Kvinna som sitter med hakan mot handen. Ser nöjd ut.
Canan Rosén, studie- och yrkesvägledare på Konradsbergsskolan, ser som den viktigaste delen av arbetet att vara en bra vuxenförebild. Foto: Robert Blombäck

Vägledare med brett uppdrag

Canan Roséns uppdrag omfattar mycket mer än att hjälpa högstadieeleverna på Konradsbergsskolan med deras gymnasieval. Hon är studie- och yrkesvägledare men har också en viktig roll i elevhälsoteamet och bidrar till att göra eleverna delaktiga i samhället.

Sidans innehåll i korthet:

  • Studie- och yrkesvägledaren på Konradsbergsskolan hjälper inte bara högstadieeleverna med gymnasievalet.
  • Canan Rosén har också en viktig roll i elevhälsoteamet och bidrar till att göra eleverna delaktiga i samhället.
  • Hon bygger relationer och ger hopp även för de elever som har det svårt i skolan

Tilda Engardt och Daniel Högberg går i klass 9A på Konradsbergsskolan på Kungsholmen. I början av året gjorde de sina gymnasieval. För Tilda var det ganska givet; det blir humanistiska programmet på Norra Reals gymnasium.

Daniel var lite mer tveksam.

– Jag visste att jag ville gå på det estetiska programmet men inte vilken inriktning, säger han och berättar att han nog var intresserad av musik på Viktor Rydbergs gymnasium, samtidigt som han hört mycket negativt om skolan.

Canan Rosén, skolans studie- och yrkesvägledare, föreslog att Daniel själv skulle ta reda på mer och dessutom besöka skolan.

– Det kändes väldigt bra när jag var där och lärarna var trevliga. Nu har jag till och med gjort ett antagningsprov till skolan där jag fick visa vad jag kan, säger han.

”Viktigt med valkompetens”

Canan Rosén är glad över att ha lyckats motivera och stötta Daniel Högberg.

– Precis som vid många andra tillfällen handlar det om att uppmuntra eleverna att vara källkritiska och själva ta reda på fakta, menar hon.

SO-läraren Magnus Granath, som också är med i klassrummet, nickar instämmande.

– Vi ska ge eleverna valkompetens. Se till att de skaffar sig egna kunskaper för att kunna fatta beslut. I mina ämnen samhällskunskap och historia kommer olika yrken in som en naturlig del när vi pratar om samhället och om dåtid, nutid och framtid.

Eleven Tilda Engardt kommer ihåg att Canan Rosén besökte hennes klass redan för några år sedan.

– Då pratade vi bland annat om källkritik och fakta. Canan tog ett exempel med pizzastället som kunde se tråkigt ut på utsidan men samtidigt ha jättegoda pizzor. Eller tvärtom: en flott pizzarestaurang med smaklösa, dåliga pizzor.

Delaktiga i samhället

De båda eleverna minns också övningar de haft i klassen med Canan Rosén. Bland annat rolleken ”Privilegiepromenaden” som visar hur hudfärg, klasstillhörighet, etnicitet, kön och sexualitet påverkar våra val och möjligheter i livet.

– I den övningen blev det väldigt tydligt att de flesta av oss som är födda här i Sverige kan välja att bli nästan vad som helst, säger Tilda Engardt.

– Jag insåg också att just de som har många privilegier ofta inte märker det själva, tillägger Daniel Högberg.

För Canan Rosén är arbetet som studie- och yrkesvägledare betydligt mer omfattande än att hjälpa eleverna på högstadiet med deras gymnasieval. Ett annat viktigt uppdrag är att bidra till att göra eleverna delaktiga i samhället och hon besöker alla klasser och lärare på skolan, från årskurs 4 till 9.

Två allvarliga elever i ett klassrum. Den ena talar och den andra tittar på honom.
Tilda Engardt och Daniel Högberg, båda i klass 9A, tycker att de är privilegierade med stora möjligheter att själva välja vad de vill bli. Foto: Robert Blombäck


Hela skolans ansvar

Samtidigt betonar både hon och Magnus Granath att vägledningsuppdraget egentligen är hela skolans ansvar.

– Det ingår i skolans demokratiuppdrag, fastslår Magnus Granath.

– Jag brukar säga till lärarna att också grupparbeten och förmågan att samarbeta med andra är studie- och yrkesvägledning. Egentligen kan all vägledning checkas av mot ökad elevkompetens eller framtida anställningsbarhet, säger Canan Rosén.

I sitt arbete använder hon sig också av sådant som händer i den närmaste omgivningen. I Konradsbergsparken nära skolan ska en idrottsanläggning byggas och fastighetsbolaget Sisab har bett skolan att bidra med barnperspektiv på anläggningen.

– Det blev ett bra tillfälle för mig att uppmuntra elever att passa på att fråga arkitekterna om deras jobb och vad de planerar att göra.

Arga Konradsbergselever

Hon berättar också om ett annat högst konkret tillfälle för eleverna att förbereda sig för vuxenlivets komplikationer: skolan delar byggnaden med Kungsholmens västra gymnasium, och trots att det är förbjudet händer det att gymnasieeleverna smiter genvägen via Konradsbergsskolans huvudingång upp till sina egna lokaler. Arga Konradsbergselever, som tycker att de har rätten på sin sida, skriker och bråkar med gymnasieeleverna om detta.

– Det blev en utmärkt möjlighet att träna konfliktlösning: ”Vad kan vi göra för att ändra på detta? Är det bara gymnasieelevernas fel? Eller gör ni själva något som trappar upp bråket?” Och framför allt uppmanar vi eleverna att ta kontakt med oss vuxna när något händer; det är vi som ansvarar för miljön och för eleverna.

Konradsbergsskolans rektor Eva Andersson uppskattar Canan Roséns innovativa och analytiska sätt att tänka kring sitt syv-uppdrag.

– Hon jobbar brett, både med grupper, individer och hela klasser. Och hon lyckas få in kopplingen till elevers förmågor och kompetenser både i nutid och i framtid. Hon vill att eleverna ska känna att de kan påverka sin vardag och bli delaktiga.

”Viktigt att de mår bra”

Eva Andersson vill också lyfta fram studie- och yrkesvägledarens roll i elevhälsoarbetet.

– Skolans uppdrag är ju lärande, och då är det också viktigt att se till att eleverna mår bra när de är här. Canan sitter med i vårt elevhälsoteam och hennes roll är ovärderlig. Hon har möjlighet att bygga relationer och ge hopp också för de elever som av olika anledningar har det svårt i skolan.

– Jag kan ge de eleverna lite ”vip-treatment”, och de behöver ju inte känna att de pratar med någon som ska sätta betyg på dem, tillägger Canan Rosén.

Ingela Ösgård

Skribent

Originalpublicering LÄRA #2 2022