Full fart på populära STFG
Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG) ligger ofta i topp i medarbetarenkäten och har gjort stor succé på Gymnasiemässan. Vi har besökt skolan i Kungens kurva för att ta reda på hur framgångarna föds.
Sidans innehåll i korthet:
- Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG) hamnade i topp i medarbetarenkäten 2024.
- Skolan som ligger i Kungens kurva har flera gånger väckt stor uppmärksamhet på Gymnasiemässan.
- STFG satsar mycket på utrustningen – skolan måste ligga i fas med den tekniska utvecklingen.
- Lärarna upplever en stor frihet och kan testa olika idéer, vilket stimulerar kreativiteten.
- För eleverna är det viktigt med gemenskapen och att skolan har en nära kontakt med branschen.
Det är fredag morgon och redan full fart på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium. Inne i verkstäderna där det mekas och repareras, och ute på asfaltsplanen där elevernas förmåga att köra och hantera väldiga fordon övas. Detta är en till storleken rymlig men till antalet elever sett ganska liten skola belägen i Kungens kurva. Den takhöga välkomsthallen som rymmer lunchmatsal och kafeteria ter sig som ett tyst sorlande nav i alltsammans och där väntar vår ciceron, läraren Per Heed.
Där finns också en mäktig kromblänkande motor som ställts fram likt en mäktig skulptur.
– En Scania lastbilsmotor, en V8 av den sort som håller på att fasas ut. Rykande och mullrande är på väg att bli passé, i framtiden är det el som gäller och den teknikutvecklingen följer vi förstås noga och hänger med i.
Innan rundturen startar stannar vi till utanför en stor sal fylld med stora, blått skimrande datorskärmar.
– Det är en av våra stoltheter, simulatorsalen, men den tar vi senare, säger han om den digitala körsalen som han varit med och byggt upp.
Plockar kolvarna ur motorn
Det första året på fordons- och transportprogrammet på STFG, som skolan kallas till vardags, är gemensamt för alla elever. Sedan väljer de en av tre inriktningar: lastbil och mobila maskiner, personbilsmekaniker eller transport- och lastbilsförare.
På skolan finns också en anpassad gymnasieform, med det nationella programmet fordonsvård och godshantering, där eleverna exempelvis får lära sig att köra truck och reparera olika fordon och maskiner.
Saken är den att detta är en skola som utmärkt sig på minst två områden: med toppoäng i stadens medarbetarenkäter och som riktiga vinnare på Gymnasiemässan. Till detta kan läggas ytterligare faktorer, som eleverna själva lyfter fram.
– Det känns som att hela kommunens budget gått hit, säger eleven Linus Olsson, när vi hunnit in till lastbilsverkstaden.
Han säger det med ett skratt, där han håller på att lära sig att plocka ut kolvarna ur en motor. Men detta med att utrustningsnivån på skolan är hög, är något som också Per Heed bekräftar:
– Utrustningsmässigt saknas verkligen ingenting.
”Vi-känsla utanför staketen”
Ute i det kymiga höstvädret hittar vi transportläraren Tommy Jansson och elever som övar precisionskörning med kran. Det vill säga att med en fjärrstyrd gripklo plocka upp och ordna bildäck i en stapel så högt de kan. Det ser oerhört svårt ut, men övningen klaras galant.
Sedan är det detta med trivseln och gemenskapen. Eleven Joel Renlund berättar att han sökte hit efter att han fått väldigt många rekommendationer om skolan och lyfter fram ”förstående lärare som vill en väl”. Andra berättar om gemenskapen över klassgränserna, alltså att den vanliga sociala uppdelningen mellan årskurserna inte tycks råda här. Vilket visar sig vara just vad skolan strävar efter:
– Skolor är ju generellt sett experter på att bygga upp staket, via till exempel inrutade scheman, klassuppdelningar i årskurser. Detta är indelningar som förstås också vi har, men vi försöker samtidigt skapa en vi-känsla utanför de här staketen, vilket nog är en bidragande orsak till trivseln och tryggheten här, förklarar rektor Lars Dowert.
– Vi har STFG-dagen, där eleverna från de tre inriktningarna delas in i blandade grupper och får prova på moment på ett antal stationer: köra truck, lastbil ... Vi anordnar också en populär fotbollsturnering, åker till lastbilsmässan på Elmia i Jönköping.
”Jag gillar skog!”
