Elever sitter runt ett bord i ett klassrum, några med datorer framför sig, och räcker upp handen.

Jobba praktiskt med demokrati och styrelseskick i undervisningen

Gör klassrummet till ett ungdomsparlament i miniatyr där eleverna lär sig hur den kommunala demokratin fungerar i praktiken. Varje elev blir ledamot, analyserar en aktuell samhällsfråga och debatterar förslag på lösningar.

Sidans innehåll i korthet:

  • En lärarhandledning för att arbeta med demokrati och argumentation i gymnasiet
  • Upplägget bjuder in till ämnesövergripande samarbete mellan samhällskunskap och svenska, där eleverna både uttrycker sina analyser och ställningstaganden i skrift och tal.
  • Eleverna utgår från aktuella samhällsfrågor de tycker är viktiga, analyserar situation, orsaker och konsekvenser och föreslår lösningar.

Den här vägledningen är en konkret arbetsmetod för eleverna att arbeta praktiskt med kursplanernas fordringar i samhällskunskap och svenska för gymnasiet. Kursplanerna för samhällskunskap inkluderar studiet av politik och demokratiska system på olika nivåer och hur medborgare kan påverka politiska beslut. I både samhällskunskapens och svenskans kurser ingår analys, skriftliga och muntliga presentationsmetoder som anföranden och debatt. Allt detta ryms i det arbetssätt som ingick i upplägget för Stockholms Ungdomsparlament 2006–2019.

Arbetssättet består av olika delar. Det går att genomföra alla som en samlad helhet, eller göra enstaka moment som enskilda uppgifter. Det går att göra ett upplägg där eleverna arbetar en och en, eller där arbetet sker i grupp.

Analysera en aktuell samhällsfråga

Opinionsinstitut redovisar återkommande vilka frågor eller politikområden som väljarkåren tycker är viktigast just nu. Det går att göra likadant i klassen; eleverna får som hemuppgift att följa nyhetsrapporteringen en tid och ägna en lektion åt att redogöra för olika samhällsproblem. Använd ett digitalt verktyg till exempel Mentimeter, för att avgöra hur klassen rankar frågorna på den politiska dagordningen. Stämmer resultatet överens med väljarkåren som helhet?

Antingen arbetar hela klassen med den fråga som vinner omröstningen, eller så fördelar du de två–tre vinnande frågorna i klassen så att varje elev får en av dem att fördjupa sig i. Det är bra om det blir ungefär lika många som arbetar med respektive fråga. Analysuppgiften består i att redogöra för situationen, orsakerna, konsekvenserna och att föreslå lösningar på problemet på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå:

  1. Beskriv problemet, situationen just nu.
    Hur många är påverkade? Hur har situationen utvecklats senaste tiden? Aktuell statistik som beskriver läget.
  2. Förklara orsakerna till problemet, hur situationen har blivit sådan.
    Vilka är de viktigaste anledningarna till den här utvecklingen? Vilka faktorer är avgörande på de olika nivåerna?
  3. Redogör för konsekvenserna av problemet, hur situationen påverkar individer, grupper eller samhället.
    Vilka följder får det här problemet för individer, grupper i samhället eller samhället som helhet?
  4. Föreslå lösningar på problemet, vad som behöver göras för att situationen ska bli bättre.
    Vad behöver förändras för att minska problemet? Vilka åtgärder behöver individer, grupper och samhället sätta in?

Skriv en politisk motion, en debattartikel eller ett argumenterande tal

När eleven har analysen klar är det fritt fram att använda den som utgångspunkt för fler uppgifter. I ungdomsparlamentet har eleverna fått skriva en politisk motion, med förslag formulerade i att-satser. I svenska argumenterar de för samhällsförändringar genom att skriva debattartiklar. Som avslutning framför de också ett argumenterande tal. Det är ett smart sätt att hushålla med elevernas energi och engagemang, att hitta flera sätt att få utväxling på det arbete de har lagt ned på en uppgift! Rätt formulerad kan en enskild inlämningsuppgift ge bedömningsunderlag för två ämnen.

Motionen består av olika delar

Motionen är en text som beskriver en rådande situation och vad som är problematiskt med den, följt av förslag på lösningar. Motioner följer en fast form och används för att fatta demokratiska beslut i exempelvis riksdag, kommun och idrottsföreningar.

