Kan bilden verkligen vara sann?

Lektion i källkritik med historiedetektiver

– I dag ska ni få vara detektiver. Historiedetektiver! Här är bilden vi har att jobba med, säger Martin Nyblom, pedagog och redaktör på Stockholmskällan.

Han delar ut färgutskrifter av en målning till klass 4D på Nälstaskolan i Vällingby. Eleverna arbetar i par och ska fundera på vad det är för slags bild och vad den föreställer.

– Det ser gammalt ut, folk går runt i klänning och hatt.

– Det där ser ut som telefonledningar, fanns det ens då?

– Det är inne i stan, man kan gå upp för en trappa här.

Observationer och gissningar bildar ett nyfiket sorl. Någon kommer på att man kan vända på papperet. Där finns en etikett med texten: ”Utsikt över Slussen 1898. Konstnär: Carl August Tholander.” Martin Nyblom går runt och lyssnar.

– De där grejerna som ni tycker är skumma kan ni fokusera på och undersöka mer!

Klassens ordinarie lärare Suzanne Jansson följer vad som sker. Hon är med i Stockholmskällans lärarnätverk på Facebook och nappade på erbjudandet att boka en lektion med någon av dess pedagoger. Lärare från årskurs 1 till gymnasiet kan välja mellan tre olika lektioner

• om källkritik
• historiebruk eller
• historieskrivning.

– Jag valde källkritik eftersom det är viktigt nu när det sprids olika ”sanningar”. Jag vill också att eleverna ska få höra andra röster än min, och det är inte alltid möjligt att ta sig iväg från skolan med eleverna, säger hon.

Martin Nyblom bryter för att samla in alla ledtrådar som klassen har hittat. Han börjar med etiketten på baksidan.

– Vi har fått veta vad bilden sägs föreställa, ett årtal och en konstnär. Nu har vi tre sorters information som vi behöver dubbelkolla. Stämmer det?

Det finns många detaljer i bilden som gör eleverna skeptiska. Några svarta streck som ser ut som telefonledningar uppe på hustaken. Ett ånglok och en spårvagn som det kommer rök från. Människor som cyklar och promenerar – men inte en enda bil. Och märkliga svenska flaggor med något rött i hörnet. Metodiskt går Martin Nyblom igenom en ledtråd i taget. För att spara lektionstid utser han sig själv till Google. Den första sökningen handlar om när telefonen uppfanns.

– Det var Alexander Graham Bell som uppfann den 1876, förklarar han.

– Men när kom den till Sverige?

– Det är faktiskt så att år 1900 var Stockholm den stad i världen som hade flest telefoner per invånare. Det skiljer två år till 1898. Eftersom vi inte har fakta från exakt samma år så måste vi göra en bedömning om det är rimligt att det fanns telefoner i Stockholm två år tidigare.

Hela klassen vill diskutera. Viola Tyskbo räcker upp handen.

– Det måste ju ha börjat med att några hade telefon. Det tar tid att bygga och det var säkert de rika som fick det först.

Elevernas frågor och tankar tillsammans med Martin Nybloms gedigna kunskaper om de historiska sammanhangen för diskussionen framåt, med blicken kvar på Tholanders målning. Detalj efter detalj tycks stämma överens med andra uppgifter om tiden. Hattar var vanligt, ångspårvagn ovanligt – men fanns just vid Slussen – och de konstiga flaggorna beror ju på att Sverige och Norge var i union.

Det som eleverna inte redan känner till fyller Martin Nyblom på med, så att bilden av Stockholm 1898 framträder allt tydligare. Han har stenkoll på det mesta och kan låta elevernas frågor styra innehållet. Samma lektion har han nu genomfört ett tiotal gånger i olika årskurser.

– Vi använder samma material men anpassar det till elevernas ålder och förutsättningar. I årskurs 1 kanske vi lyfter ut en liten del och på gymnasiet lägger vi till, säger Martin Nyblom.

Stockholmskällan som pedagogisk resurs

Idén om att komma ut på skolor och hålla i en av de totalt cirka 30 lektioner som finns i Stockholmskällans lektionsbank, kom från en lärare. Det gick så bra att idén fick växa. Ett paket med historiskt källmaterial har skickats ut till alla Stockholms skolor, som nu kan boka in någon av de tre lektionerna.

Lektionen på Nälstaskolan böjar gå mot sitt slut. Martin Nyblom har delat ut ett foto från 1896 som föreställer en ångspårvagn och visat en karta av Stockholm från slutet av 1800-talet. Det visar sig att strecken på kartan stämmer överens med järnvägsspåret och gatorna på bilden. Fotot tycks också stämma, om man tar hänsyn till att perspektiv och årstid skiljer sig från målningen. Vid en handuppräckning tycker de flesta elever att uppgifterna om årtal, plats och konstnär tycks stämma.

– De flesta av er är inte helt säkra, men tycker ändå att det är rimligt eller troligt att uppgifterna stämmer. Och exakt så jobbar vi med källmaterial och historia. Det är sällan man blir 100 procent säker, säger Martin Nyblom.

Han tipsar om att tavlan finns på Stadsmuseet som nu har öppnat igen efter flera års renovering. Efter en lång och intensiv lektion har eleverna rast, men flera är fortfarande på hugget.

– Det var roligt och intressant. Man måste vara uppmärksam och lista ut saker, säger Viola Tyskbo.

– Ja, man kan få så mycket information bara av att kolla på en liten bild, säger Yosef Abrahimi.

Även Suzanne Jansson är nöjd med lektionen.

– Det var oerhört gediget. Jag hade själv behövt lägga ner väldigt mycket tid på att planera en sådan lektion. Men eftersom vi får ha kvar materialet kan jag sprida det till mina kolleger. Jag skulle också kunna ha den här lektionen i andra klasser, säger hon.