”Det är läsaren som skriver boken”

Under många seminarier och scenframträdanden diskuterades i olika konstellationer det som ofta kallas läskrisen. Hur motiverar vi unga människor att läsa och vad är egentligen läsning värd namnet? Extra intressant var det att lyssna på Kristoffer Leandoers scensamtal kring essäsamlingen ”Det är läsaren som skriver boken”. 

Leandoer reflekterar i sin bok kunnigt – och roligt! – både om vad läsning är och hur läsning kan påverka läsaren. Ämnen som ”Vikten av att vara dum”, ”Synen eller hörseln” och ”Fiktiva karaktärers betydelse i den egna livsberättelsen” behandlas på sätt som kan både utmana och uppmuntra alla som läser med barn och unga. 

Marion Brunet, årets mottagare av Astrid Lindgren Memorial Award (Almapriset), framträdde vid flera tillfällen. Hon lyfte fram sin övertygelse om att litteratur kan – och kanske till och med bör – belysa frågor om ojämlikhet, fattigdom och klimatförändringar eftersom det är frågor som berör alla, inte minst unga. Men som författare har inte hon de ”rätta svaren” utan står sida vid sida med sina rollfigurer. 

Använd Almavinnares verk! 

Det är tydligt i den hittills enda bok av Brunet som finns översatt till svenska, ”Grått hav”. Romanen är ett kammarspel om liv och död i en liten segelbåt på ett stort och stormigt hav, där Brunet från första raden skapar en nerv som gör romanen till en verklig bladvändare. 

För lärare på högstadiet och gymnasiet som vill använda den i undervisningen har Kulturrådet tagit fram ett material som finns att ladda ner gratis från kulturradet.se. Det gäller också andra Almaförfattares verk, varav en hel del är bilderböcker. 

Författarna Cecilia Heikkilä och Emma Karinsdotter diskuterade under ett scenframträdande just bilderbokens särskilda möjligheter att ta upp svåra frågor. Bilderboken har lekens karaktär, men lek är alltid också allvar, betonade författarna. Både bilderboken som form, där ljus och mörker samspelar i text och bild, och den traditionella lässituationen, där barn och vuxna läser tillsammans, gör bilderboken särskilt lämplig för att närma sig det som är svårt och känsligt. 

Fantastik lämpar sig för skolan

Författarna menade också att bilderböcker både kan och i mycket större utsträckning borde ses som åldersövergripande litteratur. Varför läser inte fler vuxna bilderböcker? Till skolans värld kanske frågan kan ställas: Varför läser vi inte fler bilderböcker med äldre elever? 

Vilken litteratur som ska betraktas som läsvärd fanns förstås med i många av samtalen om barns och ungas läsning. Ett slag för att fantasy och science fiction är underskattade genrer utdelades med emfas i ett framträdande av fantastikförfattarna Hanna Höglund och Anna Jakobsson Lund. Varför? Därför att fantasy och science fiction har en grundpremiss om kampen mellan ont och gott, och att det därmed alltid finns ett element av att göra motstånd, att hitta vägar framåt, att träna omdöme och vilja att ta ställning i dessa genrer. 

Fantastikläsning är helt enkelt träning för ett aktivt samhällsengagemang! Kanske kan det vara dags att utmana den så vanligt förekommande dystopiläsningen i skolan med andra slags berättelser som utmanar våra bilder av samhällen, vilka de är och vad de skulle kunna vara?