Matematiklärare mot alla odds

Innan Matilda Nylén öppnar dörren till klassrummet har hon placerat ut namnlappar på bänkarna. En minut före lektionsstart kommer eleverna in, placerar sina mobiler i en låda och sätter sig på sina platser. En väl inarbetad rutin för andraårseleverna.

– Förra lektionen pratade vi om klassisk betingning, som hör hemma i beteendeperspektivet, alltså behaviorismen. Om vi skulle hitta ett enda ord som har med behaviorismen att göra, vad skulle det vara?

Flera elever räcker upp handen och en elev får ordet.

– Inlärning!

Pris i Prinsens galleri

Matilda Nylén är lärare i psykologi och matematik på Kungsholmens västra gymnasium. Hon är även förstelärare och har ett uppdrag att utveckla undervisningen utifrån kooperativt lärande.

– Det är ett förhållningssätt som bygger på att man ökar elevernas motivation och delaktighet i klassrummet.

Nyligen prisades hon av Stockholms stad och utsågs till Årets lärare inom gymnasieskolan. Prisutdelningen hölls i Prinsens galleri i Stadshuset.

– Det är en fantastisk utmärkelse och jag är glad och stolt. Prisutdelningen var en storslagen upplevelse, med fanfarer och allt. Jag är glad och omtumlad!

I motiveringen till utmärkelsen nämns bland annat att ”kopplingen mellan lärande och trygghet” är stark i hennes klassrum.

– Det är viktigt att eleverna tycker om att gå på mina lektioner. Man ska känna sig välkommen och sedd, och varje lektion ska kännas meningsfull.

Även felaktiga svar välkomna

Under lektionen blir det tydligt att tryggheten skapas både genom de yttre ramarna för undervisningen och det som kanske är svårare att sätta ord på, som relationerna och stämningen i klassrummet.

– Trygghet kan vara att man får veta var man ska sitta eller hur jag tänkt att lektionen ska läggas upp, så att man vet vad man kan förvänta sig. Man ska också känna sig trygg med att ställa frågor och jag välkomnar även missförstånd och ”felsvar”, säger Matilda Nylén.

Under dagens genomgång låter hon eleverna flera gånger diskutera en fråga i par eller små grupper. Det är en av många strategier som räknas till kooperativt lärande, som är vanligast i grundskolan, men som Matilda Nylén menar är mycket användbart även på gymnasiet.

– Det är mitt ansvar att se till att eleverna blir delaktiga. Med hjälp av kooperativa strategier får eleverna exempelvis lösa uppgifter tillsammans, diskutera begrepp eller skapa övningar åt varandra.

”Har du trypofobi?”

En bit in på lektionen handlar det om fobier och hur de uppstår. Eleverna får i uppgift att i par diskutera hur två olika psykologiska perspektiv – det behavioristiska och det psykodynamiska – ser på fobier. Genast uppstår ett surr i klassrummet. I ett hörn sitter några flickor och diskuterar trypofobi, alltså att känna obehag eller rädsla inför hål, och särskilt ytor med mönster av små mål.

– Har du trypofobi?

– För små hål? Ja!

– Vadå, som typ injera? Blir du traumatiserad av injera?

– Neeej!

Efter några minuter får några par redovisa sina tankar om fobier. Flera elever ger exempel på fobier som de känner till. Några talar om inlärda beteenden, och andra kompletterar med att det även kan ses som ett uttryck för en mer allmän ångest. Till sist räcker en av flickorna i hörnet upp handen och frågar hur trypofobi kan uppstå. Det blir en diskussion i klassen om hur det kommer sig att så många ungdomar känner till trypofobi.

En fluga på nätet

– Just trypofobi verkar ha blivit lite av en internetfluga, där ungdomar ofta hittar obehagliga bilder med gropar och hål online. På så sätt kan den obehagskänslan säkert läras in. Men det ska nog ligga lite mer bakom en fobi än att förfasas över bilder man själv sökt upp på nätet, säger Matilda Nylén och ler.

Det märks att hon tycker om sitt arbete. Hon har ett lugnt tonläge och en uttrycksfull mimik när hon förklarar och resonerar med eleverna. Med hjälp av många vardagliga exempel om allt från drömmar till lotterier förklarar hon de psykologiska teorierna på ett sätt som håller elevernas intresse uppe. Många ställer frågor och vill delta i samtalet.

Att det skulle bli just läraryrket var dock inte självklart från början. På gymnasiet valde Matilda Nylén musiklinjen på Södra Latin för att det var roligt.

– Nuförtiden känns det som om alla ungdomar måste välja så tidigt och att valet upplevs som livsavgörande. Gymnasiet som förhoppningsvis ska vara en rolig och utvecklande tid upplevs som stressande för många elever i dag.

Behövde läsa upp matematiken

Efter gymnasiet arbetade Matilda Nylén på förskola medan hon funderade på yrkesvalet. Att arbeta med människor lockade. Mamma var lärare, så det fanns med bland alternativen. Men psykolog och socionom verkade också intressant. För att kunna plugga vidare behövde hon dock läsa upp matematiken, ett ämne hon dittills inte haft något större intresse för.

– På komvux fick jag en massa insikter och tyckte att det var spännande. Läraren var väldigt bra och jag var motiverad. Ju mer jag läste, desto roligare blev det.

Hon valde att söka till gymnasielärarutbildningen med ämneskombinationen matematik och psykologi.

– Jag har alltid haft ett intresse för människors beteende. När jag inte blev psykolog var detta en bra möjlighet att läsa mer om hur människor fungerar och teorierna bakom.

Sedan examen år 2007 har hon arbetat på tre olika gymnasieskolor och är nu inne på sitt tionde år på Kungsholmens västra gymnasium. När hon har samma klass i sina båda ämnen kan hon dra nytta av den ovanliga ämneskombinationen.

– Eleverna får visa olika sidor och kunskaper för mig. Ibland kan det ena ämnet ge skjuts åt det andra. Det kan vara att någon har dåligt självförtroende i matematik men kommer fram lite mer i psykologi, vilket kan hjälpa upp självförtroendet i matematik.

”Tydlig bild av sin förmåga”

Matilda Nylén menar att det traditionellt finns en uppfattning om att matematik är ett ämne man antingen är på bra eller inte, och att det i sin tur ofta kopplas till hur ”smart” man är.

– Eleverna har ofta en tydlig bild av sin matematiska förmåga som har befästs under lång tid.

Men så kommer det en aha-upplevelse och lärandet tar ett stort steg framåt.

– När det händer ryser jag, då har jag verkligen nått fram till eleven.

Det händer dock att elever ifrågasätter varför de ska lära sig matematik. Då plockar Matilda Nylén ibland fram sin egen historia.

– Jag säger ”vem vet, du kanske kommer att bli mattelärare i framtiden? Det hade jag själv aldrig trott när jag gick på gymnasiet, men så blev det!”.