Människa + maskin = lärande

Aron Viklund i klass 4A vill att alla i världen ska få utbildning, oavsett var de bor. Hans klasskompis Miriam Axdorph vill att utsläppen ska minska och att haven ska bli renare. Nu funderar de på vad de skulle kunna åstadkomma om de hade en AI-kopia av sig själva som hjälpte dem att förändra världen. 

– Min AI skulle kunna hjälpa till att bygga upp samhällen, så att det blir fler skolor, säger Aron Viklund. 

Uppgiften har sin grund i skillnaden mellan människa och AI och vad som skulle kunna hända om man skapade digitala kopior av eleverna. Mirjam Facchini Jacobsson, förstelärare på Östermalmsskolan, har låtit eleverna diskutera vad som skiljer AI:n från dem själva – har den empati och känslor? – och nu är det dags att fundera på hur den kan hjälpa dem att göra världen bättre. 

– Syftet är att vi ser skillnad på AI och det mänskliga och hur man kan kombinera de två för att göra någonting bra. Det handlar också om att förstå sitt värde och att vi inte kan ersättas av AI, säger hon.

AI – på ett rimligt sätt

Det var när Chat GPT släpptes hösten 2022 som skolan insåg att de behövde hitta ett sätt att hantera AI i skolan – efter att ha sett att fler började ta hjälp av den. Mirjam Facchini Jacobsson fick då AI i sin förstelärartjänst. En del av hennes uppdrag handlar om vad lärarna kan effektivisera och hur de kan använda AI på ett rimligt sätt i klassrummet. 

Just nu deltar all personal i en omfattande utbildning, där de gemensamt tittar på filmer, läser texter och samtalar om AI. De har också ett återkommande inslag varje veckomöte då de berättar för varandra vilka erfarenheter de har gjort om AI den senaste tiden. 

– Det är inte bara positiva exempel, utan också sådant som att vi har upptäckt hur vi exponeras för musik eller bilder som är AI-genererade och vad det beror på. Det skapar ett samtal bland oss vuxna som vi kan skicka med till eleverna. 

För egen del använder Mirjam Facchini Jacobsson AI i sin planering för att få hjälp att sortera och strukturera. 

”Effektiviserat kopiöst mycket”

– Det har effektiviserat min planeringstid kopiöst mycket, för jag får mycket bättre överblick. Jag tar bilder och skriver anteckningar och sedan promptar jag min AI och får förslag. Jag har instruerat den hur jag vill att skolarbetet ska se ut, att det ska finnas både individuella uppgifter och grupparbete och att det ska finnas många olika inlärningssätt. 

När det digitala började ta över var det mycket som förändrades. Tidigare behövde man processa och skriva ner det man lärde sig, i dag kan vi få snabb hjälp genom att fråga AI. Och det påverkar även hjärnan, menar Mirjam Facchini Jacobsson. 

– Jag tycker att det är viktigt att eleverna förstår att de måste utveckla sina tankebanor och sitt kreativa tänkande, att hjärnan behöver tränas. 

Än så länge handlar det främst om att prata om AI, men klassen kommer successivt att få prova olika verktyg. Att lära sig att prompta (instruera) är till exempel en viktig del av svenskan, säger Mirjam Facchini Jacobsson.

Inte bara för att luras

– Det handlar ju om att skriva. Ju bättre du kan uttrycka dig, desto mer rätt kan du prompta. Då blir det också lättare att styra AI:n, att få den att göra det du vill och inte tvärtom.

Hon har också låtit tidigare klasser skriva en text i ämnet historia, och sedan har de tillsammans promptat en AI att skriva en text om precis samma sak. 

– Förutom att det är ett sätt att utveckla sin genreskrivning kan vi jämföra texterna och prata om skillnaderna. Vilka referenser har AI:n och vad är egentligen korrekt? Då får vi in källkritiken. 

Både Aron Viklund och Miriam Axdorph tycker att det är bra att de får lära sig mer om AI. Tidigare trodde båda att AI främst användes för att lura människor, men nu har de lärt sig att den också kan vara till hjälp. 

– Vi lever i ett samhälle där AI används ganska mycket, både för bra och dåliga saker. På sociala medier försöker en del luras med AI, men vi har lärt oss att se skillnad. Det som är bra är att den kan hjälpa oss att sortera information, säger Miriam Axdorph. 

”Vi är mycket mer värdefulla”

Aron Viklund berättar att han har använt AI för att få hjälp att utveckla olika idéer han haft. 

– Då är det ju inte AI:n som kommer på idén, utan det är jag som ger den information och sedan får hjälp att fortsätta, säger han. 

De tror att AI kommer att fortsätta utvecklas och vara en naturlig del av deras tillvaro om tio år – när de har fyllt 20 och är på väg ut i arbetslivet. 

– Jag tror att det kommer nya idéer om hur vi kan använda AI på ett bra sätt i samhället. Då kanske vi har avancerade robotar som hjälper till, föreslår Miriam Axdorph. 

Aron Viklund flikar in: 

– Men vi kan inte byta ut människor helt mot robotar, för vi är mycket mer värdefulla.