skridskois på vintern – finns fortfarande kvar men med något mindre yta. I stället ryms nu flera små rum i utelandskapet, nischer som inte bara ger en grön inramning utan också aktiverar eleverna och låter dem utveckla sin fantasi. 

– Vi vill att skolgården ska vara till för alla. Gångar att ta sig igenom, stenar att klättra och balansera på och växter att upptäcka, säger Åsa Henricson, biträdande rektor på Brotorpsskolan. 

Dessutom finns här gott om platser för återhämtning, så att även de som behöver lugn och ro ska hitta sin plats.

– Vi har märkt att allt fler vill kunna sitta någonstans och bara chilla. När vi frågade eleverna vad de ville ha på sin nya skolgård var det många som sa att de känner sig stressade och därför ville ha platser för återhämtning, så det har vi lagt in, säger Susanne Tenggren, barnskötare på Brotorpsskolan och med sitt stora intresse för växter en av dem som varit drivande i arbetet med den uppdaterade skolgården.

Mindre stress i grön miljö

Även Malin Jönsson, projekthandläggare på utbildningsförvaltningen, lyfter fram den stressreducerande effekt som gröna miljöer har. 

– De öppna ytor som finns på många skolgårdar kan innebära en stressig miljö, särskilt för unga som är känsliga för intryck. Då kan man i stället skapa mindre rum av grönska dit de kan dra sig tillbaka och leka i mindre grupper, säger hon. 

Utbildningsförvaltningen har de senaste åren förgrönat tolv skolgårdar, och arbetet kommer att fortsätta med fler skolor. 

– Men det finns också mycket som skolorna kan göra själva. Kanske testa att börja odla i ett par odlingslådor och sedan utöka successivt, säger Malin Jönsson. 

Framför allt handlar projektet om att skapa lekmiljöer för unga, men även klimatanpassningen är en viktig del, förklarar hon: 

– Vi behöver få mer skugga och mer grönska i en stad som blir allt varmare. Även dagvattenhanteringen förbättras genom att vi tar bort hårda ytor och i stället har växtbäddar som kan ta hand om regnvatten.

Naturmaterial i stället för asfalt

På Brotorpsskolan är allt förberett för att skolträdgårdsgruppen ska kunna starta större odlingsprojekt, och här finns också kopplingen till klimatet och FN:s globala mål. 

– Vi har arbetat med att skapa skugga, eftersom det kommer att bli varmare i Sverige framöver. Vi har också i viss mån tagit bort asfalt och plastgräs och ersatt med naturmaterial för att minska de varma ytorna och få till en mer organisk skolgård, säger Åsa Henricson. 

Växterna är noga utvalda dels för att locka till sig bin och andra nyttoinsekter, dels för att tidigt ge eleverna en relation till natur och växter. Egenodlade, väldoftande örter – där eleverna har konstaterat att de luktar som pizza – väcker nyfikenhet, och på en annan plats sitter ett kluster av fågelholkar. 

– Jag tror att om man ska vara rädd om naturen så måste man få en relation till den, och en del av vårt arbete är att ge eleverna närkontakt med växter och djur, säger Åsa Henricson. 

Eleverna har också haft en viktig roll i arbetet med att forma den nya skolgården. De har ritat förslag som arkitekterna har vävt in i det färdiga resultatet, till exempel en koja av snabbväxande pil som ger en lagom ombonad känsla. 

”Ville ha en liten kupol”

– Jag ville att den skulle ha en liten kupol i mitten med gångar som leder in i och ut ur den, och om det är soligt så får man skugga där inne, berättar Erik Nääs i klass 4B. 

Han är nöjd med att skolgården har fått fler växter i olika storlek så att den inte längre känns tråkig. Även Albin Conrad, klass 4A, gillar grönskan. 

– Det är roligt med mycket växter. Förut var den här skolan väldigt grå, men nu när det är mer grönt blir det skönare att vara här, och det finns också mer plats för att hoppa runt. Det är roligt. 

För de drygt 350 eleverna i årskurs F–6 är skolgården kanske främst en plats där de kan ha kul under rasten, men skolans ambition är också att undervisa mer utomhus. 

– Vi vill att skolgården ska bli en del av vår utomhuspedagogik. Vi tror att eleverna kan lära sig på flera olika sätt och att deras kunskap förankras på ett ännu bättre sätt i utemiljön, säger Åsa Henricson. 

Äldre elever klättrar och leker

En lummig skolgård kan emellertid innebära att överblicken blir sämre, vilket skulle kunna inverka på elevernas säkerhet. Men Susanne Tenggren är inte orolig. 

– Vi har koll på eleverna, och våra rastvärdar är väldigt utspridda för att kunna täcka hela skolgården. Tvärtom, i och med att aktiviteterna är så utspridda och det finns så många rum i utomhusrummet så skapar det en bra miljö för eleverna, säger hon. 

Dessutom, konstaterar Åsa Henricson, har skolgården andra positiva värden eftersom barns lekar förändras beroende på vilken miljö de vistas i. På Brotorpsskolan ser de i dag betydligt äldre elever som är med och klättrar och leker. 

– Jag tycker att det är positivt att vi skapar skolmiljöer som blandar åldrar. För även om det är gott nog att vi bygger en skolgård för klimatet så handlar det ju också om ett värdegrundsarbete. Att man skapar lekplatser som attraherar olika åldrar i en gemenskap.