Två kvinnor står i en biblioteksmiljö och håller upp böcker.

Skolbiblioteken ska bli ännu bättre

Stockholm har fått en ny skolbiblioteksplan där likvärdigheten betonas och rektorns ansvar skärps. Fler elever ska kunna gå till ett skolbibliotek som är väl integrerat i skolans arbete och har utbildad personal.

Sidans innehåll i korthet:

  • I skolbiblioteksplanen för 2021–2024 betonas likvärdigheten och rektorns ansvar skärps.
  • Målet är att fler elever ska kunna gå till ett skolbibliotek som har utbildad personal.
  • Bemanningen har stor betydelse för hur många böcker eleverna lånar.
  • Prioriterade områden är bland annat flerspråkighet och elever i behov av särskilt stöd.

I februari fastställdes Stockholms stads nya skolbiblioteksplan som gäller till och med 2024. Planen ger vägledning för hur skolbiblioteken ska arbeta och beskriver exempelvis rektorns och skolbibliotekariens ansvar. Mycket återkommer från den tidigare planen, men vissa skrivningar är nya.

– En liten men viktig sak är en skärpning av rektorns ansvar jämfört med tidigare, säger Jenny Karlsson som är skolbibliotekskonsulent på Medioteket och har varit med och tagit fram planen.

En annan nyhet är att skolbibliotekarierna på gymnasiet har fått tre egna ansvarsområden som rör vetenskapligt material, referenshantering och gymnasiearbetet. Andra områden som betonas i planen är medie- och informationskunnighet, flerspråkighet, minoritetsspråken och elever i behov av särskilt stöd.

– Vi betonar vikten av att få läsa med både ögon, öron och fingrar. På Medioteket har vi tagit fram stöd i form av så kallade äppellådor som framför allt är tänkta för elever på grund- och gymnasiesärskolan, säger Maria Ronnås, skolbibliotekskonsulent och samordnare på Medioteket.

Fler utbildade bibliotekarier

Det finns även planer på att ta fram ett utvärderingsmaterial för skolorna.

– Vår strävan är att skolbiblioteket ska ingå i kvalitetsarbetet på varje skola, säger Maria Ronnås.

Ett ord som återkommer i många av utbildningsförvaltningens styrdokument är likvärdighet. Skolbiblioteksplanen är inget undantag. Där fastslås att förvaltningen ska ”verka för likvärdighet när det gäller elevernas tillgång till välfungerande skolbibliotek”. Två konkreta målsättningar är att skolbiblioteken ska vara bemannade och att andelen skolor med fackutbildade bibliotekarier ska öka.

Medioteket är utbildningsförvaltningens stödfunktion för biblioteksutveckling och där samlar man bland annat in statistik för att följa utvecklingen. Under den föregående fyraårsperioden förblev andelen skolor med bemannade skolbibliotek i stort sett oförändrad. Däremot ökade andelen fackutbildade bibliotekarier från 21 till 28 procent.

– Det är inte riktigt görbart att bemanna alla Stockholms stads skolenheter med fackutbildade bibliotekarier just nu, och vi har många duktiga lärarbibliotekarier som också gör ett fantastiskt jobb, säger Maria Ronnås.

Många elever har tillgång

I dag har sju av tio elever på Stockholms kommunala grundskolor tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst på halvtid. På gymnasiet är siffran nio av tio elever. Det är betydligt bättre än snittet för hela landet. Bemanningens betydelse syns på lånestatistiken. På skolor som har mer än halvtidsbemanning lånar eleverna tre gånger så många böcker som på skolor med mindre bemanning.

När det gäller hur mycket enskilda skolor lägger på inköp av böcker och andra medier, varierar beloppet mellan noll och 238 kronor per elev och år. Även på stadsdelnivå är skillnaden stor.

– Vi rekommenderar ett medieanslag på en bok per elev och år, säger Maria Ronnås.

Tidigare i år presenterade regeringens utredare Gustav Fridolin en rad förslag på hur skolbiblioteken kan stärkas, bland annat krav på bemanning. Dessutom finns ett förslag om en ny vidareutbildning för lärare som arbetar i skolbibliotek. Den ska ge lärare möjlighet att ha kombinationstjänster där undervisning ingår.

I linje med utredningen

Jenny Karlsson och Maria Ronnås är positiva till förslagen och tycker att Stockholms skolbiblioteksplan ligger i linje med utredningen. Där betonas även att fortbildning som rör skolbiblioteket måste riktas till olika yrkesgrupper inom skolan, vilket redan gäller för Mediotekets kurser.

– Vi uppmuntrar skolbibliotekarien att ta med sig lärare från skolan. För ett år sedan gjorde vi en satsning på samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem. Sju skolor var med och hittade olika estetiska uttrycksformer utifrån så kallade silent books, alltså bilderböcker utan text, berättar Jenny Karlsson.

Annelie Drewsen

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 2/2021