”AI är oslagbar som konversatör”

När LÄRA är på besök övar niondeklassarna på att böja franska verb. Eleverna arbetar både med böcker och med övningar på surfplattan, kopplade till deras AI-assistenter. Assistenterna har Annika den Engelse själv utvecklat genom att skriva promptar – instruktioner – för hur de ska användas. Och de lotsar eleverna genom både ordval och grammatik.

– En del tror att bara för att man använder AI så släpper man allt analogt. Men eleverna behöver skriva för hand för att lära sig stava bra och få in motoriken. Vi har läroböckerna som en grund, men AI är oslagbart när det gäller att få i gång deras konversation, säger hon.

I språkundervisningen är det svåraste för eleverna ofta att bilda egna meningar i tal och skrift, och där kan AI vara ett stöd. Under delar av lektionen chattar eleverna enskilt med sina assistenter. Ordväxlingen flyter fram och tillbaka, assistenten ställer frågor och ser till att konversationen håller sig inom rätt ämne. Mer pedagogiskt och rappare än om de hade arbetat två och två, förklarar Annika den Engelse.

”AI tar aldrig slut”

– Den är outtröttlig och den rättar ordval, stavfel och grammatik. Eleverna tycker själva att de har ökat sitt ordförråd, och jag ser att alla är aktiva under lektionen. Om vi bara hade använt böcker så hade de snabbaste eleverna blivit klara med övningarna långt före de andra, men AI tar aldrig slut så de kan fortsätta chatta hur länge som helst.

Sander Elebäck Hetta i klass 9B tycker att den största fördelen är att han kan ställa alla frågor till AI:n och snabbt få svar under lektionen i stället för att fråga läraren. Även utanför lektionen använder han AI nästan dagligen när han pluggar.

– Jag skickar bilder på mina anteckningar till AI:n och skriver att jag går i nian. Sedan ber jag den att hitta på provfrågor till mig. Jag kan be den göra frågorna svårare eller tipsa mig om hur jag kan utveckla svaren. Det är mycket effektivt, säger han.

Hans klasskompis Anna Psomiadou ser snarare AI:n som ett litet hjälpmedel. Hon tycker att det fortfarande är mycket som inte funkar så bra som hon skulle önska.

– Den gör en del fel så det känns bättre att få hjälp direkt av läraren. Men jag brukar be AI:n att sammanfatta åt mig eller hjälpa mig med studiefrågor, säger hon.

Behövde prata om det

För Annika den Engelse väcktes intresset för AI för tre år sedan, när hon var på en föreläsning och insåg att det här behövde de prata mer om i skolan.

– Man kan vara för eller emot AI, men vi kan inte stoppa utvecklingen. AI finns ju överallt omkring oss, och det måste vi förhålla oss till. För mig blev det naturligt att lära mig förstå hur AI funkar, vilken nytta jag kan ha av den och vad jag måste se upp med, säger hon.

Genom Stockholms stads FoU-projekt ”Generativ AI i undervisning” får hennes klasser använda särskilt utvecklade AI-verktyg i klassrummet.

Annika den Engelse använder även AI när hon planerar sina lektioner; som bollplank för att hitta material eller för att få förslag på olika teman för en slutuppgift. AI kan också hjälpa henne att skräddarsy övningar, till exempel att ta fram 50 luckmeningar där eleverna ska fylla i det ord som saknas.

– Om gruppen behöver träna på oregelbundna verb så kan jag be AI:n ta fram en sådan övningsuppgift. Sedan måste jag förstås alltid kolla att det verkligen stämmer.

Inte bra på att rätta prov

Däremot tycker hon inte att det fungerar så bra att använda AI för att rätta prov.

– Den är bra på att ta fram material och göra övningar med eleverna. Men det är svårt att veta vilken bedömningsnivå den lägger sig på, och det är ju alltid jag som ska sätta betygen.

Men AI har också förändrat lärandet på andra sätt. Betygsgrundande uppgifter och prov gör eleverna numera bara i klassrummet. Allt som de ska skriva eller producera får de göra i den låsta plattformen Digiexam som hindrar dem från att söka på nätet eller använda AI.

– Jag tycker det är tråkigt att vi inte kan jobba med uppgifterna utanför klassrummet, för jag känner att jag får mer inspiration och bättre flow när jag sitter hemma och skriver. Här blir vi avbrutna när lektionen tar slut, just när jag kommit in i skrivandet, säger Sander Elebäck Hetta.

Allteftersom AI har blivit en större del av människors vardag, ser Annika den Engelse en attitydförändring och utveckling i hur den kan användas. Hon minns när hon för två år sedan började prata om AI med sina elever.

”De tyckte att det var fusk”

– De var så förvånade eftersom de tyckte att det var fusk. Jag fick förklara att det beror på hur man använder AI. Vi började där, med att prata om AI rent allmänt, vilka verktyg som finns och när de är bra eller inte bra att använda.

Och det är där alla borde börja, tycker hon. Det är lätt att tro att eleverna kan mycket eftersom de ofta använder Chat GPT, men hon såg snabbt att många saknar grundläggande kunskaper om hur AI fungerar, hur den hanterar källor och så vidare. Hon menar att detta är diskussioner som alla lärare kan ha, oavsett ämne. I musik och bild kan man prata om AI-genererade låtar eller bilder, i NO om AI:s påverkan på energiförbrukningen och i samhällskunskap om hur AI kan användas för politisk påverkan.

För den som vill öka sin egen kunskap tycker Annika den Engelse att det är bra att börja med just sig själv.

– Lärare som själva använder AI ökar sin kompetens. För att kunna prata med eleverna behöver du testa och se hur det funkar. I slutändan hänger det ihop med vad vi ska lära dem. Vad behöver eleverna kunna när de kommer ut i ett framtida samhälle?