”E-boken är ett bra komplement”

Malin Ahlgren är lärare i samhällskunskap och historia på Norra Reals gymnasium och använde e-böcker i undervisningen första gången under pandemin.

– Jag hade ett tema om kriminologi och ville att eleverna skulle läsa Johanna Bäckström Lernebys reportagebok ”Familjen” som var relativt ny då. Eftersom vi inte visste om eleverna skulle vara i skolan eller hemma så var det mest praktiskt att de fick tillgång till boken digitalt.

Via skolbibliotekarie Ida Leijon lämnades titeln in som förslag till Cirkulationsbiblioteket som tog in den som e-bok. Eleverna kunde sedan ladda ner den till sina datorer, efter att ha fått rätt programvara installerad.

– I slutändan kunde vi även köpa in boken i fysisk form, men ungefär hälften läste den digitalt, berättar Malin Ahlgren.

Fem e-böcker per vecka

Hon tycker att det var ganska krångligt att få det att fungera, främst för att varje elev behövde ringa till elevsupporten och få rätt programvara installerad. För bibliotekarien blev det även en del arbete med att hjälpa till med pinkoder.

– När de lånar här i skolbiblioteket knappar de bara in personnummer, så de har inte behövt använda pinkoder tidigare. Men om de skriver fel kod tre gånger blir kontot låst, och då måste jag hjälpa till, säger Ida Leijon.

Mediotekets Sebastian Waller Stålnacke förklarar att alla elever automatiskt är aktiverade och kan låna e-böcker genom att logga in på Cirkulationsbibliotekets katalog på webben. Lärare behöver däremot höra av sig till Medioteket för att få sina konton aktiverade för e-böcker. Programmet som behövs för att läsa e-böcker heter Digital editions.

– Man kan låna fem e-böcker under en vecka, och då kan man välja att ladda ner dem eller läsa strömmande, säger Sebastian Waller Stålnacke.

”Mizeria” mest populär

Han håller med om att tekniken kan vara krånglig för den som testar första gången och uppmuntrar lärare att prova på egen hand först. Om man vill läsa på en annan enhet än skolans, till exempel på sin mobil, kan det behövas ett särskilt konto hos Adobe för att appen ska fungera.

– På Cirkbloggen finns instruktioner för hur man skaffar inloggning och loggar in och läser på olika enheter. Vi har också tagit fram bokmärken till skolbiblioteket, med en liten instruktion för just den enhet man vill använda.

Just nu är cirka 200 titlar tillgängliga som e-bok och mest populär är Melody Farshins ”Mizeria”. Fler titlar kommer hela tiden och den som har ett särskilt önskemål kan höra av sig till Medioteket.

– Om boken finns och vi lägger till den så kan man låna den dagen efter. Det går fort och sedan finns e-boken alltid tillgänglig, säger Sebastian Waller Stålnacke.

E-boken kompletterar

Skolbibliotekarie Ida Leijon tycker att tillgängligheten är den stora fördelen med e-böcker.

– En stor fördel är att hur många klasser som helst kan läsa samma bok samtidigt, till exempel ”Fröken Julie”. Man slipper boka in klassuppsättningar och sedan jaga eleverna för att samla in böckerna.

Även Malin Ahlgren tycker att e-böcker är ett bra komplement till tryckta böcker, och hon har nu lagt till boken ”Tills alla dör” av Diamant Salihu till temat om kriminologi. Eleverna får välja i vilket format de vill läsa.

– Böcker som man läser i samhällskunskapen kanske bara är aktuella under några år, så ur ett hållbarhetsperspektiv är det bra att ha dem digitalt. Samtidigt vill jag verkligen slå ett slag för att ha både fysiska böcker och e-böcker. Det ger den bästa möjligheten för läsning.

Eleverna Kesanet Ghebregzabiher, Hedda Hildman och Malcolm Larsson går i klass SA21MI på Norra Real och har läst både e-böcker och fysiska böcker. Kesanet Ghebregzabiher läser gärna digitalt och har även ett eget abonnemang på Storytel.

– Jag föredrar att läsa på mobilen. Det är smidigt och på väg till träningen kan jag lyssna på böcker.

”Mysigare med fysisk bok”

Klasskamraten Hedda Hildman håller inte med.

– En vanlig bok väger mindre än en stor, tung dator. När vi skulle läsa ”Animal Farm” på engelskan behövde jag släpa runt min dator och logga in. En vanlig bok är bara att slå upp!

Malcolm Larsson tycker att e-böcker i mobilen är smidigt, särskilt böcker han läser i skolan.

– Man har det samlat på samma ställe och det är lättare att slå upp svåra ord. Men hobbyläsning gör jag hellre i en fysisk bok. Det är mysigare än en skärm.

– Ja, och vad gör man när det inte finns wifi på tunnelbanan, datorn är död eller Teams inte fungerar? säger Hedda Hildman.

– En fysisk bok kan man alltid lita på, konstaterar Malcolm Larsson.

Blandade reaktioner

Sebastian Waller Stålnacke känner igen de blandade reaktionerna på e-böcker.

– E-böckerna är inte en ersättning, utan de olika formaten kompletterar varandra. Med e-böcker finns en potential att fånga en ny grupp läsare. Vi har fått viss respons från lärare som lånar en klassuppsättning och kompletterar med e-bok för vissa elever, säger han.

Än då länge finns dock inte ljudböcker i Cirkulationsbiblioteket.

– Hittills har det varit fokus på textbaserade e-böcker. Men vi kommer kanske att satsa på ljudböcker framöver, lite beroende på hur behoven ser ut i skolorna. Alla har tillgång till Inläsningstjänst, men där är det mest lättläst litteratur. Elever med en läsnedsättning har alltid möjlighet till Legimus och talböcker, säger Sebastian Waller Stålnacke.