Skolbiblioteksplan för förskolor och skolor i Stockholms stad
Vägledning
Lästid 2 minuter
Skolbiblioteksplanens syfte är att öka likvärdigheten i Stockholms stad när det gäller tillgång till bibliotek i förskola och skola. Använd den som ett stöd i verksamhetsutvecklingen.
Skolbiblioteksplanen riktar sig i första hand till dig som är rektor i förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Den beskriver:
hur förskolan kan använda bibliotek i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet
hur de lagstadgade ändamålen med skolbibliotek, som att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet, ska uppnås i stadens skolor.
Enligt nya skärpta skrivningar i skollagen ska alla elever ska ha tillgång till bemannade och ändamålsenliga bibliotek på den egna skolenheten. De nya skrivningarna började gälla den 1 juli 2025. Skolbiblioteksplanen ger exempel på hur skrivningarna kan konkretiseras i verksamheten.
Varför bibliotek?
Att kunna läsa, skriva, ha tillgång till information och göra sin röst hörd är mänskliga rättigheter. Barn och unga behöver kunna omvandla information till kunskap för att bli delaktiga i samhället och stå emot vilseledande information. Kunskap är en förutsättning för demokrati och bibliotek är en viktig funktion i det demokratiska samhället.
Bibliotek gör det möjligt för alla barn och unga att uppleva litteratur utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Biblioteken gör kultur och kulturarv tillgängligt. Det stärker förmågan att bättre förstå både sig själv och andra människors villkor och värderingar.
Arbeta med skolbiblioteksplanen
Ladda ner och använd skolbiblioteksplanen som ett verktyg för verksamhetsutveckling på din förskola eller skola.
Det bästa med skolbiblioteket är bibliotekarien och miljön. Vår bibliotekarie är bäst och hon bidrar till att det är så mysig atmosfär här inne. /Elev, årskurs 9
Frågor och svar om lagändringarna
Här hittar du som rektor utbildningsförvaltningens svar på några vanliga frågor om de skärpta skrivningarna i skollagen gällande skolbibliotek (SFS 2010:800, 2 kap. 24 §).
Skolbibliotek ska, enligt den nya skollagen, främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Skolbiblioteken ska också verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De ska främja intresset för bildning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet.
Skolbibliotek i Stockholm stad ska ha ett uttalat pedagogiskt uppdrag när det gäller läs- och språkutveckling samt medie- och informationskunnighet. Det handlar om att skolbibliotekarien ska arbeta läsfrämjande på olika sätt och att tillhandahålla ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier. Eleverna ska också erbjudas medier på många språk och i olika anpassade format. I uppdraget ingår även att främja elevernas förmåga att finna, analysera och kritiskt värdera information. I stadens skolbiblioteksplan beskrivs mer utförligt vad som ingår i skolbibliotekets uppdrag.
Enligt förarbetena till bestämmelserna är närheten till skolbibliotek central för att alla elever ska ha förutsättningar att använda skolbibliotek som en del av undervisningen. Genom att ha skolbiblioteket nära kan elever och lärare ha daglig tillgång till skolbibliotekets medier och regelbundet ta stöd av och interagera med skolbibliotekarien. Något som är avgörande för att kontinuerligt kunna nyttja skolbibliotekets resurser och medier.
Ett särskilt skäl kan vara att elevantalet är så litet att det inte är rimligt att bedriva skolbiblioteksverksamhet på den egna enheten. Det kan till exempel vara fallet för en liten skola i glesbygd.
Svårigheter att hitta personal med rätt kompetens bör inte utgöra särskilda skäl. Inte heller brist på lämpliga lokaler för skolbiblioteket bör utgöra särskilda skäl.
I första hand ska personal som har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap bemanna skolbiblioteken. I de fall där det inte finns någon med sådan examen tillgänglig kan också personal med annan relevant högskoleutbildning ha den kompetens som krävs.
Enligt förarbetena innebär examen från en annan relevant högskoleutbildning till exempel grund- eller ämneslärarexamen, journalistisk examen eller litteraturvetenskaplig examen.
För bedömning av vad som utgör en annan relevant högskoleutbildning behöver du som rektor i samband med anställning göra en prövning i det enskilda fallet. Du kan med fördel stämma av utbildningens relevans i förhållande till hur skolbibliotekets uppdrag beskrivs i stadens skolbiblioteksplan.
Skolbibliotekets bemanning behöver vara av den omfattningen att skolan uppfyller skollagens nya definition av ett skolbibliotek. Det innebär att skolbibliotekarien måste ha tid att fortlöpande se till att utbudet uppdateras och anpassas efter de olika elevgrupperna på skolan samt tid att interagera med övrig personal och elever. I stadens skolbiblioteksplan tydliggörs vikten av att skolbibliotekarien behöver ha tid för både pedagogisk verksamhet och för administration.
Det finns ingen fastslagen bestämmelse i staden om i vilken grad skolbiblioteken ska vara bemannade. Det är verksamhetens behov som ska styra det. Hur hög bemanningen ska vara på en enskild skola behöver med andra ord bedömas utifrån
antalet elever
elevernas behov och förutsättningar
målet att skolbiblioteket fortlöpande ska användas som en resurs i undervisningen.
I Stockholms stad har till exempel Enbacksskolan en heltidsanställd skolbibliotekarie på cirka 400 elever, ett skolbibliotek som har fått utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass”.
Medioteket erbjuder olika former av stöd kopplat till skolbibliotek.
Propositionen Stärkta skolbibliotek (Prop. 2023/24:164) utgör förarbete till skollagsändringarna. Där kan du läsa mer om bakgrunden till lagens tillkomst och en utförlig beskrivning av intentionerna till hur den nya lagen ska tolkas och tillämpas.
