Praktiska övningar genväg till lärande

Skapa broar av spagetti, bygg en liten elbil eller rita ett hus där du bestämmer material, planerar konstruktion och funderar över tekniska installationer. Det är exempel på projekt som högstadieeleverna i Observatorielundens skola i Vasastan får arbeta med för att få en bättre förståelse för teknik och fysik.

– I stället för att läsa varför det är viktigt att hjulaxeln på en bil sitter rakt så kan de testa vad som händer om den inte gör det och vad resultatet blir om man flyttar lite på den. För eleverna blir det väldigt tydligt när de får testa i praktiken, och när de tycker att det är kul så kommer kunskapen på köpet, säger Mathilda Adriasola, lärare i matematik, NO och teknik.

I fjol fick hennes sjuor var sitt startpaket med fyra plasthjul, en liten motor, några bambupinnar, elkretsar och sladdar, kartong, lim och gem. Sedan fick varje elev bygga sin egen bil. Den skulle hålla för krockar och kunna köra både rakt och snabbt. Tack vare projektets bredd kunde lärarna baka in såväl teknik (genom att prata om bilens konstruktion) och fysik (krafter, hävstänger) som hållbar utveckling.

– Man kan också diskutera för- och nackdelar med bensin- och elbilar, lyfta fram miljöfrågorna och prata om hur man tillverkar ett batteri och vilka resurser som krävs för det, säger Mathilda Adriasola.

Loggbok som dokumentation

Under hela projektet dokumenterade eleverna såväl ritningar som tankar och bilder i en loggbok, och mot slutet gjorde de också filmer om sina bilar. En lärdom är att det är viktigt att bryta ner projektet i mindre delar: i ett moment får eleverna lära sig hur man kopplar ett batteri och i ett annat hur krafterna kan fördelas i karossen.

– Vi börjar inte med att bygga en hel bil utan vi börjar med små, små steg och sedan får de själva klura på hur de ska sätta ihop dem till någonting större som samverkar, säger Mathilda Adriasola.

Observatorielundens skola öppnade 2014, men först för fyra år sedan tillkom högstadiet. Många av lärarnas idéer har de därför fått med sig från tidigare arbetsplatser och sedan anpassat till sina klasser.

– Jag tycker att projekten bidrar till att klassen ser ännu mer positivt på NO-ämnena. Många är redan intresserade, men detta gör att de tänder till lite extra, och när de blir nyfikna tar de till sig ännu mer kunskap, säger Markus Hultberg, NO- och tekniklärare.

Byggde broar av pasta

Det var också han som tog initiativ till att skolans två åttondeklasser i fjol deltog i den rikstäckande tävlingen Teknikåttan, vars syfte är att väcka intresse för naturvetenskap, matematik och teknik. Den ena klassen tog sig ända till riksfinalen, och även om klass 8A bara deltog i den första kvaltävlingen så var det kul, tycker Albin Wahlgren som i dag går i 9A.

– Det var bra för att sätta allmänbildningen på prov. Jag tycker att naturvetenskap är intressant, så jag har redan bestämt mig för att söka det gymnasieprogrammet, säger han.

Ett annat projekt i klassen har varit att bygga broar av pasta. Eleverna fick gruppvis ett kilo spagetti och en limpistol till sitt förfogande och skulle sedan skapa en så hållbar bro som möjligt.

– Det var ett smart sätt att lära ut och mycket roligare än om vi bara hade läst om olika konstruktioner i en bok, säger Albin Wahlgren.

”Bra att få testa praktiskt”

Hans klasskamrat Saga Cavalli-Björkman håller med:

– Det var bra att få testa de teoretiska kunskaperna mer praktiskt. I en text kan man läsa om hur något fungerar, men det är först när man provar i verkligheten som man verkligen vet om det gör det. Jag gillar när undervisningen blir blandad, säger hon.

Vilken konstruktion som höll bäst fick klassen gemensamt testa genom att stapla så många böcker som möjligt på varje bro innan den rasade.

– Det var väl det de tyckte var allra roligast, men det blev också väldigt konkret, och vi kunde koppla resultatet till skillnaden mellan olika konstruktioner, säger Markus Hultberg.

Det här läsåret kommer en årskurs att få bygga hus i Minecraft, där de bland annat ska bestämma energiförsörjning och material.

– Vi kan prata om husets historia, om olika byggtekniker och konstruktioner. Och om man vill ha ett smart hus måste man fundera på hur det samverkar med de olika delarna av mobilen, säger Mathilda Adriasola.

Pratade om det hemma

Även hon tror att kopplingen mellan teori och praktik bidrar till elevernas lärande.

– Jag tror att fler elever får med sig själva principen när de själva bygger någonting, även om inte alla förstår detaljerna. Men det blir mer tydligt vad de egentligen gör, att de inte bara läser diffust om tekniska begrepp, utan att de rent konkret bygger elbilar där tekniken är en viktig del av projektet, säger hon.

Hon märkte också att många elever pratade om projektet hemma och att även föräldrarna tyckte att det var spännande.

– Det händer någonting med engagemanget när man kopplar uppgiften till verkligheten. Och i undervisningen vill vi gärna lyfta fram sådant som ligger nära eleverna och låta dem fundera över hur de kan lösa ett problem.