Globala målen en självklar del

Klass 4V arbetar koncentrerat i små grupper, söker information, diskuterar och noterar. Varje grupp har fått läsa in sig på ett av FN:s globala hållbarhetsmål. De har tidigare gjort affischer för att presentera sitt mål, och nu är det dags att redovisa för hela klassen genom att lyfta fram en intressant fråga med stöd av det underlag de har. Kan man utrota hunger? Och hur gör vi för att bevara den biologiska mångfalden? Diskussionerna är snart livliga i salen, och läraren Anton Sandberg Magnusson återkopplar hela tiden till olika hållbarhetsbegrepp. 

– Det är viktigt att eleverna kan relatera till målen och att vi anpassar lärandet efter deras kunskap och utveckling. Vi låter hållbarhetsfrågan följa med årskurserna och arbetar alltmer detaljerat – från att de i stort sett bara vet att det finns globala mål till att de lär sig vad det innebär. Eftersom hela skolan arbetar parallellt med detta kan vi lärare också tipsa varandra och arbeta tillsammans, säger han.

Fiktiva politiska partier

För skolans cirka 1 000 elever är hållbarhet sedan flera år en naturlig del av undervisningen. Förutom att det genomsyrar det dagliga arbetet har skolan också en temavecka varje termin med fokus på de globala målen. 

– Temaveckorna gör det möjligt för oss att arbeta brett. Det går att göra väldigt mycket och arbeta ämnesövergripande om man vill, säger Anton Sandberg Magnusson. 

Ett exempel är att eleverna fick bilda fiktiva politiska partier där varje parti skulle ha ett globalt mål som sin huvudfråga. Inom natur- och samhällsorienterande ämnen kommer frågorna upp ganska naturligt, men för övriga ämnen får lärarna ibland tänka ett varv till. I svenska fick klassen till exempel skriva argumenterande texter utifrån dessa frågor. 

– Men för att få in det i matematiken krävs att man går lite djupare och avsätter mer tid. Det kan vara svårt med en koldioxidbudget på elevernas nivå, men mycket går att bryta ut och förenkla så att det går att greppa, säger Anton Sandberg Magnusson.

Elever i globala rådet

En återkommande uppgift i många skolor är att låta eleverna planera och bygga en stad. Nya Elementar gör samma sak med fyrorna under våren, men här får projektet en liten twist: Eleverna ska inte bara skapa staden utan också gruppvis fokusera på var sitt globalt mål som de ska ta hänsyn till i arbetet. 

I fjol fick Nya Elementar utmärkelsen Årets hållbara grundskola. Den delas ut av stiftelsen Håll Sverige rent till någon av de skolor som deltar i deras utbildningsprogram Grön flagg. Genom programmet får skolorna stöd i sitt arbete med hållbarhet, och när de har genomfört ett antal punkter kan de även bli certifierade. Motiveringen till 2024 års hållbarhetspris lyfter fram att Nya Elementar har lyckats integrera de globala målen i sitt dagliga arbete. 

Visionen om en hållbar skola handlar dock lika mycket om att föra ut frågan i hela verksamheten, både i klassrummen och utanför. Sedan flera år har skolan ett globalt råd där representanter från personalen träffas var tredje vecka. Tre gånger per termin deltar också elevrepresentanter, och tillsammans diskuterar de idéer om hur skolan kan öka sin hållbarhet. Det globala rådet tar fram riktlinjer, och det har bland annat resulterat i solceller på taket och även i en skolgård där rörelse ska vara i fokus.

”Kan bli pannkakor till lunch”

Paulina Zmijewska och Arwin Wendborg Biglari från klass 4V är två av rådets elevrepresentanter. Båda har ett stort engagemang för miljöfrågor och förklarar ivrigt om koldioxidutsläpp och att fler borde åka kollektivt eller cykla för att minska sitt eget avtryck. 

– Jag ville vara med i det globala rådet för jag har en stor kreativitet och många idéer. Vi har bland annat föreslagit att vi ska ha en bokbytardag, och det tycker jag är bra, säger Paulina Zmijewska. 

Rådet har också föreslagit och fått igenom att skolan under en vecka ska sätta fokus på matsvinn genom att ha två hinkar i matsalen. På en av dem står det ”tog för mycket” och på den andra ”inte min smak”. 

– Det är ett bra sätt både för oss att tänka efter varför vi slänger och för kockarna att veta om det är något som många inte gillar. Och om vi inte slänger så mycket mat är vi lovade att få pannkakor till lunch någon dag snart, säger Arwin Wendborg Biglari och ler stort.

”Inte bara tomma ord”

Anton Sandberg Magnusson tror att en del av framgången är att hela skolan jobbar tillsammans med frågan och över tid. På så vis blir den en självklar del av verksamheten. Men hans råd till andra är att inte börja för stort utan att först skapa rutiner och få med alla. Ett enkelt men ändå effektivt exempel är att vid papperssorteringen i klassrummet också ställa en korg för plast så att det blir naturligt för alla att redan där sortera sitt avfall. 

– Det är viktigare med små åtgärder som man faktiskt genomför än sådant som bara stannar vid visioner. Då märker eleverna att det händer något. De behöver känna att de kan vara med och påverka, att de får tycka och tänka och att det inte bara är tomma ord.