Resan till Auschwitz gav minnen för livet

En både lärorik och omtumlande resa, bekräftar Helena Forsman Lund, SO-lärare på Aspuddens skola.

– Elever som var med på Polenresan har sagt att de blivit mer observanta på nutiden och dagens samhälle och att de börjat fundera i vidare perspektiv. Jag som lärare har också fått djupare kunskaper och nya infallsvinklar som jag tar med mig i min framtida undervisning om till exempel nazism och antisemitism, säger hon.

Resorna till Polen är en del av det hågkomstprojekt som arrangeras av Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Projektet har pågått sedan 2014 och riktar sig främst till nior. Från varje skola som deltar får några elever och lärare följa med.

Besökte koncentrationsläger

Programmet är digert, med omfattande seminarier både före och efter resan, där de lär sig om antisemitismens historia och Förintelsens förlopp samt om nya högerextremistiska rörelser och folkmord som skett efter Förintelsen.

Elever från hela Sverige deltar och utbildas, och resorna går antingen till Krakow eller Warszawa. Aspuddens skola deltog i resan till Krakow och dess omgivningar. De besökte koncentrationslägren Auschwitz och Birkenau och fick också se andra platser med mörk historia som kanske inte är lika omtalade.

De elever som vill delta får motivera varför när de anmäler sig. Sofia Bonnevier i klass 9A ville lära sig mer om Förintelsen och framför allt gå mer på djupet än vad man gör i skolans undervisning. Även Mateo Jernberg, klass 9D, ville uppleva historien på plats.

– Jag trodde att det skulle bli en stor upplevelse, både själva resan till Polen och att se allt med egna ögon, säger han.

”Känslorna kom efteråt”

Det var dock bitvis en väldigt tung resa, med många nya intryck och lärdomar. Framför allt har besöket i Auschwitz – med bilder på alla fångar och insikten att de var där en väldigt kort period eftersom deras liv tog slut för tidigt – etsat sig fast hos de två niorna.

– Jag kunde inte ta in allt direkt, utan en del känslor kom först efteråt, så det var bra att vi var i en grupp där vi kunde reflektera tillsammans och prata om våra upplevelser, säger Sofia Bonnevier.

De är båda påtagligt berörda när de långt senare berättar om resan och övertygade om att minnet kommer att stanna inom dem hela livet. De har fått nya perspektiv och ny kunskap, och båda reagerar i dag också tydligare om de hör att någon skämtar om judar.

– De som skämtar har ingen aning om vad det egentligen handlar om, konstaterar Mateo Jernberg.

”Historien blir mer verklig”

En annan skola, Kista grundskola, har samarbetat med SKMA i fem år, och Salamaah Mahmood, lärare i SO och svenska för årskurs 7–9, är nöjd med resornas pedagogiska upplägg som bland annat innebär att deltagarna får följa faktiska människors livsöden.

– Det är ett bra sätt att levandegöra hur Förintelsen drabbade våra medmänniskor. Att vi också får besöka andra viktiga historiska platser och lära oss hur judarna levde före Förintelsen gör att eleverna får större förståelse och insikt. Det blir en helt annan sak att följa med SKMA än att mata in faktakunskaper i klassrummet, säger hon.

Hon har själv deltagit i flera resor och menar att oavsett om man är lärare eller elev så påverkas man av det man får uppleva. Det har i sin tur förändrat hennes undervisning i historia.

– Den fakta som finns i våra läromedel och kursplaner har jag kunnat koppla till de personliga berättelser som jag tagit del av, och det gör att historien blir mer verklig och levande för eleverna. Att se detta på plats förändrar varje människa, oavsett bakgrund.

Berättar för sina familjer

Den starka upplevelsen ger också ringar på vattnet när eleverna kommer hem. Salamaah Mahmood hör dem dela med sig av sina erfarenheter till klasskompisar, och de berättar också för sina familjer.

– Jag tror att eleverna genom sin nya kunskap kan fortsätta kampen mot de orättvisor som de upplever och som de ser i dagens samhälle. Det ger hopp om en bättre och ljusare framtid.

En viktig del av SKMA:s hågkomstprojekt är att nå ut till så många som möjligt, inte bara till dem som fått möjlighet att följa med på resan. I Kista grundskola arrangerade eleverna efteråt en utställning till vilken de även bjöd in externa besökare, däribland den tidigare utbildningsministern Anna Ekström och Förintelseöverlevaren Tobias Rawet som tidigare har besökt klassen och berättat om sin tid i koncentrationsläger. Med hjälp av sparade bagagetaggar, resedokument och bilder presenterade eleverna parvis vad de varit med om under den veckolånga resan, dag för dag.

– När våra elever har fått fördjupad kunskap och vill föra dessa människors berättelser vidare har vi lyckats. Det är så vi kan vinna kampen mot antisemitism, rasism, islamofobi, afrofobi och homofobi, säger Salamaah Mahmood.

”De blev väldigt tagna”

Åter till Aspuddens skola, där egna fotografier och videoklipp från resan resulterade i en utställning som skolans åttor och nior besökte gruppvis under Förintelsens minnesdag den 27 januari, och där de som deltagit i resan fick berätta om den.

– När eleverna själva berättar för sina kamrater blir det mycket starkare och mer levande än när jag undervisar om detta. Det var ett sätt att försöka nå ut till alla så att kunskapen sprids, säger Helena Forsman Lund.

För eleverna var det känslosamt att berätta om sina upplevelser, men de tycker att de fick bra respons.

– Det kändes som om de andra också blev väldigt tagna, det var inga som var direkt glada eller skämtade när de gick härifrån, säger Sofia Bonnevier.