Just det. Kontakten med branschen: en viktig förutsättning för att utbildningen, tillsammans med det under tiden erövrade lastbilskörkortet, ska leda till jobb.
– Man får i princip praktikplats var man vill, säger en elev.
Och Per Heed berättar om yrkesråden med branschen, där tillgång och efterfrågan kan stämmas av. Praktikperioderna skapar också en berikande cirkel, där eleverna kommer tillbaka med nyförvärvade kunskaper.
– Samtidigt inskärper vi för arbetsplatserna där de tas emot, att de måste förstå att eleverna inte är färdiga utan möta dem på deras individuella nivå, precis som vi gör här.
Ute i rusket pågår också transportövningar där det bland annat gäller att styrandes en släpförlängd långtradare ”backa till kaj”.
– När man övar upptäcker man så mycket som är speciellt med att köra en lastbil. Tyngden, storleken, svängradien, säger eleven Jan Kazinskiy och berättar att hans dröm är att få köra timmerbil.
– Jag är uppväxt i Gällivare och gillar skog!
Fler och fler tjejer
Inne i värmen i personbilsverkstaden säger förstaårseleven Maja Callenfors att hon fått upp ögonen för möjligheten att bli yrkesförare via den dokumentära tv-serien Vägens hjältar, där man får följa med bärgningsbilar på uppdrag.
En kanske lite oväntad draghjälp från medierna som bekräftas av rektorn Lars Dowert. Han nämner dessutom en annan så kallad realityserie, Svenska truckers, som bidragande orsak till att många tjejer söker.
– Tv-serien profilerar just tjejer som förare. Transportyrket har blivit en profession också för kvinnor och detta läsår ökade andelen ansökningar från 16 till 26 procent när det gäller tjejer.
Att skolan är en vinnare på Gymnasiemässan förklarar rektorn bland annat med att det blir ett tillfälle att visa upp maskiner och utrustning som i sig skapar intresse och nyfikenhet.
Maja Callenfors, liksom årskurskamraten John Erlandsson, är snart färdig med förmiddagens mekande och John berättar att han inför skolvalet ”var på alla liknande skolors öppet hus” och noggrant kollade runt och jämförde för att till sist bestämma sig för STFG, vilket han inte ångrar.
”Väldigt stor frihet här”
Nöjda elever, alltså. Men detta med de höga resultaten i medarbetarenkäterna?
– Vi har en stabil ledningsgrupp och ett tillåtande klimat i kollegiet, där vi också tar till vara personalens kunskaper, nämner Tomas Ekström, biträdande rektor med ansvar för mekanikerna, som förklaring.
Han beskriver också en struktur som låter honom lägga en stor del av tiden på personalfrågor och pedagogiskt utvecklingsarbete.
– Vi lärare har en väldigt stor frihet på den här skolan, bekräftar Per Heed. Har någon en idé så får man testa den, och det stimulerar vår kreativitet. Jag kan ta mig själv som exempel och mitt arbete med att föra in simulatorn i lastbilsutbildningen.
På plats i rummet med vidformatsskärmar sitter eleverna bakom rattarna och spakarna som skapar en realistisk känsla i de datorsimulerade körövningarna.
– Vi kör alla fordon här inne som vi kör ute på övningsplanen. Ta detta med lastbil och släp: har de gjort sin läxa kan de provköra skarpt direkt. I början av ettan tycker de mest att det är roligt. Och sedan – pling! Polletten trillar ner: ”Jag kan lära mig något!” Och sedan när de provar att köra skarpt så kanske de känner: ”Den var stor, det här var rätt läskigt”, och då kan de gå tillbaka och öva igen.
Lastbilskort på gång
Tekniken sparar dessutom bränsle och utrustning eftersom slitaget på fordonen minskar och tillfällena när något kan gå sönder blir färre.
Tredjeårseleven Tove Gustafsson säger medan hon rattar simulatorn att ett jobb redan väntar hos arbetsgivaren där hon hade sin praktik.
– Och nästa vecka blir det uppkörning för lastbilskörkortet.
Plötsligt ropar någon: ”Stilpoäng!” Det är eleven Neo Walldén som lyckats extra bra med en simulerad körning och får hurrarop från klasskamraterna. Snart är det dags för lunch, en helt vanlig fredagsförmiddag på STFG.
Pontus Dahlman
Skribent
Originalpublicering i LÄRA 4/2024