  • En rubrik som talar om innehållet och vad man vill.
  • En beskrivning av vad frågan/ärendet handlar om.
  • Förslagen, åtgärderna som man föreslår att fullmäktige eller riksdagen ska besluta om. De kallas yrkanden.
  • Underskrift av de som skrivit motionen.

Debattartikeln är en subjektiv, argumenterande text

Debattartikeln är subjektiv. Den bygger på skribentens åsikter. Argumenten kan vara underbyggda med fakta, men urvalet av fakta är vinklat och styrs av det skribenten vill betona eller lyfta fram. Syftet med argumentationen är att påverka eller övertyga andra att hålla med den som skriver. Debattartikeln följer en bestämd struktur:

  • Rubrik: en överskrift som sammanfattar vad du vill uppnå.
  • Inledning: Presentera din tes - förslaget du vill genomföra.
    Ge exempel på hur situationen ser ut idag.
    Presentera fakta i frågan.
  • Argument för: Presentera minst tre argument för dina förslag. Du kan använda flera sorters argument – sakliga och känslomässiga.
  • Motargument: Presentera ett motargument - antites - och argumentera emot det. Det visar att du ligger steget före din meningsmotståndare.
  • Avslutning: Presentera din slutsats - återupprepa din tes, sammanfatta dina argument och avsluta med vilket resultat du vill se. Skriv under din debattartikel med namn.

I argumentationen är det bra att utgå från etos, logos och patos för att förstärka intrycket av trovärdighet, saklighet och känslor.

Argumenterande tal är som en muntlig debattartikel

Ett argumenterande tal ska övertyga åhörarna om att dela talarens åsikter. I ett bra tal är åsikterna underbyggda med fakta. Talet ska ha en tydlig struktur som är lätt att följa, med en intresseväckande inledning, beskrivning av problem och förslag som löser de problemen.

  • Inled med en intresseväckare: Berätta en historia från verkligheten med anknytning till ämnet, ta upp något aktuellt som hänt eller ge en bild som åhörarna känner igen sig i.
  • Beskriv problemet och vilka konsekvenser det får, gärna i tre punkter.
  • Formulera lösningarna på problemet och motivera vilka positiva effekter som åtgärderna kommer att få. Presentera det näst bästa argumentet först, svagast i mitten och avsluta med det starkaste.
  • Avsluta gärna talet med en uppmaning.
  • I argumentationen är det bra att utgå från etos, logos och patos.

Bilda utskott och arrangera debatt

Klassen kan delas in i två eller tre utskott, beroende på hur många frågor ni arbetar med och hålla debatt mot varandra. Alla elever har fördjupat sig i sin fråga, läst in sig på fakta och gjort en analys. Det finns olika alternativ att lägga upp momentet på:

  • Hela klassen har arbetat med samma fråga och delas upp i två sidor beroende på vilka lösningar de föreslår i sina analyser och motioner. Debatten handlar om vilka åtgärdsförslag klassen helst vill se.
  • Klassen har arbetat med två-tre olika frågor och bildar utskott utifrån dem. Varje utskott enas om en gemensam analys och tre förslag på lösningar. I debatten presenterar utskottet sina förslag. Klassrummet blir ett plenum där alla elever är ledamöter och deltar i debatten, begär ordet och argumenterar för eller emot förslagen.

Efter debatt mellan utskotten är det dags för votering, och klassen röstar bifall eller avslag till utskottets motion. Debatten kan hållas inom klassen, mellan flera klasser, mellan klasser från olika skolor eller inför ett stort antal åhörare i aulan.

Skolarbetet blir riktigt påverkansarbete

Arbetssättet att utgå från frågor som ligger eleverna nära och låta dem arbeta med analys, förslag och argumentation väcker engagemang och kan till och med få eleverna att ”glömma” att det egentligen är skolarbete de sysslar med. Resultatet av elevernas arbete kan dessutom bli politik på riktigt. Skicka in debattartiklar till tidningen för publicering och låt motionen bli ett medborgarförslag att skicka till stadsdelsnämnden.

Lämna ett medborgarförslag till stadsdelsnämnden, Stockholms stads webbplats 

Tips! Bjud in politiker från kommunfullmäktige eller representanter för de politiska ungdomsförbunden för att höja live-känslan ytterligare – under arbetet med analyser och förslag eller till själva debatten.

Filmad beskrivning av arbetssättet