Killarna lyssnar medan de gör andra saker

Poddar och ljudböcker skärskådades på temat ljud. I seminariet ”Hur påverkar ljudboken läsningen?” möttes två forskare som studerat data från olika strömningstjänster för ljudböcker. Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, konstaterade att ljudboken har en unik ställning i Sverige jämfört med andra länder.

– Genomströmningarna är fler än antalet sålda böcker.

Generellt kan ljudbokslyssnarna delas in i två grupper: dels de som redan älskade att läsa och som genom att lyssna kan ägna ännu mer tid åt litteratur, dels de som har hittat till böckerna via ljudboken. Elisa Tattersall Wallin, universitetslektor vid Bibliotekshögskolan, har undersökt ungas lyssnande på ljudböcker. De unga männen stack ut.

– Något av det mest förvånande var att killar mellan 18 och 20 år läste ljudböcker i snitt 100 minuter per dag. De lyssnar medan de gör annat.

Det finns också exempel på hur ljudboken används på helt andra sätt än tryckta böcker, till exempel för att hantera stress eller för att somna.

– Det finns de som lyssnar om och om igen på samma verk. Det tolkar vi som ett sätt att använda litteraturen för att kliva in i en bekant fiktionsvärld och somna, sa Karl Berglund.

Det judiska Stockholm

 Även temat judisk kultur märktes både i seminarieprogrammet och på mässgolvet, där sorlet från besökarna ibland blandades med klezmermusik. Flera judiska författare var på plats, och tre av dem möttes i ett samtal om att skriva judiskt på svenska.

Gabriel Francke Rodau, aktuell med sin andra roman ”Lydias liv”, använder det judiska Stockholm som utgångspunkt i sitt skrivande. Sara Mannheimer är däremot inte uppvuxen med en judisk identitet, utan har använt skrivandet som ett sätt att närma sig sin judiska bakgrund, vilket hennes bok ”Tvivlet” handlar om.

Även Anna Brynhildsen har använt sig av en ambivalens inför den judiska identiteten i skrivandet.

– Jag står med ett ben innanför och ett utanför. Vem är jag att berätta om hur det är att vara jude? Men så klickade det till: jag kan ju skriva om precis den känslan!

Grafisk roman av dagbok

I seminariet ”Att illustrera Förintelsen” samtalade serieskaparen Joanna Rubin Dranger, som nyligen tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för sin serieroman ”Ihågkom oss till liv”, med illustratören David Polonsky, som gjort en grafisk roman av ”Anne Franks dagbok”. Båda böckerna skildrar Förintelsen – den ena som en dokumentärroman om författarens egen släkthistoria och den andra om ett välkänt livsöde.

Båda tecknarna talade om svårigheten att hitta rätt teknik och uttryck. Polonsky landade i en stil han kallar ”kärleksfull karikatyr”, medan Rubin Dranger till sist valde att kombinera bilder, foton och teckningar av foton. Ett medvetet grepp var att teckna sig själv och människor som blev mördade i Förintelsen på samma sätt.

– Det är ett sätt att visa att deras liv var samma sorts liv som våra liv nu.

Båda tecknarna har också återskapat scener som inte finns bevarade som foton, bland annat deportationen av de norska judarna, och minnen som gått förlorade. Polonsky har även tecknat en bild av den Anne Frank kunde ha blivit, om hon inte hade mördats.

– Hon hade blivit en fantastisk författare, med eller utan Förintelsen, och jag ville göra en tribut till det.