”Coolt att utforska sina känslor”

När ungdomar får hjälp med att sätta ord på tankar och känslor som väcker oro får de en ökad motståndskraft och en grundläggande trygghet. Därför använder psykologiläraren Åsa Clarke Bolin materialet ”Meningen med mig i gymnasiet”, som förenar psykologi och religion. Hon har utvecklat det tillsammans med religionskunskapsläraren Gunilla Kågström och forskaren Christina Lloyd för att arbeta med existentiell hälsa på samhällsvetenskapsprogrammet.

Projektet knyter väl an till gymnasiets läroplan och psykologiämnets mål – att förstå vad som påverkar våra tankar, känslor och beteenden.

– Det handlar om elevernas mående på ett djupare sätt. Hur bygger vi motståndskraft? Precis som man inom idrotten bygger upp sin fysik för att bättre tåla skador, bygger vi upp elevernas känsloförmågor. De utvecklar förmågan att mentalisera – att kunna förstå och reflektera kring känslor – vilket blir direkt förebyggande mot psykisk ohälsa.

Skriva anonymt om känslor

Psykologidelen består av fem lektionspass om olika känslor som eleverna får närma sig genom diskussioner och övningar. De får också skriva anonymt om känslor och hur de hanterar dem. Åsa Clarke Bolin samlar in svaren i en presentation som klassen diskuterar.

– Allt som är tabu kan de ta upp eftersom de får skriva anonymt. Sedan letar vi efter mönster – varför är det just de här sakerna som man känner skuld eller avundsjuka för?

Eleverna kan också beskriva hur de agerar när de handskas med svåra känslor.

– De har jättefina exempel och lär på så sätt varandra olika känslohanteringsstrategier.

Under lektionerna pratar Åsa Clarke Bolin om känslornas funktion, om känslocykeln och faran med att trycka undan känslor – de kan växa och i värsta fall leda till panikångest.

– Om man vågar känna och reflektera har alla känslor en viktig funktion. Det är inte farligt att känna skam, och skuldkänslor är viktiga för vår personliga utveckling eftersom de kan få oss att agera bättre.

Tv-serier och lera

Eleverna får tipsa varandra om kulturella uttryck, till exempel böcker, spel och tv-serier, som gestaltar känslan, och de arbetar även med lera.

– Eleverna älskar det och har gjort fantastiska skulpturer. Poängen är att lära sig förstå en känsla verbalt, känslomässigt, kroppsligt och metaforiskt, säger Åsa Clarke Bolin som tror på att lyfta fram det positiva och ge elever verktyg så att de kan agera i en värld som de ibland upplever som meningslös.

– Har man verktyg kan man känna framtidshopp. Skolan kan göra världen begriplig och hanterbar. Det kan handla om att lära sig påverka politiskt i samhällskunskapen eller att få redskap för sitt fysiska mående på idrotten.

Hon menar att skolan kommer att spela en allt större roll i ungas liv och bli den viktigaste platsen för många, som en motpol till sociala medier.

– Här får de träffa andra människor, utbyta tankar och idéer, både med andra unga och vägledande vuxna.

Press att vara framgångsrik

Sebastian Kingdon och Mina Karlén går sista året på samhällsvetenskapsprogrammet. De kan båda prata om känslor med sina närmaste, men då är det ofta utifrån en speciell händelse. Nu har de fått utforska ämnet på ett nytt sätt.

– Det har varit coolt att utforska känslor mer strukturerat, när det inte är akutläge, berättar Mina Karlén.

Enligt flera rapporter är den psykiska ohälsan bland unga i dag på en hög nivå. Många känner stor oro för klimatet, omvärldsläget och sin framtid. Sebastian Kingdon tror att oro är en ofrånkomlig del av livet, och ser det som en naturlig reaktion på samtiden.

– Självklart är ängslan och oro känslor som vi vanligtvis inte vill ha, men ibland reflekterar de något värdefullt – att vi är informerade och bryr oss om vad som händer i världen.

Båda eleverna lyfter fram pressen på unga att ständigt vara duktiga och framgångsrika.

Skolan har stor betydelse

– Det finns inte utrymme för misstag, man blir hela tiden bedömd. Om man ständigt försöker klä sig rätt och prestera på rätt sätt blir hela livet ett prov. Det lämnar många i en liten existentiell kris, för man tappar ju bort sig själv när man försöker leva efter andra, säger Mina Karlén.

Båda eleverna tycker att skolan har stor betydelse för hur ungdomar mår.

– Den är så avgörande eftersom många känner att man måste lyckas här för att nå sina mål. Det är väldigt snävt utrymme för misstag och det blir väldigt prestationsfokuserat. De små stunder när man väl försöker vila känner man skuld för att man inte är produktiv, säger Mina Karlén.

Hon tror att ett sätt att få elever att må bättre är att lärare lyfter fram lärandet som något kul och välkomnande och inkluderar eleverna mer.

– Det mest givande är när fokus ligger på vad vi ska ta med oss, i stället för att man bara pluggar till ett prov. Det märks väldigt tydligt om en lärare bara undervisar utifrån betygsmatrisen, eller om läraren faktiskt vill att vi ska utvecklas och finns där som en resurs och ett stöd.

”Hittar mest mening i vardagen”

”Meningen med mig i gymnasiet” lyfter även den stora frågan om meningen med livet. Sebastian Kingdons drivkrafter är familjen, vännerna, flickvännen och de relationer han har med andra människor.

– Det får mig att känna mening och trots att jag inte vet vad jag ska göra med resten av mitt liv, vet jag att jag vill göra något bra av det.

Mina Karlén tror inte att det finns någon given mening i livet – alla måste hitta sin egen.

– Även om jag har framtidsdrömmar hittar jag mest mening i vardagen. Att prata med en ny person, skratta med kompisar, se en bra film eller äta något riktigt gott. Det är de små stunderna som bygger upp den totala meningen. Man utvecklas och förändras varje sekund, och då omskapar man hela tiden sin mening.