Naturliga möten under hela skoldagen

Det är pysseleftermiddag på Hökarängsskolans fritidsklubb. Doris Wickström från årskurs 4 och Andreas Sae Cheng från årskurs 6 i anpassad grundskola sitter bredvid varandra och jobbar med cernitlera. Tillsammans rullar de små klot av leran och staplar dem sedan på varandra till en liten snögubbe. 

Skilla Wiberg, som också går årskurs 6 i anpassad grundskola, har format en hatt som snögubben får bära. När de är klara bestämmer de att de ska göra en sköldpadda där de hjälps åt med de olika delarna. 

– Det är kul när vi får jobba tillsammans, eller när vi bara får hänga med kompisar, säger Andreas Sae Cheng. 

”Även gemensamma raster”

Även Doris Wickström gillar att de får samarbeta som de vill och tycker att det är bra att de får träffa elever från många klasser. 

På Hökarängsskolans fritidsklubb går elever från mellanstadiet och elever från anpassad grundskola tillsammans.

– Vi är en gemensam fritidsklubb, och även skolans raster är gemensamma, så det blir naturligt för eleverna att mötas under hela dagen, säger elevassistenten Samir Wälle. 

Han har jobbat här i sex år och varit delaktig i att bygga upp den integrerade verksamheten. I dag är den en självklar del av mellanstadiets fritidsklubb, och skolan försöker blanda grupperna även i lågstadiets fritidshemsverksamhet. Där varierar det dock från år till år, beroende på hur många elever som finns i grupperna och hur mycket som behöver individanpassas. 

Viktigt lära av varandra

Hanna Ringstad är fritidshemslärare och konstaterar att det snabbt märks vilka som är vana vid att gå tillsammans. Dagens femmor gick lätt att få in i verksamheten eftersom de hade haft det så sedan lågstadiet.

– Men det märktes direkt att våra fyror inte var vana. Vi fick jobba mer med att integrera dem för att få ihop gruppen till en helhet i stället för att det ska bli en vi-och-dom-mentalitet. Mycket handlar om att skapa relationer mellan eleverna, och när de blir vana vid varandra blir det också en bättre sammanhållning, säger hon.

Hon nämner vikten av att ha stöd från skolans ledning och att anpassad grundskola och grundskola arbetar tillsammans. Här har de regelbundet workshoppar och gemensamma temadagar för att kunna lära av varandra.

– Men visst har vi utmaningar med elever som inte förstår varandras olikheter. Om något händer tar vi upp det direkt i vår personalgrupp och går sedan igenom med eleverna vad som har hänt, för att snabbt komma till rätta med kränkningar.

Stort socialt behov

Varje vecka har fritidsklubben ett brett urval av aktiviteter. Här finns rum för att spela pingis, läsa eller bara mysa, och de har en utomhusdag i veckan. Under hösten ordnade de en egen variant av tv-programmet Bäst i test. Men det svåraste, säger Samir Wälle, är att hitta gemensamma aktiviteter som alla kan delta i. 

– Vi kan inte ha en nivå som är för enkel och inte en som är för svår, eftersom våra elever är så olika. Vi planerar gemensamt, lär oss vad som funkar och försöker ha flera alternativ. Och det allra viktigaste är att göra det som eleverna tycker är kul, säger han.

Det finns också en förslagslåda, men Doris Wickström säger att hon sällan önskar aktiviteter eftersom hon tycker att det är bra och lagom varierat som det är.

Hanna Ringstad säger att den integrerade fritidsklubben är bra för alla elevers utveckling och lärande. Elever från anpassad grundskola har ofta ett stort socialt behov, och genom att blanda klasserna sporras de på ett sätt som de inte skulle göra i sin egen grupp. 

 ”Integrerad fritid bra för alla”

 – De utmanas både socialt och kunskapsmässigt, och även grundskolans elever får lära sig empati och att ha ett bra förhållningssätt till dem som fungerar på ett lite annat sätt. Det blir en stor möjlighet för alla att utvecklas som personer, säger hon. 

Men det handlar inte bara om det sociala, utan lika mycket om kunskap och ledarskap där eleverna stärker varandra.

– Eleverna i grundskolan utvecklas av att hjälpa dem som går anpassad grundskola. De får lära sig att tänka nytt, för om deras kamrater inte förstår så måste de förklara på andra sätt. Det gör att de utvecklas genom att ha en mer ledande roll och även i sitt språk.

Samtidigt kan det finnas elever i grundskolan som inte heller alltid förstår eller hänger med när lärarna förklarar, och även för dem är den blandade verksamheten bra, menar Hanna Ringstad. 

– De har nytta av det bildstöd som anpassad grundskola använder och av att vi förklarar saker tydligare. Alla tjänar på en integrerad fritidshemsverksamhet där man får stöd att ta fram sina styrkor.