”Det här är rätt plats för mig”

Hur undervisar man i demokrati när eleverna förstår ungefär femton tecken? Man ger det tid, säger Magnus Andersson. 

– Vi röstade om olika saker under ett helt år. Till sist förstod alla. När begränsningarna för vad man kan prata om på en lektion är stor, behövs ofta mycket tid för att hitta ett system som fungerar. 

Det gäller att se vad nästa steg är just nu.

”Många små mirakel”

– Varje gång man lär sig en ny sak, öppnas ett fönster för att gå vidare. För ett par decennier sedan fick de här eleverna inte den möjligheten. Men med bra undervisning uppstår många små mirakel, det är en otrolig känsla att vara med när en elev plötsligt lär sig något nytt, slår upp det där fönstret. 

Han är inne på sitt sjätte år på Bredängsskolan. Det hela var en slump, han råkade bo i Bredäng när en tjänst blev ledig. Den gav honom mindre elevgrupper och högre personaltäthet. 

– Jag kände direkt att det här är rätt plats för mig. Det är fint att få ha så mycket fokus på varje elev – jag får verkligen lista ut varför det funkar eller inte funkar. 

Speciallärare blev han för ett år sedan, genom Lärarlyftet. Samtidigt blev han förstelärare – en tjänst som skolan hade varit utan sedan några år. Det har inneburit att personalen får mer av den fortbildning som specifikt behövs i den anpassade skolan, och att integrationen med övriga Bredängsskolan har ökat. 

Spelkonsol som lockar

– Vi har inlett många gemensamma projekt, som att elever från ordinarie grundskolan kommer och högläser för våra elever eller spelar spel tillsammans. En del klasser deltar också i ”veckans tecken” på Teams, där vi lär oss tre nya tecken. 

Sedan har den anpassade grundskolan en spelkonsol på fritidshemmet som lockar. 

– Stämningen har blivit väldigt positiv. Numera känner eleverna varandra vid namn, de hejar och de har börjat umgås. Vi ska fortsätta jobba med det!