Lärare och elever läser på lappar som hänger i träd.
Vilken blir nästa matteuppgift? Tillsammans med Signe Svedin och Oliwia Kwasniak i klass 3A läser Malin Gustavsson på en av lapparna som hon har satt upp i Dungens träd. Foto: Ulrica Zwenger

Många fördelar med matematik i det gröna

Ett lärande som blir konkret, mer aktiva elever och bättre koncentration – fördelarna med utomhuspedagogik är många. Läraren Malin Gustavsson på Blackebergsskolan i Bromma flyttar ut klassrummet året om.

Sidans innehåll i korthet:

  • Utomhuspedagogik gör lärandet mer konkret och bidrar till välbehövlig rörelse för eleverna.
  • Inför dagens lektion på Blackebergsskolan samlas eleverna i Dungen en bit ifrån skolan.
  • Malin Gustavsson undervisar utomhus året runt, i alla ämnen. Bara vid spöregn stannar klassen inne.
  • Hennes råd är att börja med lekar som eleverna kan och sedan föra in lärandet successivt.
  • Elever som har svårt att sitta still i klassrummet gynnas särskilt av utelektionerna.

Den blå korgen är packad. En boll, koner, rep, pennor, måttband, skrivunderlägg, klädnypor, laminerade räknestafettkort – allt som behövs för en lektion utomhus. Klass 3A på Blackebergsskolan, klasslärare Malin Gustavsson och elevassistent Harri Tiainen går tillsammans ut och över gården och tar stigen ner mot dagens uteklassrum – Dungen – där eleverna sätter sig i en ring. Det är dags för mattelektion. 

Medan eleverna gör en värdegrundsövning – de ska trä sig igenom en rockring utan att släppa varandras händer – placerar Malin Gustavsson ut uppgifter i träden runtomkring. I dag ska eleverna mäta. Till sin hjälp får de en meter snöre och ett måttband. Nu är de redo.  

Fotsteg på ett snöre

Först går Malin Gustavsson helt kort igenom enheterna. Hur många decimeter går det på en meter? Hur många centimeter? Hur många millimeter? Eleverna svarar direkt, de kan det här. Och vad ska de mer tänka på när de löser uppgifterna?

– Att samarbeta, svarar Isabella Cotrina Bringas.

– Precis, och peppa varandra, uppmanar Malin Gustavsson eleverna innan hon delar in dem i par. 

De tar sig an uppgifterna. Några börjar räkna hur många fotsteg som ryms på ett snöre, andra mäter sin längd i pinnar. Ett par letar efter något med omkretsen en meter.

 

Leende elev med bingobricka sitter i solbelyst gräs.
När eleverna mätt pinnarnas längd och trädens omkrets blir det räknestafett med addition. Katayoon Dashtinejad i 3A räknar snabbt ihop och kryssar i rätt ruta. Foto: Ulrica Zwenger

 

Malin Gustavsson undervisar utomhus året runt, i alla ämnen. På våren och i början av höstterminen är utelektionerna fler, i princip varje dag. Bara vid spöregn stannar klassen inne. Förutom att eleverna får frisk luft leder utomhuslektionerna till mer rörelse i undervisningen. Enligt organisationen Generation peps senaste rapport kommer bara två av tio barn upp i de rekommenderade 60 minuterna rörelse om dagen. 

– Det är ledsamma siffror och där har skolan ett jätteansvar. Vi når alla barn och det är viktigt att vi bidrar till att få barn mer i rörelse – för folkhälsan, säger Malin Gustavsson som alltid gillat friluftsliv och varit ute mycket i naturen.

Rörelse förbättrar minnet

Under lärarutbildningen skrev hon också sitt examensarbete om utematte.

Forskning visar att vi minns det vi gör i rörelse bättre. Genom att lära med hela kroppen blir lärandet mer konkret. 

– Till exempel som i dag när vi mäter kan jag använda kottar och pinnar. Eleverna får känna och se hur lång en meter verkligen är, det blir inte bara siffror i en bok, säger Malin Gustafsson. 

Hon märker att elever som inte är så aktiva inne blir mer aktiva ute. Dessutom blir elever mindre stressade och de med koncentrationssvårigheter som har svårt att sitta still i klassrummet gynnas av utelektionerna. 

– Ute får de röra sig naturligt och jag märker att lugnet lägger sig när de kommer in. 

Malin Gustavssons råd till den som vill testa lektioner ute är att starta enkelt. Med en ny klass brukar hon börja med lekar som eleverna kan och successivt föra in lärandet. Till exempel kan Under hökens vingar kombineras med att lära in tiokamraterna.

Dags för räknestafett

Ett bra sätt att börja är att gå ut mot slutet av en lektion. 

– Många känner motstånd för att det tar tid från lektionen, eleverna ska på och av med kläder. Då är det en fördel att gå ut i anslutning till rast. 

Själv tar hon ofta med eleverna på en kunskapspromenad på väg till lunchmatsalen. Det kräver knappt någon förberedelse. Utrustade med miniwhiteboards och pennor går eleverna i rask takt och stannar till när hon ställer frågor.

– Alla ämnen kan göras till en kunskaps- eller tipspromenad för att få in rörelse och frisk luft. 

Eleverna har mätt klart och det är dags för räknestafett. På laminerade bingobrickor ligger tärningar som de ska turas om att springa fram och slå. Sedan ska prickarna läggas ihop och summan ska kryssas i på brickan. I dag är det alltså addition som är uppgiften. Vad betyder det?

– Plus! svarar Linn Musovic snabbt.

”Det var verkligen succé” 

Hejaropen ljuder från klasskompisarna medan lektionen går mot sitt slut. Från skolgården en bit bort hörs musik. Innan det är dags för lunch gör eleverna en sista värdegrundsövning. I en tajt cirkel med fötterna in mot mitten sitter de och ska rulla en boll varvet runt, utan att den snuddar marken, bara med hjälp av ben och fötter. De klarar det på andra försöket. 

 

Elever med spring i benen. Energiskt, grönt och soligt.
Innan det är dags för den avslutande samlingen får eleverna i klass 3A springa av sig, upp och ner för kullen. Foto: Ulrika Zwenger

 

I morgon blir det utomhusgeografi om världsdelarna för klass 3A, berättar Malin Gustavsson som nyligen kom ut med boken ”Uteklassrummet” (Natur & Kultur). Med den vill hon inspirera fler att gå ut och undervisa. Hon har redan fått med sig några av sina kolleger på Blackebergsskolan och ett läsår samarbetade hon med de andra klasslärarna i samma årskurs. Under en lång lektion i veckan var alla tre klasser ute tillsammans. 

– Vi hade var sitt ämne och eleverna fick gå runt på stationer. Det var verkligen succé och helt fantastiskt.

Pernilla Rönnlid

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 3/2024

Uppdaterad