Så blev lektionerna mer attraktiva

Andrea Mårtenson är förstelärare i undervisningsutveckling och Marie Ståhl förstelärare i naturvetenskapliga ämnen. De har varit draglok i det EU-finansierade projektet Bliva som nu är avslutat efter ett arbete som omfattat hela skolan. Bromma gymnasium är en av cirka 30 grund- och gymnasieskolor i Stockholm som har deltagit i Bliva (”behovsdrivet lärande med innovativa verktyg och arbetssätt”).

− I arbetslaget funderade vi på hur ett ämnesövergripande samarbete på hela skolan skulle kunna se ut. Sedan valde skolledningen att tillsammans med mig och Marie vidga projektet till två år, säger Andrea Mårtenson.

Det var en stor skillnad mot hur skolan normalt arbetar och det krävdes en organisationsförändring för att få allt på plats. Andrea Mårtenson och Marie Ståhl blev projektledarna som skapade strukturen.

Marie Ståhl förklarar:

– Vi skulle försöka få alla att jobba med något som skulle leda till något nytt konkret i undervisningen. Skolans alla förstelärare blev ansvariga för det praktiska genomförandet.

Torftigt språk på proven

Utbildningsförvaltningen hade skapat färdiga moduler att välja från och skolorna kunde på så sätt utforma sitt förändringsarbete efter egna behov och önskemål. Bromma gymnasium valde ”systematisk undervisningsutveckling” som löper i en cykel: först identifiera ett problem och formulera en hypotetisk lösning, sedan testa den tänkta lösningen i klassrummet under kollegialt överinseende och därefter utvärdera resultatet.

Andrea Mårtenson ger ett exempel från samhällsvetenskapsprogrammet. På proven visade sig elevernas språk och resonemang ofta vara för torftiga för att möjliggöra höga betyg, trots att eleverna kunde ha goda ämneskunskaper.

En hypotes togs fram. Att arbeta med sambandsord skulle kunna hjälpa eleverna att fördjupa sina texter. Sambandsorden kunde vara ”därför att”, ”som leder till” eller ”på grund av”. Eleverna fick därmed nya användbara verktyg för att höja sina prestationer. Nya examinationsmetoder har tagits fram på samma sätt.

”Bättre att plugga hemma”

– Vi ville att lektionerna ska kännas meningsfulla för eleverna. Det har varit hög frånvaro för att eleverna har tyckt att det varit bättre att plugga hemma. Vi ville göra lektionerna mer attraktiva, säger Marie Ståhl.

Därför infördes examinationsdelar i nya former, ibland på vanliga lektioner. Det kunde vara en diskussion, ett seminarium, en film eller en podd som bedömdes och betygsattes. Marie Ståhl menar att det är friheten att pröva idéer utan krav som varit det viktiga. Att lära vad som fungerar och vad som inte gör det utan prestige.

− Jag och en kemilärare prövade mer bildstöd vid laborationerna. Idén var att det skulle gå snabbare och vara intressantare att se en instruktion som bilder i stället för text. Men så var det inte alls, eleverna ville ha det som tidigare. Och så fick det bli.

En framgångsfaktor har enligt projektledarna varit att alla idéer som testats har analyserats i tvärgrupper. På så sätt har var och en i kollegiet kunnat fånga upp det som fungerat bra för att sedan själv använda det i sin egen undervisning.

”Små steg som ger resultat”

Projektet avslutades med en enkät till lärarna, som alla hade hunnit med två undersökningsfrågor. Det lärarna uppskattade mest var det kollegiala lärandet, medan nackdelen var att det skedde på bekostnad av de vanliga ämnesrelaterade mötena. Det går dock inte att säga ännu om arbetet kommer att leda till förbättrad måluppfyllelse.

− Det är fel frågeställning, tycker vi. Detta är de små steg som vi tror ska ge resultat på sikt. Men ett undantag finns och det gäller matte B, där man jobbat med mattefilmer och stödundervisning som har resulterat i högre måluppfyllelse, säger Marie Ståhl.

Andrea Mårtenson konstaterar att om bara en enda elev har förbättrat sitt resultat för att hen har lärt sig att utveckla sitt språk och resonemang, då är hon nöjd.