Lärare undervisar elever i bild och matematik. Glad stämning i klassrummet.
”Vi har lyckats eliminera den matteångest som många elever har”, säger matematikläraren Per-Olof Nilsson, här tillsammans med kollegan Zaria Zardasht och eleverna Alexander Birming (till vänster) och Juan Jimenez Bermudez. Foto: Robert Blombäck

Lyckad kombo med Hilma af Klints bilder

På ESS-gymnasiet i Vällingby är mycket av elevernas matteångest borta tack vare tvålärarskapet i matematik och bild. Hilma af Klints abstrakta konstverk har varit en viktig inspiration för skolans introduktionsprogram.

Sidans innehåll i korthet:

  • På ESS-gymnasiet har lärarna integrerat bild och matematik med stor framgång.
  • Hilma af Klints abstrakta konstverk har använts för att inspirera eleverna på skolans introduktionsprogram.
  • På lektionerna diskuteras symmetrier och geometriska former, sedan får eleverna göra egna bilder.
  • Matematikämnet har blivit mer populärt sedan det började kopplas ihop med bild.

Eleven Alexander Birming, som går på ESS-gymnasiets individuella alternativ i Vällingby, har gjort sin egen tolkning av konstnären Hilma af Klints altarbild, som bland annat innehåller en triangel. På toppen av triangeln står en lite robotartad kostymklädd figur vars huvud utgör själva spetsen på triangeln.

– De flesta i klassen gjorde bara former, men jag ville ha med en figur också. Och matten finns ju där ändå, det är geometri och till och med gubben är symmetrisk, förklarar han.

Alexander Birming berättar att han först var väldigt tveksam till att gå på matematik- och bildlektionerna.

– Men när jag kom hit till bildsalen upptäckte jag att det var roligt.

”Estetiska värden i matematik”

Att matematik har blivit mer populärt när ämnet kopplas ihop med bild kan både bildläraren Zaria Zardasht och Per-Olof Nilsson, lärare i matematik, intyga.

– Vi brukar kalla vårt undervisningssätt ”1+1 ur ett tvålärarperspektiv”, det vill säga vi kombinerar parallell- och samundervisning, säger Per-Olof Nilsson.

Inte minst matematikämnet passar bra ihop med bild, understryker Zaria Zardasht, som själv är utbildad bildlärare i Syrien. Nu kompletterar hon också med matematik på lärarutbildningen och skriver en uppsats om estetiska lärprocesser i matematiken.

– Ämnesplanen i matematik tar ju upp vikten av kreativitet och estetiska värden och att matematiken ska kopplas till andra ämnen, konstaterar hon.

Även placeringen av bänkarna i hästskoform i bildsalen, så att eleverna kan ha ögonkontakt med varandra, bidrar till en mer avslappnad stämning.

”Har lyckats eliminera ångesten”

– Genom det här sättet att undervisa tycker jag att vi har lyckats eliminera den matteångest som många elever har, säger Per-Olof Nilsson.

Varje termin har de båda lärarna ett gemensamt matematik- och bildkoncept. I höstas blev det Hilma af Klint, vars abstrakta målningar innehåller många geometriska figurer, både två- och tredimensionella. Eleverna har inte bara arbetat med målningarna. De har också med hjälp av mallar fått klippa och klistra ihop tredimensionella figurer, som till exempel pyramider och kuber.

– Arbetet med att få ihop de tredimensionella figurerna gjorde också att eleverna ibland spontant jobbade i par och diskuterade hur de skulle göra, berättar Per-Olof Nilsson.

– Många tycker att det är jobbigt med teori. Men när de arbetar med bild och med det visuella och bara gör saker så blir det också lättare att minnas, säger Zaria Zardasht.

Då hittar de matematiken

Hon har upptäckt att när målningarna kopplas ihop med berättelser och historia, och när eleverna får möjlighet att analysera bilderna från det enkla till det mer avancerade, hittar de också matematiken.

– Det är Zaria som är den kreativa idésprutan, medan jag mer får stå för det lite torra akademiska, skämtar Per-Olof Nilsson och erkänner att han faktiskt inte kände till Hilma af Klint tidigare.

– Men samtidigt är det du som ser till så att vi håller oss inom ramarna och du har ju betydligt mer kunskap än jag i matematik. Även inför eleverna brukar jag fråga dig om det jag inte förstår, och då vågar de också fråga, replikerar Zaria Zardasht.

För dagen är det bara åtta elever i bildsalen. Några sitter med matematikböckerna uppslagna och räknar, andra har hörlurar och ägnar sig koncentrerat åt sina målningar. De båda lärarna går runt och stöttar där det behövs.

Spiralformer i naturen

Under vårterminen har elevernas arbete fortsatt med Hilma af Klint och en av hennes inspirationskällor, matematikern Fibonacci som levde på 1200-talet. Han har visat hur en talföljd, där varje tal är summan av de båda föregående talen, återkommer i spiralformer i naturen. Till exempel i snäckan och i solrosen.

Layth Al Seadi sitter med hörlurarna på och blicken intensivt koncentrerad på sin Hilma af Klint-inspirerade bild med spiraler och olika geometriska former. Han visar hur han med hjälp av linjalen från en mindre skiss skalat upp och fått rätt proportioner på den lite större målningen han håller på med. Med hjälp av en passare gör han också olika stora cirklar.

– I Hilmas målning finns solen, men jag har lagt till lite planeter runt solen också. Dem ska jag färglägga och sedan också måla till en yin- och yangcirkel, berättar han.

”Jag har ingen plan”

Även klasskamraten Alexander Birming har börjat på en ny teckning med Hilma af Klint-inspirerade spiralformer. Den här gången använder han bara blyerts.

– Det blir olika nyanser av grått, men jag har ingen exakt plan för hur det ska bli ännu, det får flyta runt lite.

Kanske hamnar konstverken så småningom på en utställning i Vällingby Folkets hus.

– Det har betytt jättemycket för eleverna att vi har fått ställa ut deras konstverk där, säger Zaria Zardasht.

De båda lärarnas samarbete runt Hilma af Klint och matematik har också resulterat i en artikel i tidskriften Nämnaren för matematiklärare. Där beskriver de sin undervisning mer ingående.

Ingela Ösgård

Skribent

Originalpublicering i LÄRA 2/2023

Uppdaterad