Berikat lärande för särskilt begåvade

Utbildningen på den kommunala och engelskspråkiga International School of the Stockholm Region (ISSR) i Skanstull är krävande i sig och följer den internationella läroplanen International Baccalaureate. Men vissa elever behöver ännu mer komplex och fördjupad undervisning. För dem erbjuder skolan fördjupningsgrupper med extra utmaningar i matematik, kreativt skrivande och bildkonst. 

– Fördjupningsgrupperna är ämnesövergripande och vi är noga med att sätta etiketten på gruppen, inte på eleverna. Det ska inte vara en press att vara särskilt begåvad så därför riktar vi i stället fokus på deras behov av mer utmanande undervisning, berättar Laura Elena Runceanu, koordinator och forskare vid Jönköpings universitet. 

Fördjupningsgrupperna erbjuds elever från lågstadiet till högstadiet. De har funnits i flera år, är forskningsbaserade och utgår både från elevernas intresseområden och skolans resurser. 

– Arbetet är väldigt systematiskt och följs upp regelbundet. En viktig del är hur vi kan stötta dubbelt exceptionella elever, alltså elever som är särskilt begåvade och samtidigt har en diagnos eller svårighet. 

Forskningsbaserad checklista

För att erbjudas plats i en fördjupningsgrupp räcker det inte med omfattande kunskap eller hög studiemotivation. Det krävs särskilda förmågor och ett särskilt intresse. Med hjälp av en forskningsbaserad checklista identifierar lärarna de elever som har speciella egenskaper och ett sätt att tänka som gör att de kan ta till sig en fördjupad undervisning. Lärarna tittar också på omdömen och betyg. Bilden ska delas av föräldrarna och eleven. 

– Alla lärare får kontinuerlig utbildning och coachning, till exempel i differentiering, så vi är bra på att hitta, undervisa och stötta eleverna. Även gruppens lärare behöver ha ett speciellt sätt att tänka, säger Laura Elena Runceanu. 

– Många av lärarna kommer från länder som kunskapsmässigt ligger före Sverige på det här området, till exempel USA, Holland och Australien. Där erbjuds elever redan fördjupad undervisning och berikning, och lärarstudenter erbjuds kurser i att undervisa särskilt begåvade elever. 

Ashton Green är lärare och undervisar i fördjupad matematik. Eleverna träffas en eftermiddag varannan vecka efter skoltid. Gruppens träffar är friare än de ordinarie lektionerna. Eleverna väljer själva sina fördjupningsområden, såsom geometriska transformationer – hur en jordglob kan omvandlas till en plan yta utan att avstånden mellan länderna förändras – eller flödesscheman, till exempel hur trafik kan regleras för att man ska undvika trafikstockning. 

”Handlar inte om acceleration”

– Det är en ambitiös grupp med komplexa tankegångar och avancerade frågor. Vi har en del elever som är extremt begåvade. Om jag själv inte har tillräckliga kunskaper inom ett område så tar jag hjälp utifrån. Alla ska få de utmaningar de behöver. Det finns inga gränser för lärandet, poängterar hon. 

Eleverna i gruppen fördjupad matematik går på mellan- och högstadiet. De kan ha olika grundkunskaper beroende på vilken matematik de mött tidigare. Det gemensamma är förmågan att ta till sig en mer utmanande undervisning.

– Det handlar inte om acceleration utan om just fördjupning, säger Ashton Green. 

Att eleverna får känna samhörighet med andra som har samma intressen och liknande tankebanor är också en viktig del. 

– De behöver träffa andra för att få sina kognitiva, sociala och emotionella behov tillgodosedda. Det är ofta lätt för dem att kommunicera med varandra, de tänker på liknande sätt, säger Laura Elena Runceanu. 

Utmanas på ett annat sätt

Att särskild begåvning skulle innebära sociala och emotionella svårigheter är en myt, menar hon. 

– Våra elever har generellt inga svårigheter att interagera med andra om de får stimulans, ges möjlighet att visa sina förmågor och känner sig inkluderade i klassen. 

Eleverna Mahi Midha och Sara Nalwaya deltar i fördjupad matematik. Här får de individuella uppgifter och utmanas på ett annat sätt än i klassrummet. 

– Det är väldigt roligt. Vi lär oss saker som vi inte får göra i den vanliga undervisningen och vi fördjupar oss i det som vi själva tycker är spännande, säger Mahi Midha. 

– I klassrummet gör alla samma saker. Undervisningen är mer strukturerad och då blir det mindre intressant, tycker Sara Nalwaya.