Mer gedigen bedömning med ”Bygga svenska”

Våren 2019 släppte Skolverket ”Bygga svenska”, ett bedömningsstöd för nyanlända elever i grundskolan. På Loviselundsskolan skulle Marina Rubenian, speciallärare och samordnare i svenska som andraspråk, ensam bedöma närmare 500 elevers språkutveckling.

– Det var ett väldigt omfattande arbete och jag gick runt som en galning på skolan. Det kändes som att kasta sig i havet utan livboj, säger hon. 

Fram till dess saknade skolan och lärarna verktyg för att göra en komplett och rättvis bedömning av elevernas språknivå. Med ”Bygga svenska” fick de ett gediget material med tydliga observationspunkter och dokument att arbeta med. Men det var inte förrän Marina Rubenian gick en kurs som anordnades av FoU-enheten som hon verkligen förstod hur användbart ”Bygga svenska” var. 

– Jag hade missat den stora poängen, att materialet har fem steg. När man väl har insett vilket steg i språkutvecklingen eleven ligger på så bygger allt annat på det. 

En solfjäder av dokument

De fem stegen tar fasta på utmärkande drag i andraspråksutveckling och går från nybörjare till avancerad nivå. 

– Till varje steg finns observationspunkter för vad eleven ska kunna inom områdena tala, lyssna, läsa och skriva, förklarar Marina Rubenian. 

Hon lägger fram en solfjäder av dokument på bordet framför sig. Här finns allt från bilder som kan ligga till grund för bedömningen i muntlig svenska till omfattande mallar där lärare kan samla observationer om alla elever i en klass. Dessutom har Loviselundsskolan tagit fram egna rutiner och skapat ett årshjul för bedömning av ämnet svenska som andraspråk. För elever i anpassad grundskola används ett särskilt material från Skolverket som heter ”Gilla Läsa Skriva”. 

Den allra första bedömningen görs i maj för elever i förskoleklassen som ska börja i årskurs 1 på hösten. 

– Därefter bedöms eleverna i varje årskurs av klassläraren i samråd med samtliga pedagoger kring eleven, berättar Marina Rubenian. 

Mellan februari och april varje läsår pågår det mest intensiva sambedömningsarbetet. I början av maj sammanställs underlaget och skickas till rektorn, som fattar det formella beslutet om vilket svenskämne varje elev ska läsa. 

”Viktigt bolla med kolleger”

Sedan ett par år arbetar även Ida Ängvard, lärare i svenska som andraspråk, med bedömningen. Utöver att undervisa de nyanlända eleverna är hon ett stöd för lärare som behöver hjälp med bedömningen i svenska som andraspråk. 

– Våra olika kompetenser gör att vi kan jobba bra tillsammans. Det är viktigt att kunna bolla med kolleger och lära av varandra, säger hon. 

Medan Ida Ängvard är specialiserad på den individuella bedömningen och undervisningen av elever fokuserar Marina Rubenian på den övergripande organisationen av ämnet. Numera har de flesta lärare på skolan gått kursen om ”Bygga svenska” och är bekanta med materialet. Uppåt 90 procent av eleverna på skolan läser svenska som andraspråk. 

– Tidigare när vi inte hade ett ordentligt underlag var det bara fem, sex elever i varje klass, men nu när vi har fått rätt verktyg och lärt oss att använda det blir bedömningen komplett och likvärdig, säger Marina Rubenian.

En insikt har varit att det finns elever som är födda i Sverige men saknar djupare kunskaper i svenska språket. De behöver undervisning i svenska som andraspråk för att utveckla ett mer avancerat språk. 

– Syftet med bedömningen är att kunna ge eleverna en passande undervisning utifrån deras språknivå. ”Bygga svenska” innehåller material både för bedömning och undervisning, och nu jobbar vi med att utveckla undervisningsdelen, säger Marina Rubenian.

Färre frågor från föräldrar

Hela skolan har fått utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och nästan alla språklärare har gått fortbildningen om ”Bygga svenska”. Under 2024 kommer detta arbete att fördjupas. 

Ytterligare en fördel med den gedigna bedömningen är att frågorna från vårdnadshavarna har blivit färre. Ida Ängvard berättar att man tagit fram en folder som skickas med till alla vårdnadshavare tillsammans med beslutet om att en elev ska läsa svenska som andraspråk. I foldern förklaras bland annat hur bedömningen är gjord och att de två svenskämnena är lika mycket värda. 

– Förut fick vi många telefonsamtal med frågor från föräldrar, men förra året när vi skickade ut foldern var det inte ett enda samtal, säger Ida Ängvard.