Anpassat lärande från jord till bord

– Vår anpassade trädgård främjar lärande på många sätt. En stor fördel är att eleverna kan vara delaktiga i våra odlingsprojekt från jord till bord, säger förstelärare Anette Höglund Andersson.  

För elva år sedan flyttade Lindeparkens anpassade gymnasieskola från Enskede gård till Skärholmen. Ett av önskemålen från pedagogerna var att det skulle finnas en trädgård och ett växthus som eleverna kunde arbeta och vistas i. En kontakt med Rosendals trädgård på Djurgården ledde fram till ett tillgänglighetsprojekt, där tre innergårdar anpassades efter olika syften. 

– Vi fick en trädgård med växthus där vi kan odla, en innergård där vi har café och en med en scen för olika uppträdanden – helt i linje med våra önskemål, berättar Anette Höglund Andersson. 

Kål, mynta och rabarber

Innergården med en anlagd trädgård är anpassad för elever med funktionsvariationer. Exempelvis finns odlingslådor och bord utformade för rullstolar, så att elever lätt kan plantera, känna på och lukta på växterna. Förutom växthus finns även trädgårdsland, en liten damm och ett stort ginkgoträd. 

– Vi har en tydlig tanke med alla växter. Ginkgoträdet, livets träd, har exempelvis grov bark som eleverna kan känna på. Vi försöker ge eleverna så många upplevelser som möjligt, säger läraren Ulrika Jansson. 

– Framför allt ska allt vi odlar gå att äta, förklarar Anette Höglund Andersson och visar runt bland skyltarna och växterna i odlingslådorna. Här samsas ringblommor med kål och mynta, potatis och rabarber. I komposten börjar squash och pumpa komma upp när vi är på besök. 

Anette Höglund Andersson slår fast att trädgården ger stora möjligheter till både lärande och ett bra mående. 

”Alla har nytta av trädgården”

– Vi både lär och kopplar av här. Det går att nyttja trädgården inom alla våra sex ämnesområden. Ibland går vi ut och räknar markstenar, mäter en blomlåda, tittar på färgerna på blommorna eller pratar om nyttoväxter. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser, säger hon och hjälper samtidigt Ylva Linusson-Hahn och Mohammad Ali Adnan att jordslå potatisplantorna som växt sig stora. 

Ulrika Jansson berättar att även skolans övriga personal på olika sätt är delaktig i odlingsprojekten och trädgården. 

– Skolan har fyra arbetslag och alla utnyttjar trädgården på något sätt. En stor fördel med att ha trädgården på en avgränsad innergård är att det är en trygg plats för eleverna. Det är lätt att ha överblick och det är en säker plats som även lämpar sig väl för rörelse och avkoppling. 

Sedan är det dags för eleverna att samlas för en stunds avkoppling och massage på ett av trädäcken som också hör till innergården. 

”Många plus med att odla”

– Våra elever arbetar i korta pass och behöver röra sig ofta. Därför varvar vi teoripass med praktik. Då passar odling och trädgårdsarbete utmärkt, säger Anette Höglund Andersson och visar Lazo Golabi var han ska kratta.  

Han tycker om att göra fint och greppar vant krattan och börjar fixa i gruset. I växthuset sitter Ylva Linusson-Hahn och får lite hjälp med att plantera popcornkärnor i gamla avklippta mjölkförpackningar. 

– Det finns väldigt många plus med odlingsverksamheten, men vår pedagogiska tanke är i första hand att odlingen skapar möjlighet till inkludering och går att anpassa efter var och ens förmåga, betonar Anette Höglund Andersson och fortsätter:

– Parallellt med det praktiska arbetet i trädgården använder vi många pedagogiska verktyg när det gäller den teoretiska delen. Exempelvis har UR bra program och det finns en rad appar och digitala läromedel som vi har som stöd i undervisningen. 

Gör chips av potatisen

Båda pedagogerna undervisar även i hemkunskap, där de drar nytta av odlingarna. 

– Det är coolt att vi kan gå ut och skörda potatis tillsammans med eleverna och sedan göra chips i hemkunskapen. De får en känsla för hur saker hänger ihop. Odlingen ger ett konkret lärande, vilket gynnar många av våra elever, förklarar Ulrika Jansson. 

Odling är en lång process och pedagogerna började planera redan tidigt på året. 

– Att kunna jobba med årshjul passar oss väldigt bra. Eleverna är delaktiga i alla moment, från förodling redan i februari, plantering under våren, vattning och rensning under försommaren och sommaren, och sedan skördar vi på hösten. 

Även under senhösten och vintern fyller trädgården en viktig funktion. 

– Hit går vi för att ta en välbehövlig paus, få lite luft och uppleva årstiderna, berättar Anette Höglund Andersson. Som förstelärare deltar jag i ett projekt om samsyn och hur det kan bidra till att utveckla lärandet för eleverna. Våra odlingsprojekt är ett bra exempel. Här finns en tydlig samsyn mellan lärare, fritidshem och elevassistenter. Och framför allt: våra elever älskar att vara här ute!