Medieinriktning med demokrati i fokus

En kylig vinterdag sitter ett 20-tal koncentrerade elever i klass SA20C i en bildsal på nyrenoverade Östra Real på Karlavägen i Stockholm. De går på samhällsvetenskapsprogrammet med medieinriktning, och den här lektionen illustrerar medieämnets komplexitet i dag, med demokratifrågor i fokus utifrån olika perspektiv.

Eleverna ska förbereda en essä på temat ”Bilden av den andre” som är ett ämnesövergripande projekt inom medier, samhälle och kommunikation, svenska 3 och filosofi, där Magnus Rosshagen samarbetar med kollegan David Enemar. Utgångspunkt är den koloniala historien och hur den påverkat världen och dagens samhälle. Att läsa ”Mörkrets hjärta” av Joseph Conrad, om kolonialmakten Belgiens övergrepp i Kongo, har varit en del av förberedelserna.

Men ”Bilden av den andre” kan likaväl handla om Black lives matter eller om vardagsrasism. Förmågan att associera och fördjupa de teoretiska kunskaperna är en del av utmaningen.

”Inspireras av hans kunnande”

Eleverna Liv Asker och Cindrella Soliman hämtar inspiration från skoltidningen Östra Berättar som klassen gjorde förra terminen och som tar upp andra aspekter på ”vi och dom”. Cindrella Soliman har gjort ett reportage med rubriken ”Det nya hemlandet Sverige”, med utgångspunkt från den ryska invasionen av Ukraina och den flyktingvåg som nått Sverige men också med tillbakablickar på den egna familjens flykt från Irak 1991.

− Jag inspireras av Magnus yrkeskunnande. Många ser på politiska debatter utan att reflektera, men med de verktyg vi får med oss från hans undervisning blir det självklart att analysera det som sägs, säger Cindrella Soliman, som var en av två chefredaktörer när tidningen producerades.

Liv Asker nickar och säger att en lärare med en yrkesbakgrund i det ämne hen undervisar är inspirerande.

− Magnus är unik, han är den första lärare jag haft som brinner för sitt ämne. Jag vill använda de kunskaper jag får här, så jag väljer mellan att bli advokat och journalist, säger Cindrella Soliman.

Journalistiska verktyg

Magnus Rosshagen undervisar på och ansvarar för sex olika mediekurser. Han menar att den ämnessammansättningen hade varit nästintill omöjlig om han inte haft den yrkesbakgrund han har.

– Det är så komplext, för eleverna ska arbeta både med teknik och hantverk samtidigt som de ska få kvalificerade teoretiska kunskaper. Det är viktigt att lära dem att berätta själva.

Han poängterar att lärare har ett uppdrag att värna om demokratin och lyfta fram yttrandefrihets- och värdegrundsfrågor, och en av metoderna är att lära eleverna kritiskt tänkande med hjälp av journalistiska verktyg.

Magnus Rosshagen har varit lärare sedan 2006. Det som fick honom att byta yrke var dels familjesituationen när han hade fått barn, dels att det var slitigt att frilansa som fotograf och journalist. Läraryrket låg nära till hands.

− Jag har rest väldigt mycket i Afrika och upplevt hur vi i Sverige fortfarande ger en endimensionell bild av människor från andra delar av världen, och att rasism fortfarande är vanlig när vi skildrar svarta människor och deras liv.

”Var nyfiken och källkritisk!”

Att ge kommande elever verktyg att själva söka fakta och kunna förmedla dem var lockande. Som nybliven lärare kunde han tack vare sina kontakter etablera ett utbyte med en skola i Kenya. Hans elever besökte Nairobi och de kenyanska eleverna kom hit. De skildrade varandras vardag i text och bild, vilket resulterade i reportageboken ”Nacka–Nairobi” med berättelser och bilder från två kontrasterande kulturer.

− Jag uppmuntrar eleverna att vara nyfikna och att resa och hitta spännande berättelser. Jag lär dem att vara källkritiska och ta kontakt med människor. De får reportageuppdrag och intervjuar olika människor.

Magnus Rosshagen tror att lärare har nytta av kolleger med en annan yrkesbakgrund än den egna. Själv blev han färdigutbildad gymnasielärare inom estetiska medieämnen 2009 och har sedan vidareutbildat sig inom dokumentärfilm och läst journalistik på Södertörns högskola. Bland de sex kurser han håller i finns samarbeten med språkintroduktionsklassen.

− Stockholm är en segregerad stad och vår språkintroduktionsklass har blivit ganska isolerad. Därför tog jag initiativ till att elever från samhällsprogrammets medieinriktning och elever från språkintroduktion träffas och får samarbeta, vilket bland annat ledde till ömsesidiga personporträtt.

Helt olika livsvillkor

Nu har eleverna i årskurs 1 fått i uppdrag att skildra ”gränser” genom att besöka några olika bostadsområden i Stockholm som gränsar till varandra men där livsvillkoren ser helt olika ut beroende på vilken bakgrund man har.

− De här mötena har ofta blivit bra. Eleverna inser att vi är ganska lika som människor oavsett om vi bott i Afghanistan eller Sverige.

I klassrummet är lektionen snart slut och Magnus Rosshagen vill ge en sista inspirationsinjektion innan eleverna ska ge sig i kast med att välja ämne för sin essä. Han har satt upp ett collage av bilder från en utställning som förra årets treor gjorde efter en reportageresa till Berlin, med material bland annat från Förintelsen.

− Jag kontaktade Kulturhuset i Stockholm och presenterade projektet. Utställningen visades där under våren med både bilder, collage och filmer. Det är viktigt att elevernas arbeten når ut, säger Magnus Rosshagen.

”Tiden räcker inte till”

Hans sätt att arbeta ledde häromåret till en nominering till det prestigefyllda priset Guldäpplet, som delas ut till lärare som utvecklar skolan med hjälp av IT.

− I mina ämnen finns det alltid saker att utveckla. Tiden räcker inte till allt, och jag försöker också lägga tid på sådant som eleverna uppskattar, som att ge respons på deras arbeten.

Det betyder att han nästan alltid har med datorn hem och gränserna mellan jobb och fritid suddas ibland ut.

Utvecklingspotentialen är enorm när det gäller undervisning i hans ämnen, inte minst med tanke på samhällsförändringarna, menar Magnus Rosshagen.

− Min förhoppning är att frågor som rör demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter kommer att prioriteras ännu mer i framtidens undervisning.